Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Produktionssättets betydelse för etableringen av stadsträd - plantproduktion som förbereder plantan för urbana etableringsförhållanden.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0656461
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 1 december 2013
Huvudsökande: Persson Bengt
Organisation: SLU
E-postadress: bengt.persson@slu.se
Telefon: 040/415149
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektets syfte var att undersöka vilken betydelse produktionsmetoden har för etableringen av stadsträd. Påverkan av artens rotstruktur och platsens vattentillgång jämfördes. Försöket pågick under fem år på två olika platser och inkluderade två olika arter: rödek och fågelbär. Produktionsmetoderna var: barrotade, med klump, rotbeskurna, depåodlade och RCB-odlade. Resultaten visade att fyra år efter plantering hade endast den lättetablerade arten på den mer gynnsamma växtplatsen återfått en god tillväxt. Detta gällde samtliga metoder. Produktionsmetoden hade störst inflytande på vattenupptagningen första året efter plantering. Depåodlade träd hade lägre vattenstress än barrotade. Vattenstressen var dock inte mer än måttlig för någon av arterna eller metoderna. Arterna reagerade lika på metoderna. Indikationerna är att produktionsmetoden har mindre betydelse ju torrare ståndort. Slutsatserna från projektet är att plats och art har större betydelse än produktionsmetod för etableringen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
I takt med att våra städer växer och förtätas, blir det allt svårare att lyckas med etableringen av träd i stadsmiljö. Den vanligaste orsaken till att träd inte får den goda etablering de behöver för en långsiktig utveckling, är vattenbrist. I urbana miljöer, där dräneringar, kompakteringar och konkurrensen om utrymme lett till att jorden ofta är väldigt torr, är problemet extra stort och det finns många exempel på stadsträdplanteringar där träden inte överlever de första åren.

God trädkvalitet
För att möta de tuffa förutsättningar som finns i stadsmiljö har man därför under senare år skapat nya system för att producera träd. Deras främsta syfte har varit att producera träd med mycket finrötter, eftersom träden i de traditionella systemen ofta förlorar stora delar av sitt rotsystem när de flyttas från plantskolan. På det viset har man hoppats kunna förbättra vattenupptagningen efter plantering, så att träden inte torkar ut och dör. Men, hur ett rotsystem bör se ut för att etableras i den torra miljö som stadslandskapet utgör, är inte klarlagt. För en lyckad etablering är det viktigt att trädens rötter både har en god vattenupptagningsförmåga och en god förmåga att bilda nya rötter, så att de förankras och kan klara sig utan extra bevattning. Det är inte säkert att träd från produktionsmetoder som stimulerar mycket finrötter, motsvarar de kraven.

Olika produktionsmetoder
För att testa ifall någon produktionsmetod var mer framgångsrik på torra ståndorter jämförde vi fem olika metoder. Dessa var: barrotade, med klump, rotbeskurna, depå-odlade och RCB-odlade (Root Control Bag). Barrotade och klumpade träd tillhör de vanligaste traditionella metoderna för trädproduktion, där man låter träden växa på friland och med jämna mellanrum lyfter upp dem och planterar om dem. Rotbeskurna träd får sina rötter beskurna på plats i marken och lyfts inte från sin plats. Till de mer moderna metoderna hör depå och RCB, och dessa kallas också för företableringsmetoder. De depåodlade träden placeras i en särskild container ovan jord som är perforerad och var syfte är att låta rötterna att växa ut till hålen, där de sedan ”beskärs” av luften, vilket stimulerar till förgrening i rotsystemet. RCB-odling innebär att träden placeras i en tygcontainer i marken, gjord av ett material som är så beständigt att rötterna kan växa ut genom det men inte expandera. Även detta ska stimulera rotförgrening inne i containern.

Försöket
I försöket ingick körsbär (Prunus avium) och rödek (Quercus rubra) med ett stamomfång på 16-18 cm en meter ovanför rothalsen. Träd av båda arterna och alla produktionsmetoderna planterades på två olika platser, en torrare och en med mer gynnsamma växtförutsättningar. Träden studerades därefter i fyra år, med fokus på trädens tillväxt och vattenupptagning.

Resultat från studien och dess betydelse
Resultaten från både tillväxt- och vattenupptagningsmätningarna visade att produktionsmetoderna hade störst inflytande på den plats där vattentillgången var god. Detta innebär att det inte fanns någon metod som var mer lämpad för att klara de torra miljöer som staden ofta består av. I den torrare miljön var där väldigt få skillnader mellan produktionsmetoderna, då samtliga träd fortfarande efter fyra år hade en mycket begränsad tillväxt. På den mer gynnsamma växtplatsen hade däremot alla körsbärsträd återfått en god tillväxt efter fyra år, och träd odlade i RCB eller som rotbeskurna och klumpade återfick sin goda tillväxt ett år tidigare. Det var alltså inte så att de moderna metoderna hade en klar fördel jämfört med de traditionella. Ekarna däremot, hade inte återfått en god tillväxt på den gynnsamma platsen efter fyra år. Att ek tog längre tid för återhämtning var förväntat eftersom det allmänt anses som ett svåretablerat släkte, till skillnad från körsbär.

Vattenupptagningsmätningarna visade att skillnader mellan produktionsmetoderna i förmåga att ta upp vatten främst var märkbar under det första året efter omplantering. De depåodlade träden av båda arterna hade på båda platserna en signifikant bättre vattenstatus än de barrotade. Därefter hade alla träd, inom de olika platserna, lika god kapacitet att ta upp vatten. Resultaten indikerar att de depåodlade träden var mindre stressade direkt efter omplantering, och detta skulle kunna innebära att de skulle kunna ha bättre förutsättningar att hantera ytterligare stressfaktorer, om sådana skulle läggas på dem. Till exempel stressfaktorer som insektsangrepp, ovanligt höga temperaturer eller vandaliseringsskador. Detta har vi dock inte kunnat testa inom försöket.

Resultaten visar också att de olika arterna inte reagerade olika på produktionsmetoderna. Man kan alltså inte säga att olika arter kräver olika behandling. Däremot var det tydligt att art och vattentillgång på platsen har stor betydelse för hur lång tid det tar för ett träd att återfå en god tillväxt.

Träden i den här studien planterades på våren före bladutspring. Vi kan därför inte svara på ifall produktionsmetoderna skulle ha större inflytande om träden planterats till exempel under sommaren. Möjligheten att lyckas med plantering av träd på sommaren brukar hävdas som en av fördelarna med de moderna produktionsmetoderna framför de traditionella. Detta har dock aldrig testas i en vetenskaplig studie.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Kartläggning av prestationsegenskaper, genetisk variation och hälsa hos kallblodstravaren
Gabriella Lindgren, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H-15-47-075 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2018

This SLU - NMBU collaborative study seeks to improve the performance, health and welfare of the Norwegian/ Swedish Coldblooded trotter. Experts in Equine clinical veterinary medicine, performance evaluation and genetic testing will analyze the genome of this horse breed for: 1) race performance …

Läs mer

Genomisk selektion mot icke-koagulerande mjölk
Maria Glantz,

Projektnummer: O-15-20-274 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Mjölk

The ability of milk to coagulate is crucial for cheese production. We have previously shown that 31% of milk from SR cows has problem to coagulate: 13% is poorly coagulating and as much as 18% is non-coagulating, which are alarming high figures. The problem with non-coagulating milk at national …

Läs mer

Kamp mot tramp - funkar bra i början men hur länge?
Eva Salomon,

Projektnummer: O-15-20-321 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 december 2018

Växtodling
Mjölk

Grazing systems for dairy cattle has the potential to be resource efficient for the farmer. However, increasing herd size can cause increasing problems with trampling damages on soil leading to claw problems and dirty udder, which costs working time for cleaning and risk of deteriorated animal …

Läs mer

Digitalt hjälpmedel för att identifiera och lokalisera bladmögel i ekologisk potatisodling
Lisa Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-20-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 november 2018

One of the most difficult disease problems to handle in organic farming is potato late blight. Late blight is a very aggressive disease and an established infestation can result in interrupted cultivation. This means greatly reduced or even completely lost harvest. Because chemical control is not …

Läs mer

Förbättrad kryoöverlevnad hos hingstspermier avsedda för artificiell insemination
Jane Morrell Darby, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-14-47-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 7 november 2018

It is still not possible to freeze all stallion ejaculates successfully and post-thaw sperm survival is short. The differences in cryosurvival among stallion ejaculates with similar pre-freeze sperm quality could be due to variations in seminal plasma. The objectives of this project are to …

Läs mer

Underlag för nya kaliumrekommendationer till svensk potatisproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1342093 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

The aim of this research proposal is to support well-founded potassium recommendations for Swedish table potatoes. The main issue today is that the recommendations are based on a few old experiments which were carried out with old management practices. There is a general practice among Swedish …

Läs mer

Electrical Weed Destroyer (EWD) – ny teknik för mekanisk ogräskontroll
Lars Andersson

Projektnummer: O-16-23-776 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 november 2018

Växtodling
Trädgård

In this one-year project we plan to test the effect of an existing equipment, based on electrostatics, on both annual and perennial weeds. The aim is to evaluate the potential for using the equipment in commercial agricultural and horticultural production. Results will be used as a base for …

Läs mer

Appliceringsteknik med fokus på biologiska växtskyddsmedel
Klara Löfkvist, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: H1356063 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 oktober 2018

A crucial factor for the success of plant protection is the application of plant protection product in the right place. This is particularly important for the biological plant protection products as they are usually contact acting. The project aims to find solutions for application technology to …

Läs mer

Smågrisdödlighet- en parallell jämförelse mellan två boxsystem i kombination med optimala skötselrutiner
Anne-Charlotte Olsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1450008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 oktober 2018

Piglet mortality in Swedish pig herds is too high and if the sow should be completely loose or fixed a short time in connection with farrowing, is an important issue.
However, to perform internationally publishable studies of piglet mortality, parallel studies in the same herd, are required. These …

Läs mer

Sykdomskontroll og forbedret dyrevelferd ved hjelp av genetiske markører: En pilotstudie av osteochondrose og Birkelandfraktur hos hest
Gunnar Klemetsdal, Universitetet for miljø og biovitenskap (UMB)

Projektnummer: H1247154 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2018

The project aims to verify our current findings of QTLs with effect on osteochondrosis and Birkelandfracture in the Standarbred trotter. The project triples the sizes of the groups in the genome-wise association studies. The project will serve a basis for international involvement, either to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev