Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rådgivande sortprovning i norra Sverige

Status: Avslutat
Projektnummer: H0760012
Kategori: Research program | Field trial and method development
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 25 november 2014
Huvudsökande: Lars Ericson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: lars.ericson@njv.slu.se
Telefon: 090-7868720
Beviljade medel: 200 000 SEK

Den officiella provningen av stråsäd och vall i norra Sverige sker på fyra platse. Provningen genomförs genom jämförelse med representativa marknadssorter (mätarsorter). Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid SLU ansvarar för verksamheten. Provningen finansieras av de företag som anmäler sorter till provning.
En utökad provning har varit möjlig ge nom finansiellt stöd från näringens olika forskningsstiftelser. Via Regional jordbruksforskning i norra Sverige (RJN) och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), samt utsädesföretagen, Lantmännen Lantbruk Utveckling och Scandinavian Seed, har det varit möjligt att utöka försöken med ett antal marknadssorter med speciellt intresse för det nordliga odlingsområdet.
Sortprovning av i norra Sverige genomförs på Offer/Lännäs i Västernorrland, Ås i Jämtland, Röbäcksdalen i Västerbotten och Öjebyn i Norrbotten. Försöken genomförs på ett likartat sätt på de olika platserna med centralt uppvägt utsäde.

Bakgrund
Den officiella provningen av stråsäd i norra Sverige sker på fyra platser och varje sort provas under två år. Provningen genomförs genom jämförelse med representativa marknadssorter (mä-tarsorter). Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid SLU ansvarar för verksamheten. Provningen finansieras av de företag som anmäler sorter till provning.
En utökad provning har varit möjlig ge nom finansiellt stöd från näringens olika forskningsstif-telser. Via Regional jordbruksforskning i norra Sverige (RJN) och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), samt utsädesföretagen, Lantmännen Lantbruk Utveckling och Scandinavian Seed, har det varit möjligt att utöka försöken med ett antal marknadssorter med speciellt intresse för det nordliga odlingsområdet.
Vallgräs och vallbaljväxter
Växtodlingen i norra Sverige domineras av slåtter och betesvallar. Klimatet ställer speciella krav på växtmaterialet där vinterhärdighet, konkurrensförmåga och resistens mot skadegörare är viktiga egenskaper för de olika sorternas avkastningspotential.
Material och metoder
Sortprovning av i norra Sverige genomförs på Offer/Lännäs i Västernorrland, Ås i Jämtland, Röbäcksdalen i Västerbotten och Öjebyn i Norrbotten. Försöken genomförs på ett likartat sätt på de olika platserna med centralt uppvägt utsäde, och med en kvävegiva om 80 kg per ha för spannmål och 70 kg N per ha till första vallskörden samt 50 kg N per ha till andra vallskörden. Fosfor och kalium gödslas utifrån den aktuella markkartan.
Resultat
Resultat redovisas för 2012 spannmålsförsök samt 2012 och 2013 års vallgräs och vallbaljväxt försök. Resultat från de enskilda åren finns redovisade i delrapporter från Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap mellan 2008-2012.
Korn
Avkastning från 2012 år sortprovning av korn med medeltal från 2008-2012 för de sorter som varit med under två försöksår redovisas i tabell 1.

Havre
För de havre sorter som provades 2012 och som har varit med under minst två försöksår under perioden 2008-2012 redovisas medelvärden i tabell 3. För de nya sorterna under 2012 redovisas endast skörden 2012.

Vallgräs
Vid bedömning av resultaten måste stor hänsyn tas till hur länge en sort har varit med i dessa sortförsök. En full provomgång med tre vallår och fyra platser motsvaras av 12 försök. Att bedöma en sort utifrån endast en provomgång ger en osäker och inte helt rättvisande bild av sorten.

Timotej
Resultaten från sortförsöken med timotej visar att det inte är någon sort som har högre skörd än mätaren (Tabell 3). Dock kommer sorterna Rakel och Rhonia upp till samma totalskörd som mätaren, också om man ser på resultaten uppdelade på vallålder respektive skördetillfälle. Övriga sorter har med statistisk signifikans lägre totalskörd än mätaren Grindstad.

Ängs- och rörsvingel
Försöken med ängs- och rörsvingelsorter visar på signifikant högre totalskörd för rörsvingeln Swaj jämfört med mätaren SW Revansch (Tabell 4). Övriga sorter kan anses likvärdiga med SW Revansch. Vid bedömning av sorterna Tower och Hykor måste hänsyn tas till att sorterna endast varit med under ett skördeår.

Baljvallväxter
SW Torun har används som mätare för både de diploida och tetraploida sorterna.
Av de sorter som provats under alla tre vallåldrar har de tetraploida sorterna LøRK9735 och Peggy visat att de har en signifikant högre total skörd än mätaren SW Torun. Det är det andra och tredje vallåret som särskiljer sorterna tydligast (Tabell 5). Peggy har också haft bättre över-levnad under vintern, uttryckt som procent plantor på våren.
Sorterna Amanda och Armas har likvärdig totalskörd och övervintringsförmåga som mätaren SW Torun. Ilte och Amanda har signifikant bättre återväxtskörd än mätaren.


 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Växtodling
Energi & biomassa

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Växtodling
Potatis

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev