Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Reduktion av näringsutsläpp från växthusodling med mikroalger, en möjlighet till vinst för både miljön och ekonomin

Status: Avslutat
Projektnummer: H1156010
Kategori: Research program | Horticulture
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 5 maj 2014
Huvudsökande: Malin Hultberg
Organisation: SLU
E-postadress: Malin.Hultberg@slu.se
Telefon: 040-415325
Beviljade medel: 500 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Hantering av använd näringslösningen från växthusodling, dräneringslösning, är problematiskt ur ett miljöperspektiv i de fall recirkulering inte är möjlig eftersom den är mycket näringsrik.
I projektet har möjligheten att reducera näringsnivåerna i använd näringslösning från växthusproduktion med hjälp av mikroalger undersökts. Mikroalgen Chlorella vulgaris hade en god förmåga att tillväxa i dräneringslösning från växthus och en signifikant reduktion av halten kväve och fosfor uppmättes. Den biomassa som producerats innehöll dock en förhållandevis låg halt av fettsyror. Detta beror troligtvis på de höga kvävenivåerna i dräneringslösningen. Mikroalger som är möjliga att producera i dräneringslösning från trädgårdsindustrin bör kunna odlas selektivt i relativt enkla system, tåla höga näringsnivåer samt producera intressanta metaboliter. En potentiell mikroalg att inrikta framtida arbete på är Spirulina som främst är intressant för sitt höga proteininnehåll.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Mikroalger i växthusen

Det man oftast tänker på när man hör ordet alg är de så kallade makroalgerna. Detta är komplexa flercelliga fotosyntetiserande organismer som finns i vatten och på många sätt liknar växter. Men alg är ett samlingsbegrepp för många olika typer av organismer. Förutom makroalger finns det en grupp av alger som är så små att de bara kan ses i mikroskop, s.k. mikroalger. Mikroalger kan, precis som makroalger och växter, fånga in energin i solljuset genom fotosyntes. Jämfört med växter är alger mer effektiva på att bilda biomassa. Det beror på att algerna lättare kan ta upp vatten och näring då de konstant är omgivna av vätska och att de inte lägger energi på att bilda strukturer som exempelvis rötter och kärlvävnad.
Den relation man har haft till alger inom odlingen är dels att algerna traditionellt använts som ett gödningsmedel och i vissa kulturer också som ett livsmedel. De senaste åren har intresset kring mikroalger ökat allt mer och ett exempel på detta är SimrisAlg, ett nyetablerat företag som satsar på kommersiell produktion av algolja. Det ökande intresset beror dels på intressanta metaboliter som mikroalgerna producerar men också på att mikroalgsodling ökar möjligheten att skapa kretslopp exempelvis kan näringsämnen som finns i avloppsvatten fångas in i algsbiomassa och sedan återföras. Ytterligare miljöfördelar är att koldioxid konsumeras under tillväxten och att den energi som behövs kan tillföras i form av solljus.
Vid institutionen för biosystem och teknologi på SLU, Alnarp, pågår projekt där forskarna undersöker möjligheten med att använda alger inom den gröna näringen. Med hjälp finansiering från Stiftelsen Lantbruksforskning har det gjorts försök med att odla mikroalger i dräneringslösning från tomatodling. Det finns många olika sorters mikroalger och exempelvis är grönalger och kiselalger vanligt förekommande. I försöken tillsätts dels specifika mikroalger men även den naturliga mikroalgsfloran som finns i dräneringslösningen har studeras. Syftet är att undersöka möjligheten att odla mikroalger i dräneringslösningen och studera deras metabolitproduktion men också att reducera mängden kväve och fosfor i dräneringslösningen eftersom den är mycket näringsrik. Målet för odlarna är att återanvända lösningen både för att spara pengar, eftersom näringsämnena är kostsamma, och för att spara miljön och inte bidra till övergödningen. Men det kan finnas tillfällen när det är svårt att direkt återföra lösningen till den vanliga odlingen. Exempel på sådana situationer är om lösningen har blivit för salt eller om man är rädd att man har fått in en växtskadegörare i lösningen. En möjlighet kan då vara att använda lösningen för att odla en helt annan typ av organism som en alg.
De mikroalger som testats att odla är Chlorella vulgaris och Haematococcus pluvialis som båda är grönalger. Båda producerar intressanta metaboliter och har s.k. GRAS status dvs de är godkända för användning i livsmedelssammanhang. Chlorella vulgaris är mycket snabbväxande och innehåller omättade fettsyror medan H. pluvialis har en mer komplex livscykel och producerar ett pigment, astaxanthin, som bland annat är viktigt för att laxen ska få sin röda färg. De resultat som hittills tagits fram visar dock att H. pluvialis växer för långsamt och blir utkonkurrerad av den naturliga mikrofloran i dräneringslösningen. Chlorella vulgaris däremot etablerar sig väl i näringslösningen oavsett om den var obehandlad eller hade filtrerats för att plocka bort större organismer. Däremot var fetthalten i den biomassa som producerats låg vilket troligtvis beror på att fettproduktionen inte stimulerats i den näringsrika miljön.
Dräneringslösning från växthusodlingen kan vara mycket näringsrik. Kvävenivåerna på runt 400 mg/L och fosforkoncentrationer på runt 60 mg/L har uppmätts i dräneringslösning från tomat- och gurkodling. I försöken sågs en stor minskningen av mängden kväve och fosfor i dräneringslösningen efter att mikroalger odlats fram till att de inte längre tillväxte. Speciellt var minskningen av fosforkoncentrationen hög. Detta beror inte på att mikroalgerna tar upp extremt mycket fosfor i förhållande till kväve även om de har kapacitet att stimuleras till ökat fosforupptag. I mångt och mycket beter sig mikroalgen som en växt i näringsavseende dvs. de tar upp en viss proportion kväve och en mindre proportion fosfor. Den stora reduktionen av fosfor, som i de hittills gjorda försöken legat runt nittio procent, beror i stället främst på att pH i dräneringslösningen påverkats då mikroalgen tillväxt. Medan växten kan ta den koldioxid den behöver ur luften måste mikroalgen ta koldioxid från den vattenlösning som den odlas i. Detta leder till att pH stiger eftersom kolsyra försvinner och i den miljön reagerar fosfat gärna med andra joner, som exempelvis kalciumjonen, och fälls ut som ett fast salt. Eftersom fosfor är en ändlig resurs som det kommer att bli allt viktigare att återvinna kan detta vara ett intressant resultat att fortsätta med. Ytterligare en intressant aspekt att arbeta vidare med är odling av Spirulina. Detta är en ätlig och proteinrik mikroalg som kan odlas i mycket näringsrika miljöer, i enkla system och kan skördas enkelt. Här har trädgårdsindustrin möjlighet att bidra med produktion av en biomassa som är mer proteinrik än sojabönan.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress