Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the colostrum. There are also calves that do not obtain as much antibodies as expected. This is called failure of passive transfer (FPT). Some calves, on the other hand, do acquire antibodies very efficiently. We are convinced that genetic factors are important for these processes.
The aims of this project are to study how the antibody quality of colostrum and the efficiency of passive transfer affects health and production in dairy herds. Moreover, the project aims to identify candidate genes associated with antibody quality of colostrum and passive transfer, and their potential for genetic selection, potentially leading to substantially improved calf health and production.

Råmjölk med tillräcklig mängd antikroppar är livsviktig för den nyfödda kalven. En nyfödd kalv är nämligen helt beroende av att få råmjölk under första dygnet för att hålla sig frisk och kunna överleva fram till avvänjningen. En stor andel av korna har dock undermålig mängd antikroppar i råmjölk. Det finns även kalvar som inte tar upp den mängd antikroppar från råmjölken som man skulle kunna förvänta sig, så kallad ”failure of passive transfer” (FPT). Å andra sidan finns det kalvar som tar upp antikroppar från råmjölk mycket effektivt. Vi är övertygade om att genetiska faktorer spelar stor roll.
Detta projekt syftar till att studera hur råmjölkens antikroppskvalitet och upptag av antikroppar hos kalv påverkar hälsa och produktion, samt identifiera genetiska markörer för effektivitet av antikroppsupptag hos kalv och variationen i råmjölkens antikroppskvalitet hos mjölkkor för att möjliggöra framtida genetisk selektion. Detta kan leda till avsevärt ökad kalvhälsa och produktion.

Projektet identifierade genetiska och skötselfaktorer bakom skillnader i råmjölkskvalitet och upptag av råmjölksantikroppar. Vi följde tre försöksgårdar under en tvåårsperiod genom att samla råmjölks- och blodprover från ko och kalv, genetiska data samt utförlig information om råmjölksrutiner, hälsa och produktion. Råmjölk och blodprover analyserades avseende antikroppar. Vi såg att kalvar med lågt upptag av råmjölksantikroppar löpte mycket högre risk att drabbas i samband med sjukdomsutbrott. Vi fann att råmjölkskvalitet och upptag av råmjölksantikroppar är ärftliga egenskaper. Resultaten tyder även på att kons mjölkproduktion inte påverkas vid urval för råmjölkskvalitet. Därför skulle ett framtida avelsprogram kunna inkludera råmjölkskvalitet utvärderat med hjälp av Brix-refraktometer, för att förbättra råmjölkskvaliteten och indirekt även kalvens upptag av råmjölksantikroppar.

Råmjölkskvalitet och upptag av råmjölksantikroppar är möjliga att förbättra genom avel

En nyfödd kalv är helt beroende av råmjölkens antikroppar för att få skydd mot smittor. Det är därför viktigt att kalven tidigt efter födelsen får råmjölk av hög kvalitet. Råmjölk av hög kvalitet betyder att den innehåller mycket antikroppar. Om råmjölken ges för sent kan det leda till otillräckligt upptag av antikroppar. Detta kan leda till försämrad kalvhälsa och djurvälfärd. Ett bra upptag av antikroppar leder till minskad dödlighet och ökad tillväxt. Det ger även bättre hälsa och mjölkproduktion som mjölkko. Råmjölk är alltså inte bara viktigt för den unga kalvens hälsa och välfärd, utan även för det fortsatta livet som mjölkko.
Kalvarnas upptag av antikroppar kan variera mycket även oberoende av mängd och kvalitet på råmjölken. Det är även en stor variation i råmjölkskvalitet hos våra mjölkkor. Detta tyder på att det finns en genetisk komponent som påverkar råmjölkskvaliteten och upptaget av råmjölksantikroppar. Projektet syftade till att identifiera dessa genetiska faktorer. Skötselrutiner som påverkar variationen av råmjölk och upptag identifierades också. Dessutom studerade vi vilken effekt upptaget av råmjölksantikroppar har på hälsa och produktion.
Vi följde tre försöksgårdar under en tvåårsperiod genom att samla råmjölks- och blodprover från ko och kalv samt utförlig information om råmjölksrutiner, hälsa och produktion. Råmjölk och blodprover analyserades avseende antikroppar. Vi kartlade djuren genetiskt för att hitta genetiska markörer och regioner som är ansvariga för god råmjölkskvalitet och gott råmjölksupptag.
Våra resultat visar att kalvar med lågt upptag av råmjölksantikroppar löpte mycket högre risk att drabbas av diarré och lunginflammation i samband med ett sjukdomsutbrott. Kalvar med gott råmjölksupptag var däremot skyddade. Överlag såg vi dock inga skillnader i kalvhälsan på grund av råmjölksupptag. Detta kan förklaras med goda skötselrutiner och hög biosäkerhet på försöksgårdarna.
I våra genetiska studier fann vi att råmjölkskvalitet och råmjölksupptag har en måttlig arvbarhet. Arvbarheten är i samma storleksordning som för egenskaper som idag ingår i avelsprogrammet, till exempel juverinflammation och mjölksammansättning. Vi tror därför det finns möjlighet att påverka råmjölkskvalitet och råmjölksupptag genom att avla för dessa egenskaper. Våra resultat tyder även på att avel för bättre råmjölkskvalitet inte påverkar andra viktiga egenskaper hos våra mjölkkor. Brix-refraktometer är ett enkelt verktyg för att utvärdera råmjölkskvalitet. Metoden kan enkelt utföras på en mjölkgård för att välja ut vilken råmjölk som ska ges till kalven eller sparas i en råmjölksbank. Vi använde oss av denna metod för att utvärdera råmjölken. Resultaten visar att just denna metod är mycket användbar för att välja ut vilka kor som har god råmjölkskvalitet. Vi föreslår därför att införa dokumentation av råmjölkskvalitet på våra mjölkgårdar som ett första steg. Detta skulle öka våra kunskaper om variationen av råmjölkskvalitet och vad som påverkar den. Nya studier som inkluderar fler genetiska markörer skulle däremot behövas för att säkert säga att andra viktiga egenskaper inte påverkas vid urval för råmjölkskvalitet. Våra studier pekar dock i rätt riktning. Att inkludera råmjölksupptag hos kalv som en egenskap i ett framtida avelsprogram skulle vara mycket svårare. Det skulle nämligen kräva att serumprover från alla kalvar testades i ett laboratorium. Vi hittade även specifika gener som kan vara viktiga för råmjölkskvalitet och råmjölksupptag. Flertalet av dessa gener är normalt viktiga för olika funktioner i immunsystemet.
Vi rekommenderar att Brix-refraktometer används för att utvärdera råmjölkskvalitet på samtliga mjölkgårdar. På så sätt kan råmjölk av god kvalitet väljas ut till kalven. Råmjölk av god kvalitet är av största betydelse för en god kalvhälsa.