Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion

Status: Avslutat
Projektnummer: V1430009
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2014
Datum för slutrapport: 31 maj 2020
Huvudsökande: Jonas Wensman
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: Jonas.Wensman@slu.se
Telefon: 018-671446
Medsökande: Madeleine Tråvén
Medsökande: Dirk-Jan de Koning
Beviljade medel: 3 600 000 SEK

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the colostrum. There are also calves that do not obtain as much antibodies as expected. This is called failure of passive transfer (FPT). Some calves, on the other hand, do acquire antibodies very efficiently. We are convinced that genetic factors are important for these processes.
The aims of this project are to study how the antibody quality of colostrum and the efficiency of passive transfer affects health and production in dairy herds. Moreover, the project aims to identify candidate genes associated with antibody quality of colostrum and passive transfer, and their potential for genetic selection, potentially leading to substantially improved calf health and production.

Råmjölk med tillräcklig mängd antikroppar är livsviktig för den nyfödda kalven. En nyfödd kalv är nämligen helt beroende av att få råmjölk under första dygnet för att hålla sig frisk och kunna överleva fram till avvänjningen. En stor andel av korna har dock undermålig mängd antikroppar i råmjölk. Det finns även kalvar som inte tar upp den mängd antikroppar från råmjölken som man skulle kunna förvänta sig, så kallad ”failure of passive transfer” (FPT). Å andra sidan finns det kalvar som tar upp antikroppar från råmjölk mycket effektivt. Vi är övertygade om att genetiska faktorer spelar stor roll.
Detta projekt syftar till att studera hur råmjölkens antikroppskvalitet och upptag av antikroppar hos kalv påverkar hälsa och produktion, samt identifiera genetiska markörer för effektivitet av antikroppsupptag hos kalv och variationen i råmjölkens antikroppskvalitet hos mjölkkor för att möjliggöra framtida genetisk selektion. Detta kan leda till avsevärt ökad kalvhälsa och produktion.

Projektet identifierade genetiska och skötselfaktorer bakom skillnader i råmjölkskvalitet och upptag av råmjölksantikroppar. Vi följde tre försöksgårdar under en tvåårsperiod genom att samla råmjölks- och blodprover från ko och kalv, genetiska data samt utförlig information om råmjölksrutiner, hälsa och produktion. Råmjölk och blodprover analyserades avseende antikroppar. Vi såg att kalvar med lågt upptag av råmjölksantikroppar löpte mycket högre risk att drabbas i samband med sjukdomsutbrott. Vi fann att råmjölkskvalitet och upptag av råmjölksantikroppar är ärftliga egenskaper. Resultaten tyder även på att kons mjölkproduktion inte påverkas vid urval för råmjölkskvalitet. Därför skulle ett framtida avelsprogram kunna inkludera råmjölkskvalitet utvärderat med hjälp av Brix-refraktometer, för att förbättra råmjölkskvaliteten och indirekt även kalvens upptag av råmjölksantikroppar.

Råmjölkskvalitet och upptag av råmjölksantikroppar är möjliga att förbättra genom avel

En nyfödd kalv är helt beroende av råmjölkens antikroppar för att få skydd mot smittor. Det är därför viktigt att kalven tidigt efter födelsen får råmjölk av hög kvalitet. Råmjölk av hög kvalitet betyder att den innehåller mycket antikroppar. Om råmjölken ges för sent kan det leda till otillräckligt upptag av antikroppar. Detta kan leda till försämrad kalvhälsa och djurvälfärd. Ett bra upptag av antikroppar leder till minskad dödlighet och ökad tillväxt. Det ger även bättre hälsa och mjölkproduktion som mjölkko. Råmjölk är alltså inte bara viktigt för den unga kalvens hälsa och välfärd, utan även för det fortsatta livet som mjölkko.
Kalvarnas upptag av antikroppar kan variera mycket även oberoende av mängd och kvalitet på råmjölken. Det är även en stor variation i råmjölkskvalitet hos våra mjölkkor. Detta tyder på att det finns en genetisk komponent som påverkar råmjölkskvaliteten och upptaget av råmjölksantikroppar. Projektet syftade till att identifiera dessa genetiska faktorer. Skötselrutiner som påverkar variationen av råmjölk och upptag identifierades också. Dessutom studerade vi vilken effekt upptaget av råmjölksantikroppar har på hälsa och produktion.
Vi följde tre försöksgårdar under en tvåårsperiod genom att samla råmjölks- och blodprover från ko och kalv samt utförlig information om råmjölksrutiner, hälsa och produktion. Råmjölk och blodprover analyserades avseende antikroppar. Vi kartlade djuren genetiskt för att hitta genetiska markörer och regioner som är ansvariga för god råmjölkskvalitet och gott råmjölksupptag.
Våra resultat visar att kalvar med lågt upptag av råmjölksantikroppar löpte mycket högre risk att drabbas av diarré och lunginflammation i samband med ett sjukdomsutbrott. Kalvar med gott råmjölksupptag var däremot skyddade. Överlag såg vi dock inga skillnader i kalvhälsan på grund av råmjölksupptag. Detta kan förklaras med goda skötselrutiner och hög biosäkerhet på försöksgårdarna.
I våra genetiska studier fann vi att råmjölkskvalitet och råmjölksupptag har en måttlig arvbarhet. Arvbarheten är i samma storleksordning som för egenskaper som idag ingår i avelsprogrammet, till exempel juverinflammation och mjölksammansättning. Vi tror därför det finns möjlighet att påverka råmjölkskvalitet och råmjölksupptag genom att avla för dessa egenskaper. Våra resultat tyder även på att avel för bättre råmjölkskvalitet inte påverkar andra viktiga egenskaper hos våra mjölkkor. Brix-refraktometer är ett enkelt verktyg för att utvärdera råmjölkskvalitet. Metoden kan enkelt utföras på en mjölkgård för att välja ut vilken råmjölk som ska ges till kalven eller sparas i en råmjölksbank. Vi använde oss av denna metod för att utvärdera råmjölken. Resultaten visar att just denna metod är mycket användbar för att välja ut vilka kor som har god råmjölkskvalitet. Vi föreslår därför att införa dokumentation av råmjölkskvalitet på våra mjölkgårdar som ett första steg. Detta skulle öka våra kunskaper om variationen av råmjölkskvalitet och vad som påverkar den. Nya studier som inkluderar fler genetiska markörer skulle däremot behövas för att säkert säga att andra viktiga egenskaper inte påverkas vid urval för råmjölkskvalitet. Våra studier pekar dock i rätt riktning. Att inkludera råmjölksupptag hos kalv som en egenskap i ett framtida avelsprogram skulle vara mycket svårare. Det skulle nämligen kräva att serumprover från alla kalvar testades i ett laboratorium. Vi hittade även specifika gener som kan vara viktiga för råmjölkskvalitet och råmjölksupptag. Flertalet av dessa gener är normalt viktiga för olika funktioner i immunsystemet.
Vi rekommenderar att Brix-refraktometer används för att utvärdera råmjölkskvalitet på samtliga mjölkgårdar. På så sätt kan råmjölk av god kvalitet väljas ut till kalven. Råmjölk av god kvalitet är av största betydelse för en god kalvhälsa.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Selektiv avmaskning mot blodmask – risker och möjligheter
Eva Tydén, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-15-47-097 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 18 december 2019

Development of resistance to anthelmintics is a threat to equine welfare. As with antibiotics, restrictive use with anthelmintics in order to retain the effect is essential. Current recommendation for deworming is targeted selective treatment to individuals shedding a certain amount of parasite …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Madeleine Tråvén, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Digitalt fjäderfästall för utvärdering och förbättring av stallklimat
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-18-62-990 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

One of the biggest challenges for farmers in the poultry industry is to achieve and maintain a good climate in the stable. A non-functioning climatic environment adversely affects animal health and production as well as the work environment. Hence, there are many actors who work hard to try to …

Läs mer

Kassationer vid slakt i svensk slaktkycklingproduktion - finns möjliga vägar till förbättringar?
Helena Wall, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-15-43-372 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 oktober 2019

Swedish meat-type chicken production is successful as regards maintaining a high production standard
with a very low use of antibiotics and an overall good health status. However, despite this, concerns are
raised among people in the sector regarding that condemnations at slaughter seem to be at …

Läs mer

Lantbrukaren som vattenförvaltare - rätt diagnos, lämplig plats, effektiv åtgärd!
Faruk Djodjic

Projektnummer: O-15-23-573 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 oktober 2019

Växtodling
Kött
Mjölk
Socker

In this project, we want to take advantage of the farmers' own experiences, knowledge and visions, and combine them with the best available information about local specific topographic, hydrological, pedologic and agronomic conditions as well as with results from high-resolution modelling to …

Läs mer

Förläng hållbarheten på mjölk och öka därmed lönsamheten
Maria Glantz

Projektnummer: O-15-20-546 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 oktober 2019

Mjölk

To increase the profitability of milk production, it is required that milk and dairy products can be stored for a long time. The shelf-life of milk is controlled by quality parameters, such as enzymatic changes in the milk. These impair the shelf-life by giving rise to taste, odor and product …

Läs mer

Ny havre för livsmedelsindustrin
Olof Olsson,

Projektnummer: O-15-20-346 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 oktober 2019

Växtodling

The long-term goal is to develop oat with new and unique properties that can be used as whole grain or fractionated for use in the food industry. The focus here will be on the pre-breeding and early variety development stages. The final variety will be developed in collaboration with oat breeders. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev