Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Reduktion av näringsutsläpp från växthusodling med mikroalger, en möjlighet till vinst för både miljön och ekonomin

Status: Avslutat
Projektnummer: H1156010
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 5 maj 2014
Huvudsökande: Malin Hultberg
Organisation: SLU
E-postadress: Malin.Hultberg@slu.se
Telefon: 040-415325
Beviljade medel: 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Hantering av använd näringslösningen från växthusodling, dräneringslösning, är problematiskt ur ett miljöperspektiv i de fall recirkulering inte är möjlig eftersom den är mycket näringsrik.
I projektet har möjligheten att reducera näringsnivåerna i använd näringslösning från växthusproduktion med hjälp av mikroalger undersökts. Mikroalgen Chlorella vulgaris hade en god förmåga att tillväxa i dräneringslösning från växthus och en signifikant reduktion av halten kväve och fosfor uppmättes. Den biomassa som producerats innehöll dock en förhållandevis låg halt av fettsyror. Detta beror troligtvis på de höga kvävenivåerna i dräneringslösningen. Mikroalger som är möjliga att producera i dräneringslösning från trädgårdsindustrin bör kunna odlas selektivt i relativt enkla system, tåla höga näringsnivåer samt producera intressanta metaboliter. En potentiell mikroalg att inrikta framtida arbete på är Spirulina som främst är intressant för sitt höga proteininnehåll.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Mikroalger i växthusen

Det man oftast tänker på när man hör ordet alg är de så kallade makroalgerna. Detta är komplexa flercelliga fotosyntetiserande organismer som finns i vatten och på många sätt liknar växter. Men alg är ett samlingsbegrepp för många olika typer av organismer. Förutom makroalger finns det en grupp av alger som är så små att de bara kan ses i mikroskop, s.k. mikroalger. Mikroalger kan, precis som makroalger och växter, fånga in energin i solljuset genom fotosyntes. Jämfört med växter är alger mer effektiva på att bilda biomassa. Det beror på att algerna lättare kan ta upp vatten och näring då de konstant är omgivna av vätska och att de inte lägger energi på att bilda strukturer som exempelvis rötter och kärlvävnad.
Den relation man har haft till alger inom odlingen är dels att algerna traditionellt använts som ett gödningsmedel och i vissa kulturer också som ett livsmedel. De senaste åren har intresset kring mikroalger ökat allt mer och ett exempel på detta är SimrisAlg, ett nyetablerat företag som satsar på kommersiell produktion av algolja. Det ökande intresset beror dels på intressanta metaboliter som mikroalgerna producerar men också på att mikroalgsodling ökar möjligheten att skapa kretslopp exempelvis kan näringsämnen som finns i avloppsvatten fångas in i algsbiomassa och sedan återföras. Ytterligare miljöfördelar är att koldioxid konsumeras under tillväxten och att den energi som behövs kan tillföras i form av solljus.
Vid institutionen för biosystem och teknologi på SLU, Alnarp, pågår projekt där forskarna undersöker möjligheten med att använda alger inom den gröna näringen. Med hjälp finansiering från Stiftelsen Lantbruksforskning har det gjorts försök med att odla mikroalger i dräneringslösning från tomatodling. Det finns många olika sorters mikroalger och exempelvis är grönalger och kiselalger vanligt förekommande. I försöken tillsätts dels specifika mikroalger men även den naturliga mikroalgsfloran som finns i dräneringslösningen har studeras. Syftet är att undersöka möjligheten att odla mikroalger i dräneringslösningen och studera deras metabolitproduktion men också att reducera mängden kväve och fosfor i dräneringslösningen eftersom den är mycket näringsrik. Målet för odlarna är att återanvända lösningen både för att spara pengar, eftersom näringsämnena är kostsamma, och för att spara miljön och inte bidra till övergödningen. Men det kan finnas tillfällen när det är svårt att direkt återföra lösningen till den vanliga odlingen. Exempel på sådana situationer är om lösningen har blivit för salt eller om man är rädd att man har fått in en växtskadegörare i lösningen. En möjlighet kan då vara att använda lösningen för att odla en helt annan typ av organism som en alg.
De mikroalger som testats att odla är Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis som båda är grönalger. Båda producerar intressanta metaboliter och har s.k. GRAS status dvs de är godkända för användning i livsmedelssammanhang. Chlorella vulgaris är mycket snabbväxande och innehåller omättade fettsyror medan H. pluvialis har en mer komplex livscykel och producerar ett pigment, astaxanthin, som bland annat är viktigt för att laxen ska få sin röda färg. De resultat som hittills tagits fram visar dock att H. pluvialis växer för långsamt och blir utkonkurrerad av den naturliga mikrofloran i dräneringslösningen. Chlorella vulgaris däremot etablerar sig väl i näringslösningen oavsett om den var obehandlad eller hade filtrerats för att plocka bort större organismer. Däremot var fetthalten i den biomassa som producerats låg vilket troligtvis beror på att fettproduktionen inte stimulerats i den näringsrika miljön.
Dräneringslösning från växthusodlingen kan vara mycket näringsrik. Kvävenivåerna på runt 400 mg/L och fosforkoncentrationer på runt 60 mg/L har uppmätts i dräneringslösning från tomat- och gurkodling. I försöken sågs en stor minskningen av mängden kväve och fosfor i dräneringslösningen efter att mikroalger odlats fram till att de inte längre tillväxte. Speciellt var minskningen av fosforkoncentrationen hög. Detta beror inte på att mikroalgerna tar upp extremt mycket fosfor i förhållande till kväve även om de har kapacitet att stimuleras till ökat fosforupptag. I mångt och mycket beter sig mikroalgen som en växt i näringsavseende dvs. de tar upp en viss proportion kväve och en mindre proportion fosfor. Den stora reduktionen av fosfor, som i de hittills gjorda försöken legat runt nittio procent, beror i stället främst på att pH i dräneringslösningen påverkats då mikroalgen tillväxt. Medan växten kan ta den koldioxid den behöver ur luften måste mikroalgen ta koldioxid från den vattenlösning som den odlas i. Detta leder till att pH stiger eftersom kolsyra försvinner och i den miljön reagerar fosfat gärna med andra joner, som exempelvis kalciumjonen, och fälls ut som ett fast salt. Eftersom fosfor är en ändlig resurs som det kommer att bli allt viktigare att återvinna kan detta vara ett intressant resultat att fortsätta med. Ytterligare en intressant aspekt att arbeta vidare med är odling av Spirulina. Detta är en ätlig och proteinrik mikroalg som kan odlas i mycket näringsrika miljöer, i enkla system och kan skördas enkelt. Här har trädgårdsindustrin möjlighet att bidra med produktion av en biomassa som är mer proteinrik än sojabönan.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Test och utvärdering av ett digitalt utbildningskoncept till nytta för Sveriges fjäderfäbransch.
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-19-62-181 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The Swedish poultry industry have been in a major scaleup phase during the last decades, not least in the region of Östergötland. To be able to continue this growth, the industry needs more staff and more young employees with the right competence with the ambition to work in the poultry sector. The …

Läs mer

Optimerad skötsel och näringsförsörjning vid kläckning för en robustare kyckling
Helena Wall

Projektnummer: O-16-20-748 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Conventional production of meat-type chickens in Sweden is characterized by high bio-security and low use of antibiotics. Still, there are indications of variations in day old chick quality causing economic losses in terms of variations in growth and increased condemnation at slaughter. The aim of …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Potatis
Växtodling

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress