Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskbedömning och kvantifiering av erosion och förluster av partikelbunden fosfor från lerjordsområden

Status: Avslutat
Projektnummer: H0970006
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 september 2013
Huvudsökande: Faruk Djodjic
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: faruk.djodjic@slu.se
Telefon: 018-673136
Beviljade medel: 2 185 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Övergödningen är det allvarligaste hot mot livsmiljön i svenska havsområden. Stor del av transporten av fosfor (P) sker i bunden form, genom transport av jordpartiklarna och till dem bunden P. Jordarnas sårbarhet mot erosion visar stora variationer och är därför en viktig faktor både för riskbedömningen och för genomförande av motåtgärderna. I detta projekt har vi studerat en enkel jorddispersionstest, DESPRAL, som en indikator på jordarnas erosionsbenägenhet och transport av partikulär P. Resultaten visar att DESPRAL är robust, upprepbar och kan rangordna erosionsbenägenhet av svenska jordar. Samtidigt kan mätningarna av P-halter i samma extrakt illustrera jordens sårbarhet mot förluster av både partikulär P och löst P. Det är viktigt att betona att DESPRAL illustrerar mobiliseringen av jordmaterialet och P-fraktionerna. Den efterföljande transporten måste också tas hänsyn till i fält- och avrinningsområdesskala, vilket underlättas med den tillgängliga högupplösta höjddatamodellen.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte med studien
Övergödningen är det allvarligaste hot mot livsmiljön i svenska havsområden och i många inlands vattenförekomster. Näringsämnet fosfor (P) är i de flesta fall det ämne som begränsar produktion i färskt och bräckt vatten, och minskning av P-förluster från land till vattenrecipienter är nödvändigt för att bromsa övergödningen. En betydande del av P transport sker genom erosionsprocesserna, där P transporteras i bunden form tillsammans med de mobiliserade markpartiklarna. Jordarnas sårbarhet mot erosion (erodibilitet) visar mycket stora variationer och de befintliga metoderna att uppskatta erodibilitet är antigen missvisande eller inte ens testade i något högre grad för svenska jordar. I detta projekt har vi vidareutvecklat och testat en enkel jorddispersionstest (DESPRAL) som en indikator på jordarnas erosionsbenägenhet och transport av partikulär P. Denna DESPRAL test togs fram inom en europeisk studie där lovande resultat erhölls för 24 studiejordar. I det projektet jämfördes resultat från laboratorietestet med resultat från små ytavrinningsrännor och omfattade både suspenderat material och olika P-former. Genom att studera resultat av DESPRAL test på svenska jordar sökte vi svar på följande frågor:
1. Är testet tillräcklig enkel, robust och upprepbar?
2. Kan DESPRAL skilja och rangordna erosionsbenägenhet av svenska jordar, med fokus på lerjordarna?
3. Kan vi med hjälp av dessa nya resultat bättre beskriva erosion och P-förlusterna, i fält- och i avrinningsområdesskala?

Metod
DESPRAL test är mycket enkel och snabb. Enbart vatten tillförs till den färska, torkade jordprovet som därefter försiktigt skakas under en minut. Detta mobiliserar markpartiklarna (och till dem bundna ämnen, däribland P), så att de kommer i suspenderat form. Efter en kort sedimenteringsperiod, för att tillåta sedimentation av de grövsta partiklarna, tas ett vattenprov och analyseras för turbiditet (vattengrumlighet), halt av suspenderade jordpartiklar samt halter av total- och löst-P.
Det unika i detta projekt var att vi valde att ta jordproverna från de fälten och avrinningsområden för vilka finns långa tidsserier av uppmät vattenkvalitet, inklusive mätningar av suspenderat material och olika P-former. Således gav vi oss möjlighet att relatera resultat av DESPRAL med uppmätta värden av dessa parametrar.

Resultat
I det första delprojektet jämförde vi DESPRAL med ett annat liknande test, SST. Huvudskillnaden mellan dessa tester består i olika vattenvolymer och skaktider som används före analyserna. Resultatjämförelse visade att DESPRAL var mera robust och hade en högre upprepbarhet, det vill säga att skillnaderna mellan upprepade analyser av ett och samma prov var mycket låga. Samtidigt blev skillnaderna mellan olika jordar mer tydliga med DESPRAL, med en större spann i erhållna analysresultat.
En annan viktig fråga var att studera om jordprovets tillstånd påverkar analysresultat. Resultat visade att en signifikant minskning av mobiliseringsförmåga av jordpartiklarna kan förväntas med längre lagringstiden av jordprovet. Med andra ord, för att undvika oönskade påverkan av lagringen bör analyserna göras på färska jordprover.
Det vore önskvärt om man kunde relatera andra kända markegenskaper till jordarnas erodibilitet. Vi har fått motstridiga resultat i detta avseende, där jordarnas erodibilitet kunde både öka och minska med t ex lerhalten. Detta å andra sidan bekräftar komplexiteten och delvis förklarar varför andra mer empiriska samband är svåra att tillämpa mer generellt, och i synnerhet för svenska lerjordar.
En stigande P-halt i jorden ledde till en högre mobilisering av både partikulär och löst-P, medan mängden mobiliserade jordpartiklar förblev densamma, vilket betonar riskerna med en P-halt som överskrider de ur en agronomisk ståndpunkt optimala värden.
Uppskalningen av de erhållna resultaten från laboratoriska analyserna till fält- och avrinningsområdesskala var den andra utmaningen i detta projekt. Jordproverna representerar en liten yta och med tanke på hög variabilitet i markegenskaperna inom ett och samma fält, ställs en berättigad fråga om hur representativa är proverna för ett helt fält. Resultat från det tredje delprojektet visar på att skillnaderna mellan olika fält var signifikanta, trots en betydande variation i DESPRAL resultat inom ett och samma fält. I detta delprojekt studerade vi fem olika jordbruksfält och kunde se klara skillnader mellan tre fält där jordanalyser visade en hög risk för mobilisering av jordpartiklarna och P, och två fält där mobiliseringsrisken var låg. Även resultat från delprojekt 4 stödjer detta, med signifikanta skillnader mellan de två avrinningsområden som inkluderats i studien.
Å andra sidan, ett direkt samband mellan resultat från DESPRAL och de uppmätta långtidsmedelvärdena av vattenkvalitet kunde inte hittas. Mobiliseringen av jordpartiklarna och till dem bundna ämnen som t ex P är bara det första steget i en transportprocess från land till vatten. Det mobiliserade materialet kan antigen nå mätpunkten (utloppet av ett fält eller avrinningsområdet) eller fastna någonstans på vägen. Därför måste den nyvunna kunskapen om mobiliseringsrisken kombineras med en bedömning av hur effektiva är flödesvägarna som flyttar det mobiliserade materialet. Topografin har en förstaorder kontroll över hydrologin och vi har i denna studie nyttjat den högupplösta LIDAR höjddata för att beskriva vattenvägarnas konektivitet i de studerade fälten. Denna information kombinerad med DESPRAL resultat kunde beskriva de stora skillnaderna i de observerade halterna av suspenderat material och P.

Slutsatser med nytta för och råd till näringen

• Kvantifieringen av jordarnas erosionsbenägenhet är en viktig del av riskbedömningen, eftersom jordarnas sårbarhet mot erosion uppvisar stora variationer. På gårdsskala kan man utifrån jordartskartan göra ett urval av jordprover för att bedöma jordarnas sårbarhet mot erosion
• DESPRAL är en robust och enkel metod att rangordna jordar med avseende på deras sårbarhet mot erosion. Denna test bör vara lätt att standardisera och därmed lätt att utföra i de flesta jordanalyslabboratorierna i Sverige
• Kompletterande analyser av lösta och bundna P-former i samma DESPRAL test kan också illustrera sårbarhet mot förluster av olika P former vilket bör till ett rimligt pris ge mervärde då flertal viktiga parametrar kan fås ur ett enda prov och en enda extraktion
• I ett större perspektiv, på gårds- eller avrinningsområdesskala, kan resultat från DESPRAL kombineras med bedömningen av fältens hydrologiska konektivitet och således effektivt rangordna enskilda fältens sårbarhet mot P förluster via ytavrinningen.
• Ett sådant systematiskt tillvägagångssätt rustar lantbrukaren med kunskap och verktyg för att bättre fokusera åtgärdsarbetet och samtidigt få högre effekterna av de tillämpade åtgärderna

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 oktober 2019

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress