Provning av vete- och rågvetesorters fusariumkänslighet samt pilotprojekt för provning av havre- och kornsorters fusariumkänslighet

In the proposed project we plan to continue the trials on Fusarium susceptibility in wheat and triticale and we will also extend the trials to tests in oats and barley. As compared to the previous project, we´d like to add quantification of DNA from the inoculated Fusarium species. In oats and barley the Fusarium Head Blight ratings are not as well developed as in wheat and we propose a simplified method frequently used in plant breeding. We also propose to complement these assessments with analyses of DON using ELISA-technique, a well established technique today.

I föreslaget projekt vill vi dels under 2012 fortsätta med den provning av vete och rågvetesorters Fusariumkänslighet som startades 2008, men med vissa förändringar, och dels under 2012-2013 utarbeta metodik för I liknande tester av havre och kornsorter. Vi vill testa möjligheten att göra en bedömning av sorternas känslighet genom att studera mängd DNA av de inokulerade svamparna i respektive sort. När det gäller visuell gradering av korn och havre är erfarenheterna mindre än för vete och här föreslås en förenklad gradering som används vid sortgradering på växtförädlingsföretagen. Dessutom föreslås analyser av DON med ELISA- teknik som idag är en väl etablerad teknik. Vi anser inte att det med de givna ekonomiska ramarna är möjligt att göra rutvisa analyser mer än några enstaka tester

Sammanfattning av slutrapport
Studien omfattade 2012 ympade och bevattnade försök i både höst- och rågvete samt vårvete, korn och havre för att undersöka sorternas Fusariumkänslighet. Försöken graderades okulärt samt skördades och analyserades med avseende på DON och Fusarium-DNA förekomst. Skördeår 2013 ingick endast korn och havre, men fler sorter än föregående år. Det var nästan alltid positiva korrelationer mellan de olika indikatorerna och bäst korrelation var det mellan Fusarium graminearum DNA och DON (0,63). Korrelationen mellan Fusarium culmorum-DNA och DON var också relativt bra. Sambanden var svagare mellan DON respektive Fusarium-DNA och axfusariosgradering. I havre var det i stort sett inte möjligt att utföra graderingar men havre uppvisade också generellt lägst Fusariumangrepp. I korn och vete, men inte i rågvete, gav graderingen en tillfredställande uppskattning av Fusariuminfektionen. Sett över alla grödorna bör DON i nuläget i första hand rekommenderas för sortprovning av Fusariumkänslighet.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Skördeår 2012 omfattade studien ympade och bevattnade försök i både höst- och rågvete samt vårvete, korn och havre för att undersöka sorternas Fusariumkänslighet. Försöken graderades okulärt samt skördades och analyserades med avseende på DON- och Fusarium-DNA-förekomst. Skördeår 2013 lades försöken ut igen men då endast med korn och havre, men med fler sorter än föregående år.

Det var nästan alltid positiva korrelationer mellan de olika indikatorerna och bäst korrelation var det mellan Fusarium graminearum-DNA och DON, i genomsnitt 0,62. Korrelationen mellan Fusarium culmorum-DNA och DON var också relativt bra (0,53) om man undantar rågvetet i Skepparslöv 2012. Dock var nivåerna F.culmorum genomgående låga och kan inte anses ha bidragit lika mycket till DON-produktionen som F.graminearum. Sambanden var svagare mellan DON respektive Fusarium-DNA och axfusariosgradering. I havre var det i stort sett inte möjligt att utföra axfusariosgraderingar och rågvete gav inte heller tillfredsställande resultat. I korn och i viss mån vete gav dock axfusariosgradering en tillfredställande uppskattning av Fusariuminfektionen. Havre var genomgående den gröda som uppvisade lägst angrepp oavsett vilken metod man använde vid bedömningen.

De rutvisa analyserna visade att skillnaderna mellan rutornas analysresultat var betydande med variationskoefficienter på i allmänhet över 30% för DON och 50% för F.graminearum-DNA. Man kan alltså inte räkna med stabilare resultat genom att analysera Fusarium-DNA istället för DON och därför bör DON sett över alla grödor i nuläget i första hand rekommenderas för sortprovning av Fusariumkänslighet. Däremot kan analysmetoderna komplettera varandra och då de är samstämmiga, vilket oftast var fallet, ge ett stabilare beslutsunderlag för bedömningen av känslighet för Fusariumangrepp. Eftersom bevattningen inte fungerade tillfredsställande i Borgeby 2012 fick vi i havreförsöket mycket svaga angrepp och inga tillförlitliga resultat. Även kornförsöket på Borgeby uppvisade betydligt lägre infektionsnivåer än försöket i Skepparslöv. Följande år, skördeår 2013, var det inga problem med bevattningen, men trots det var infektionsnivåerna något lägre i försöken i Borgeby än i Skepparslöv.

Då nivåskillnaderna i angreppsgrad mellan de tre försök som gav tillfredsställande resultat var så pass stora samtidigt som endast ledvisa analyser tillämpades, var det i stort sett inte möjligt att få fram statistiskt signifikanta sortskillnader. Man kan ändå urskilja vissa tendenser och när det gäller havre hade SW Kerstin, men även Circle och Fatima, jämförelsevis låga infektionsnivåer. I korn utmärkte sig Vilgott, men även Columbus och Tam Tam, som mindre känsliga än genomsnittet.