Rådgivande sortprovning i norra Sverige

Den officiella provningen av stråsäd och vall i norra Sverige sker på fyra platse. Provningen genomförs genom jämförelse med representativa marknadssorter (mätarsorter). Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid SLU ansvarar för verksamheten. Provningen finansieras av de företag som anmäler sorter till provning.
En utökad provning har varit möjlig ge nom finansiellt stöd från näringens olika forskningsstiftelser. Via Regional jordbruksforskning i norra Sverige (RJN) och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), samt utsädesföretagen, Lantmännen Lantbruk Utveckling och Scandinavian Seed, har det varit möjligt att utöka försöken med ett antal marknadssorter med speciellt intresse för det nordliga odlingsområdet.
Sortprovning av i norra Sverige genomförs på Offer/Lännäs i Västernorrland, Ås i Jämtland, Röbäcksdalen i Västerbotten och Öjebyn i Norrbotten. Försöken genomförs på ett likartat sätt på de olika platserna med centralt uppvägt utsäde.

Bakgrund
Den officiella provningen av stråsäd i norra Sverige sker på fyra platser och varje sort provas under två år. Provningen genomförs genom jämförelse med representativa marknadssorter (mä-tarsorter). Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap vid SLU ansvarar för verksamheten. Provningen finansieras av de företag som anmäler sorter till provning.
En utökad provning har varit möjlig ge nom finansiellt stöd från näringens olika forskningsstif-telser. Via Regional jordbruksforskning i norra Sverige (RJN) och Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF), samt utsädesföretagen, Lantmännen Lantbruk Utveckling och Scandinavian Seed, har det varit möjligt att utöka försöken med ett antal marknadssorter med speciellt intresse för det nordliga odlingsområdet.
Vallgräs och vallbaljväxter
Växtodlingen i norra Sverige domineras av slåtter och betesvallar. Klimatet ställer speciella krav på växtmaterialet där vinterhärdighet, konkurrensförmåga och resistens mot skadegörare är viktiga egenskaper för de olika sorternas avkastningspotential.
Material och metoder
Sortprovning av i norra Sverige genomförs på Offer/Lännäs i Västernorrland, Ås i Jämtland, Röbäcksdalen i Västerbotten och Öjebyn i Norrbotten. Försöken genomförs på ett likartat sätt på de olika platserna med centralt uppvägt utsäde, och med en kvävegiva om 80 kg per ha för spannmål och 70 kg N per ha till första vallskörden samt 50 kg N per ha till andra vallskörden. Fosfor och kalium gödslas utifrån den aktuella markkartan.
Resultat
Resultat redovisas för 2012 spannmålsförsök samt 2012 och 2013 års vallgräs och vallbaljväxt försök. Resultat från de enskilda åren finns redovisade i delrapporter från Institutionen för Norrländsk Jordbruksvetenskap mellan 2008-2012.
Korn
Avkastning från 2012 år sortprovning av korn med medeltal från 2008-2012 för de sorter som varit med under två försöksår redovisas i tabell 1.

Havre
För de havre sorter som provades 2012 och som har varit med under minst två försöksår under perioden 2008-2012 redovisas medelvärden i tabell 3. För de nya sorterna under 2012 redovisas endast skörden 2012.

Vallgräs
Vid bedömning av resultaten måste stor hänsyn tas till hur länge en sort har varit med i dessa sortförsök. En full provomgång med tre vallår och fyra platser motsvaras av 12 försök. Att bedöma en sort utifrån endast en provomgång ger en osäker och inte helt rättvisande bild av sorten.

Timotej
Resultaten från sortförsöken med timotej visar att det inte är någon sort som har högre skörd än mätaren (Tabell 3). Dock kommer sorterna Rakel och Rhonia upp till samma totalskörd som mätaren, också om man ser på resultaten uppdelade på vallålder respektive skördetillfälle. Övriga sorter har med statistisk signifikans lägre totalskörd än mätaren Grindstad.

Ängs- och rörsvingel
Försöken med ängs- och rörsvingelsorter visar på signifikant högre totalskörd för rörsvingeln Swaj jämfört med mätaren SW Revansch (Tabell 4). Övriga sorter kan anses likvärdiga med SW Revansch. Vid bedömning av sorterna Tower och Hykor måste hänsyn tas till att sorterna endast varit med under ett skördeår.

Baljvallväxter
SW Torun har används som mätare för både de diploida och tetraploida sorterna.
Av de sorter som provats under alla tre vallåldrar har de tetraploida sorterna LøRK9735 och Peggy visat att de har en signifikant högre total skörd än mätaren SW Torun. Det är det andra och tredje vallåret som särskiljer sorterna tydligast (Tabell 5). Peggy har också haft bättre över-levnad under vintern, uttryckt som procent plantor på våren.
Sorterna Amanda och Armas har likvärdig totalskörd och övervintringsförmåga som mätaren SW Torun. Ilte och Amanda har signifikant bättre återväxtskörd än mätaren.