Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Ridlärares tankar om och förutsättningar för kommunikation med sina elever

Status: Avslutat
Projektnummer: H0647160
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2006
Datum för slutrapport: 28 juni 2013
Huvudsökande: Ulla Riis
Organisation: Uppsala universitet
E-postadress: ulla.riis@edu.uu.se
Telefon: 018-471 16 69
Beviljade medel: 560 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Ridlärares pedagogiska praktik – en verksamhetsteoretisk studie

Syftet med arbetet är att beskriva och förstå ridlärares pedagogiska praktik under ridlektioner utifrån den s.k. verksamhetsteorin. Tio ridlärare intervjuades och ett antal ridlektioner observerades. Ridlärarna använder övningar och instruktioner men även hästarna som verktyg för undervisning. Förhållanden som säkerhet och tidsramar påverkar ridundervisningen. Tre verksamhetssystem identifierades som ofta växlade in i varandra under en och samma lektion: Verksamhetssystem med hästfokus – hästens välbefinnande är centralt; med elevfokus – elevernas lärande är i fokus; med o-fokus – lektionens genomförande är ett mål sig. Ridundervisningen skulle kunna utvecklas mer genom pedagogisk och rid-didaktisk utbildning för både nya ridlärare och redan aktiva. En stor utmaning är att utveckla ridundervisningen beträffande förutsättningarna för elevernas lärande utan att ge avkall på hästen och dess välbefinnande.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Ridlärares pedagogiska praktik – en verksamhetsteoretisk studie

Under en ridlektion ska läraren förmedla hur eleven ska få hästen att göra olika rörelser samt vilken känsla eleven ska sträva efter. Läraren måste läsa av ryttare och häst samtidigt. Eleven ska lyssna på läraren och koncentrera sig på hästen. Hästen samspelar med ridlärare och ryttare och lyssnar på signaler från båda. Projektets syfte är att beskriva och förstå ridlärares pedagogiska praktik i samband med lektion.

Resultat
En ridlektion är en helhet med samverkande delar, ridläraren, eleverna och hästarna, ett verksamhetssystem. Vissa lärare har hästens välmående i fokus medan andra ser elevernas lärande som det centrala. Ridlärarna urskiljer två elevtyper – de som rider för nöje och de som har ambitioner att tävla. Vissa ridlärare tycker att kommunikationen ska vara kortfattad, man ska lära ut teknik. Andra vill förklara noga och förmedla en ryttarkänsla. Nästan alla ridlärare är överens om att val av hästar och övningsupplägg är centralt. Många regler och förhållanden styr ridundervisningen, t ex säkerhetskrav, tidsramar och föräldraförväntningar. Många ridlärare har egna dåliga erfarenheter av ridlärare med auktoritära krav och militär ordning.
Under en och samma ridlektion kan fler verksamhetsfokus förekomma. När verksamhetssystemet har hästfokus står hästens välmående i centrum; när det har elevfokus vill läraren främst stödja elevernas lärande. När verksamhetssystemet av t ex okunskap eller ointresse går på slentrian, kan man tala om o-fokus.
Motsättningar mellan systemets delar har synliggjorts: (1) Ridläraren vill kommunicera om känsla vid ridning, men saknar ord för det. (2) Ridläraren känner press från föräldrar att barnet får rida samtidigt som hon anser att eleverna behöver både teori och praktik. (3) Ridläraren vill förbättra sin undervisning, men hämmas av traditioner och vanor. (4) Elever som i skolan fått ta ansvar och initiativ möter en ridlektion med föga utrymme för eget agerande.

Teori och metod
Tio ridlärare har intervjuats och deras lektioner har observerats. Teman var kommunikation, känsla och kommunikation om känsla samt ridlärarnas, elevernas och hästarnas roller. Först fick ridläraren berätta om sina intentioner, hur hon ville kommunicera med eleverna. Därefter observerades en lektion för att se processen/handlingarna. I en uppföljande intervju reflekterade ridläraren över lektionen. En analysmodell med ursprung i verksamhetsteorin har använts som synliggör hur delar i en verksamhet samverkar (Engeström 1987).

Slutsatser
Många ridlärare vill arbeta med hästar men brinner inte för undervisning och lärande, ändå strävar de efter god undervisningsmiljö. Att göra motsättningar synliga är viktigt för en fortsatt utveckling av ridlektionsverksamheten. Nya undervisningsmetoder behöver utvecklas, hippologerna är en kategori ridlärare som skulle kunna driva en sådan utveckling. Det är även önskvärt med mer pedagogisk och rid-didaktisk utbildning för både blivande och aktiva ridlärare.
Hästens betydelse framhålls genomgående – utan häst ingen ridundervisning. En utmaning är att utveckla förutsättningarna för elevernas lärande utan att ge avkall på hästen och dess välbefinnande.

 

Antal träffar i projektbanken: 144

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1030056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 oktober 2014

… V1030056 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar Björn … Bengtsson Projektet har undersökt samband mellan förekomst av antibiotikaresistenta tarmbakterier … (Escherichia coli) hos mjölkkalvar och användning av antibiotika. Särskild har betydelsen … av utfodring med mjölk från kor som behandlats med antibiotika undersökts. Studierna visar att mjölk från … kor som behandlats med antibiotika används som foder i många besättningar och att flera faktorer …

Läs mer

Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta
Märit Pringle, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H1150149 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 september 2013

… H1150149 Test av antibiotikakänslighet hos Dichelobacter nodosus isolerade från får med fotröta … kombineras med antibiotika i injektionsform. Vi har tidigare inte haft någon metod … för antibiotikaresistensbestämning av fotrötebakterien Dichelobacter nodosus och känner följaktligen inte till … resistensläget i landet. I den aktuella studien testades en metod för att bestämma antibiotikakänsligheten … med klinisk fotröta. Alla isolat utom ett hade hög känslighet för fyra testade antibiotika (penicillin, …

Läs mer

Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar - Del II
Björn Bengtsson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1230008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2015

… V1230008 Orsaker till antibiotikaresistens hos tarmbakterier från kalvar i mjölkbesättningar … - Del II Björn Bengtsson I Sverige är läget avseende antibiotikaresistens mer fördelaktigt än i många … mot antibiotika. Resistensen är ofta överförbar och tarmbakterierna är därmed en reservoar av resistensgener … från antibiotikabehandlade kor kan användas till kalvar utan att påverka förekomsten av resistenta … och cefalosporiner. Vanliga tarmbakterier från mjölkkalvar är ofta resistenta mot antibiotika.

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

… total sjuklighet, förekomst av antibiotikaresistens och besättningens produktion. Målet … än i besättningar som är fria från dessa smittämnen. En följd av högre sjuklighet är att mer antibiotika används … i besättningen vilket leder till att antibiotikaresistens blir vanligare. Ökad sjukligheten innebär … där infektionsämnena finns. Sjuklighet, antibiotikaanvändning, antibiotikaresistens och produktion jämförs mellan … antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens. Besättningarnas status avseende BRSV och BCVV under …

Läs mer

Corneal Cross Linking (CXL) - en klinisk studie för att utvärdera CXL som behandlingsmetod vid hornhinnesår hos häst.
Björn Ekesten, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1147043 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 september 2014

… med Corneal Collagen Crosslinking (CXL) hos häst. Kontrollhästar gavs ögondroppar med antibiotika eller … av CXL-behandlade sår utan primärinfektion läkte utan antibiotika. Alla infekterade sår krävde lokal antibiotika … med smältande kornealsår. Antibiotika förefaller bara kunna undvikas då horn- och bindehinna inte … med antibiotika eller antimykotika (medel mot svampinfektion) kan pågå under veckor eller längre. … Även vid hornhinnesår utan sårinfektion ges oftast förebyggande antibiotikabehandling.

Läs mer

Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor framgångsrikt behandlas med lokalt administrerat penicillin?
Ylva Persson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1330024 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 2017

… utvärderad. Vid intramuskulär behandling behandlas hela kon, vilket leder till att större mängd antibiotika … ett attraktivt alternativ till antibiotika vid behandling av klövspaltsinflammation. Fördelarna … den har ingen karens och den ger inga antibiotikaresistensproblem. Kan klövspaltsinflammation hos mjölkkor … behandlas utan antibiotika? Ja, säger vi som utvärderat effekten av salicylsyra lokalt i klövspalten … där klövspaltsinflammation i de flesta fall inte längre behöver behandlas med antibiotika. Nyttan …

Läs mer

Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk
Jan Luthman,

Projektnummer: 9630023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 december 1999

… 9630023 Utfodring av kalvar med antibiotikakontaminerad mjölk Jan Luthman …

Läs mer

Kräver akut livmoderinflammation hos ko behandling med bredspektrumantibiotika?
Renée Båge, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1130023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 5 februari 2014

antibiotikapolicy, men ingen svensk fältstudie har gjorts. Bovint herpesvirus typ 4 (BHV-4) kan förvärra … bakterieflora, resistensmönster, antibiotikaval och tillfrisknande hos kor som i fält behandlats för akut … visade låg frekvens förvärvad resistens. Det fanns inget samband mellan val av antibiotikum … och tillfrisknande. Penicillin är ett bra förstahandsval av antibiotika vid behandling av akut … och sänkt aptit. Varje år får 0,7% av de svenska korna diagnosen metrit och antibiotikabehandlas. Stor …

Läs mer

Vårdhygien inom svensk hästsjukvård i relation till vårdrelaterade infektioner med särskilt fokus på MRSA.
Ulrika G Andersson, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: H0847228 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2012

… med projektet var att minska spridningen av bakterier som är motståndskraftiga mot många antibiotika, … Metod Vi är vana att infektioner orsakade av bakterier kan behandlas med antibiotika. Men idag … sprider sig bakterier som är resistenta mot flertalet antibiotika över världen till både människor … och antibiotikaresistens för att se om det kunde ändra personalens följsamhet. Under året registrerades också … och deras känslighet för antibiotika. Slutsats och råd till näringen eller behov av vidare studier …

Läs mer

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

… som hör till gruppen spiroketer, och behandlas idag med antibiotika. Idag ser vi en ökad förekomst … av antibiotikaresistens hos bakterien vilket gör att sjukdomen kan bli svårbehandlad i en nära … med antibiotika men resistensen hos bakterierna ökar. Kunskap om hur bakterien binder (adhererar) till … behandlas med antibiotika men vi har i Sverige hittat multiresistenta stammar och det finns risk … för att inget av de antibiotika som man får använda till gris kommer att fungera i framtiden. …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev