Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ridlärares tankar om och förutsättningar för kommunikation med sina elever II

Status: Avslutat
Projektnummer: H1047039
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 28 juni 2013
Huvudsökande: Ulla Riis
Organisation: Uppsala universitet
E-postadress: ulla.riis@edu.uu.se
Telefon: 018-471 16 69
Beviljade medel: 183 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Ridlärares pedagogiska praktik – en verksamhetsteoretisk studie

Syftet med arbetet är att beskriva och förstå ridlärares pedagogiska praktik under ridlektioner utifrån den s.k. verksamhetsteorin. Tio ridlärare intervjuades och ett antal ridlektioner observerades. Ridlärarna använder övningar och instruktioner men även hästarna som verktyg för undervisning. Förhållanden som säkerhet och tidsramar påverkar ridundervisningen. Tre verksamhetssystem identifierades som ofta växlade in i varandra under en och samma lektion: Verksamhetssystem med hästfokus – hästens välbefinnande är centralt; med elevfokus – elevernas lärande är i fokus; med o-fokus – lektionens genomförande är ett mål sig. Ridundervisningen skulle kunna utvecklas mer genom pedagogisk och rid-didaktisk utbildning för både nya ridlärare och redan aktiva. En stor utmaning är att utveckla ridundervisningen beträffande förutsättningarna för elevernas lärande utan att ge avkall på hästen och dess välbefinnande.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ridlärares pedagogiska praktik – en verksamhetsteoretisk studie

Under en ridlektion ska läraren förmedla hur eleven ska få hästen att göra olika rörelser samt vilken känsla eleven ska sträva efter. Läraren måste läsa av ryttare och häst samtidigt. Eleven ska lyssna på läraren och koncentrera sig på hästen. Hästen samspelar med ridlärare och ryttare och lyssnar på signaler från båda. Projektets syfte är att beskriva och förstå ridlärares pedagogiska praktik i samband med lektion.

Resultat
En ridlektion är en helhet med samverkande delar, ridläraren, eleverna och hästarna, ett verksamhetssystem. Vissa lärare har hästens välmående i fokus medan andra ser elevernas lärande som det centrala. Ridlärarna urskiljer två elevtyper – de som rider för nöje och de som har ambitioner att tävla. Vissa ridlärare tycker att kommunikationen ska vara kortfattad, man ska lära ut teknik. Andra vill förklara noga och förmedla en ryttarkänsla. Nästan alla ridlärare är överens om att val av hästar och övningsupplägg är centralt. Många regler och förhållanden styr ridundervisningen, t ex säkerhetskrav, tidsramar och föräldraförväntningar. Många ridlärare har egna dåliga erfarenheter av ridlärare med auktoritära krav och militär ordning.
Under en och samma ridlektion kan fler verksamhetsfokus förekomma. När verksamhetssystemet har hästfokus står hästens välmående i centrum; när det har elevfokus vill läraren främst stödja elevernas lärande. När verksamhetssystemet av t ex okunskap eller ointresse går på slentrian, kan man tala om o-fokus.
Motsättningar mellan systemets delar har synliggjorts: (1) Ridläraren vill kommunicera om känsla vid ridning, men saknar ord för det. (2) Ridläraren känner press från föräldrar att barnet får rida samtidigt som hon anser att eleverna behöver både teori och praktik. (3) Ridläraren vill förbättra sin undervisning, men hämmas av traditioner och vanor. (4) Elever som i skolan fått ta ansvar och initiativ möter en ridlektion med föga utrymme för eget agerande.

Teori och metod
Tio ridlärare har intervjuats och deras lektioner har observerats. Teman var kommunikation, känsla och kommunikation om känsla samt ridlärarnas, elevernas och hästarnas roller. Först fick ridläraren berätta om sina intentioner, hur hon ville kommunicera med eleverna. Därefter observerades en lektion för att se processen/handlingarna. I en uppföljande intervju reflekterade ridläraren över lektionen. En analysmodell med ursprung i verksamhetsteorin har använts som synliggör hur delar i en verksamhet samverkar (Engeström 1987).

Slutsatser
Många ridlärare vill arbeta med hästar men brinner inte för undervisning och lärande, ändå strävar de efter god undervisningsmiljö. Att göra motsättningar synliga är viktigt för en fortsatt utveckling av ridlektionsverksamheten. Nya undervisningsmetoder behöver utvecklas, hippologerna är en kategori ridlärare som skulle kunna driva en sådan utveckling. Det är även önskvärt med mer pedagogisk och rid-didaktisk utbildning för både blivande och aktiva ridlärare.
Hästens betydelse framhålls genomgående – utan häst ingen ridundervisning. En utmaning är att utveckla förutsättningarna för elevernas lärande utan att ge avkall på hästen och dess välbefinnande.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress