Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Produktionssättets betydelse för etableringen av stadsträd - plantproduktion som förbereder plantan för urbana etableringsförhållanden.

Status: Avslutat
Projektnummer: H0656461
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 1 december 2013
Huvudsökande: Persson Bengt
Organisation: SLU
E-postadress: bengt.persson@slu.se
Telefon: 040/415149
Beviljade medel: 1 350 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektets syfte var att undersöka vilken betydelse produktionsmetoden har för etableringen av stadsträd. Påverkan av artens rotstruktur och platsens vattentillgång jämfördes. Försöket pågick under fem år på två olika platser och inkluderade två olika arter: rödek och fågelbär. Produktionsmetoderna var: barrotade, med klump, rotbeskurna, depåodlade och RCB-odlade. Resultaten visade att fyra år efter plantering hade endast den lättetablerade arten på den mer gynnsamma växtplatsen återfått en god tillväxt. Detta gällde samtliga metoder. Produktionsmetoden hade störst inflytande på vattenupptagningen första året efter plantering. Depåodlade träd hade lägre vattenstress än barrotade. Vattenstressen var dock inte mer än måttlig för någon av arterna eller metoderna. Arterna reagerade lika på metoderna. Indikationerna är att produktionsmetoden har mindre betydelse ju torrare ståndort. Slutsatserna från projektet är att plats och art har större betydelse än produktionsmetod för etableringen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
I takt med att våra städer växer och förtätas, blir det allt svårare att lyckas med etableringen av träd i stadsmiljö. Den vanligaste orsaken till att träd inte får den goda etablering de behöver för en långsiktig utveckling, är vattenbrist. I urbana miljöer, där dräneringar, kompakteringar och konkurrensen om utrymme lett till att jorden ofta är väldigt torr, är problemet extra stort och det finns många exempel på stadsträdplanteringar där träden inte överlever de första åren.

God trädkvalitet
För att möta de tuffa förutsättningar som finns i stadsmiljö har man därför under senare år skapat nya system för att producera träd. Deras främsta syfte har varit att producera träd med mycket finrötter, eftersom träden i de traditionella systemen ofta förlorar stora delar av sitt rotsystem när de flyttas från plantskolan. På det viset har man hoppats kunna förbättra vattenupptagningen efter plantering, så att träden inte torkar ut och dör. Men, hur ett rotsystem bör se ut för att etableras i den torra miljö som stadslandskapet utgör, är inte klarlagt. För en lyckad etablering är det viktigt att trädens rötter både har en god vattenupptagningsförmåga och en god förmåga att bilda nya rötter, så att de förankras och kan klara sig utan extra bevattning. Det är inte säkert att träd från produktionsmetoder som stimulerar mycket finrötter, motsvarar de kraven.

Olika produktionsmetoder
För att testa ifall någon produktionsmetod var mer framgångsrik på torra ståndorter jämförde vi fem olika metoder. Dessa var: barrotade, med klump, rotbeskurna, depå-odlade och RCB-odlade (Root Control Bag). Barrotade och klumpade träd tillhör de vanligaste traditionella metoderna för trädproduktion, där man låter träden växa på friland och med jämna mellanrum lyfter upp dem och planterar om dem. Rotbeskurna träd får sina rötter beskurna på plats i marken och lyfts inte från sin plats. Till de mer moderna metoderna hör depå och RCB, och dessa kallas också för företableringsmetoder. De depåodlade träden placeras i en särskild container ovan jord som är perforerad och var syfte är att låta rötterna att växa ut till hålen, där de sedan ”beskärs” av luften, vilket stimulerar till förgrening i rotsystemet. RCB-odling innebär att träden placeras i en tygcontainer i marken, gjord av ett material som är så beständigt att rötterna kan växa ut genom det men inte expandera. Även detta ska stimulera rotförgrening inne i containern.

Försöket
I försöket ingick körsbär (Prunus avium) och rödek (Quercus rubra) med ett stamomfång på 16-18 cm en meter ovanför rothalsen. Träd av båda arterna och alla produktionsmetoderna planterades på två olika platser, en torrare och en med mer gynnsamma växtförutsättningar. Träden studerades därefter i fyra år, med fokus på trädens tillväxt och vattenupptagning.

Resultat från studien och dess betydelse
Resultaten från både tillväxt- och vattenupptagningsmätningarna visade att produktionsmetoderna hade störst inflytande på den plats där vattentillgången var god. Detta innebär att det inte fanns någon metod som var mer lämpad för att klara de torra miljöer som staden ofta består av. I den torrare miljön var där väldigt få skillnader mellan produktionsmetoderna, då samtliga träd fortfarande efter fyra år hade en mycket begränsad tillväxt. På den mer gynnsamma växtplatsen hade däremot alla körsbärsträd återfått en god tillväxt efter fyra år, och träd odlade i RCB eller som rotbeskurna och klumpade återfick sin goda tillväxt ett år tidigare. Det var alltså inte så att de moderna metoderna hade en klar fördel jämfört med de traditionella. Ekarna däremot, hade inte återfått en god tillväxt på den gynnsamma platsen efter fyra år. Att ek tog längre tid för återhämtning var förväntat eftersom det allmänt anses som ett svåretablerat släkte, till skillnad från körsbär.

Vattenupptagningsmätningarna visade att skillnader mellan produktionsmetoderna i förmåga att ta upp vatten främst var märkbar under det första året efter omplantering. De depåodlade träden av båda arterna hade på båda platserna en signifikant bättre vattenstatus än de barrotade. Därefter hade alla träd, inom de olika platserna, lika god kapacitet att ta upp vatten. Resultaten indikerar att de depåodlade träden var mindre stressade direkt efter omplantering, och detta skulle kunna innebära att de skulle kunna ha bättre förutsättningar att hantera ytterligare stressfaktorer, om sådana skulle läggas på dem. Till exempel stressfaktorer som insektsangrepp, ovanligt höga temperaturer eller vandaliseringsskador. Detta har vi dock inte kunnat testa inom försöket.

Resultaten visar också att de olika arterna inte reagerade olika på produktionsmetoderna. Man kan alltså inte säga att olika arter kräver olika behandling. Däremot var det tydligt att art och vattentillgång på platsen har stor betydelse för hur lång tid det tar för ett träd att återfå en god tillväxt.

Träden i den här studien planterades på våren före bladutspring. Vi kan därför inte svara på ifall produktionsmetoderna skulle ha större inflytande om träden planterats till exempel under sommaren. Möjligheten att lyckas med plantering av träd på sommaren brukar hävdas som en av fördelarna med de moderna produktionsmetoderna framför de traditionella. Detta har dock aldrig testas i en vetenskaplig studie.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Utsädesbehandling med mineralnäring ökar uppkomst, tillväxt och skörd i höstvete och vårraps
Eva Stoltz,

Projektnummer: O-15-20-299 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2019

Växtodling

Mineral nutrients applied as seed dressing is an unexplored potential in Swedish crop production. Autumn and spring are often unfavorable for germination with cold and wet climate, especially in central Sweden. Under such climate conditions, seed dressing with mineral nutrients may improve …

Läs mer

Benchmark för framgångsrik företagsledning i lantbruket - förstudie och metodutveckling
Ove Karlsson

Projektnummer: O-15-21-585 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 augusti 2019

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Socker
Trädgård

The aftermath goal of this project is to increase competitiveness of Swedish agriculture by developing a higher level of managerial knowledge and skillset. The project's initial targets is: 1) what can we learn from previous research? Make a list of similar surveys both national and international …

Läs mer

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev