Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för förekomst av E. coli O157:H7 (EHEC) i mjölkkobesättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande

Status: Avslutat
Projektnummer: S0730324
Kategori: Forskningsprogram | Mjölk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 28 mars 2013
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Resultaten av undersökningarna har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för att förhindra att infektionen får en ökad spridning i Sverige. Vi har visat att miljöprover är ett pålitligt sätt att undersöka om en besättning är infekterad eller fri från infektionen, och mycket kostnadseffektivt jämfört med att provta ett stort antal individuella djur. Vi har också visat att många infekterade besättningar under en relativt kort tidsperiod självsaneras från infektionen. Nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar kan sannolikt sänkas väsentligt om mjölkkobesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen. Studien visade även hög förekomst inom en begränsad region av en VTEC O157: H7 stam som har kopplats till allvarlig sjukdom hos människa, vilket tyder på att indirekt smitta t.ex. på bete kan vara av stor betydelse för smittspridningen mellan besättningar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Riskfaktorer för förekomst av E.coli O157: H7 (EHEC) i mjölkko-besättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande.

Bakgrund
Blodig diarré hos människor orsakad av toxinproducerande Escherichia coli (EHEC) kan leda till allvarliga komplikationer som akut sönderfall av blodkroppar, njursvikt, hjärnskador och dödsfall. Nötkreatur är den viktigaste reservoaren för bakterien och kan vara smittbärare utan att visa några som helst sjukdomssymtom. När EHEC-bakterier påträffas hos djur kallas de istället VTEC (verotoxinproducerande E. coli). Sedan 1996 fram till 2011 har 46 gårdar med i första hand nötkreatur infekterade med VTEC O157 visats ha direkt samband med inträffade sjukdomsfall hos människor. Majoriteten av svåra sjukdomsfall hos människor som smittats i Sverige har orsakats av en VTEC O157:H7-stam som ofta kallas ”Hallandstypen”. Den typen orsakade t.ex. det svåra utbrottet i Skåne 2002, där smittkällan var fermenterad korv, och det stora utbrottet 2005, där smittkällan var sallad.

Syfte
Utan att ha en grundläggande kunskap om smittförhållanden och infektionsdynamik när det gäller VTEC O157:H7-infektionen i svenska mjölkkobesättningar, kan inte adekvata och välavvägda åtgärder vidtas för att sanera infekterade besättningar och förhindra att fria besättningar nyinfekteras. Syftet med forskningsprojektet är att skaffa sådan kunskap. I denna slutrapport redogörs för de första två åren av ett forskningsprojekt som totalt löper över fyra år.

Resultat
Studierna av VTEC O157 infektioner i mjölkkobesättningar har genomförts mycket nära den uppgjorda forskningsplanen och genererat mycket intressanta resultat. Vi har kunnat visa att miljöprover är ett mycket bra sätt att kartlägga en besättnings infektionsstatus på. Metoden ger ett pålitligt resultat på ett relativt enkelt och mycket kostnadseffektivt sätt, jämfört med att prova ett stort antal individuella djur. Detta framkom redan i en begränsad studie av 20 besättningar i Halland under det första året i projektet. I en utökad studie som genomförts med medel från Jordbruksverket har detta kunnat bekräftas och resultaten av alla genomförda undersökningar har publicerats i en internationell vetenskaplig tidskrift. Undersökningen av VTEC O157-infektionens utbredning bland 98 besättningar inom två områden i Halland har genererat många intressanta resultat. Studierna visar att en majoritet av de infekterade gårdarna självsanerar sig under en relativt kort tidsperiod utan att specifika saneringsåtgärder vidtagits. På grund av de nyinfektioner som inträffat i andra, tidigare fria, besättningar har dock inte antalet infekterade besättningar minskat under studieperioden. Samtidigt har c:a 70% av besättningarna varit fria från infektionen i samtliga provtagningar. Flera besättningar infekterade med ”Hallandstypen” låg inom ett mycket begränsat område, vilket tyder starkt på att besättningarna i detta området smittats via indirekta kontakter, t.ex. på betet. I det andra området fanns däremot en koppling mellan inköp av djur och smittstatus. Dessa resultat kan få stor betydelse för olika åtgärder de kommande åren för att försöka förhindra att ”Hallandstypen” av VTEC O157, som kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor, sprids till mjölbesättningar i fria områden och områden som hittills haft en mycket låg förekomst av infektionen. Alla djurägare med besättningar som konstaterats smittade med VTEC O157 i projektet har fått information om detta och fått generella smittskyddsråd och råd för att undvika att smittan skulle kunna överföras och orsaka sjukdom hos människor. Ytterligare 125 besättningar från Halland, Västergötland, Småland och Gotland följs nu i nästa fas av projektet med upprepade miljöprover.

Metoder
Miljöprover och individuella träckprover har analyserats med SVAs ackrediterade rutinmetod för diagnostik av VTEC O157. Tre typer av miljöprover har utvärderats i projektet och jämförts med analys av träckprover från alla individuella djur i totalt 31 mjölkkobesättningar.
1. Sockprov: Varje sockprov består av 2 tubgasbitar som träs över stövlarna. Därefter har provtagningen utförts genom att gå runt i alla områden i stallavdelningen (boxar/ djupströbädd/ spaltgolv etc.) där djuren vistas för att få ett så representativt miljöprov som möjligt.
2. Samlingsprov från träck: Färsk träck från golvet/ströbädden på minst 10 olika ”plockställen” har samlats till ett prov. Handskar har bytts mellan varje prov.
3. Dammprov: Fuktade kompresser har använts för att torka damm som legat på stallinredningen där djuren vistats.
Molekylärbiologiska metoder (PCR-teknik, MLVA- och SNP-typning) har använts för att typa alla VTEC O157:H7 stammar som hittats i projektet, för att kunna avgöra vilka som tillhör ”Hallandstypen”. Överensstämmelse mellan miljö- och individprover och samband mellan potentiella riskfaktorer och förekomst av VTEC O157 har analyserats med statistiska metoder.

Slutsatser och råd till näringen
Resultaten av undersökningarna har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för att förhindra att infektionen får en ökad spridning i Sverige. Vi har visat att miljöprover är ett pålitligt sätt att undersöka om en besättning är infekterad eller fri från infektionen, och mycket kostnadseffektivt jämfört med att provta ett stort antal individuella djur. Vi har också visat att många infekterade besättningar under en relativt kort tidsperiod självsaneras från infektionen. Nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar kan sannolikt sänkas väsentligt om mjölkkobesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen. Studien visade även hög förekomst inom en begränsad region av en VTEC O157: H7 stam som har kopplats till allvarlig sjukdom hos människa, vilket tyder på att indirekt smitta, t.ex. på bete eller via maskinsamverkan när det gäller gödselhantering, kan vara av stor betydelse för smittspridning mellan besättningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1612

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress