Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för förekomst av E. coli O157:H7 (EHEC) i mjölkkobesättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande

Status: Avslutat
Projektnummer: S0730324
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 28 mars 2013
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Resultaten av undersökningarna har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för att förhindra att infektionen får en ökad spridning i Sverige. Vi har visat att miljöprover är ett pålitligt sätt att undersöka om en besättning är infekterad eller fri från infektionen, och mycket kostnadseffektivt jämfört med att provta ett stort antal individuella djur. Vi har också visat att många infekterade besättningar under en relativt kort tidsperiod självsaneras från infektionen. Nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar kan sannolikt sänkas väsentligt om mjölkkobesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen. Studien visade även hög förekomst inom en begränsad region av en VTEC O157: H7 stam som har kopplats till allvarlig sjukdom hos människa, vilket tyder på att indirekt smitta t.ex. på bete kan vara av stor betydelse för smittspridningen mellan besättningar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Riskfaktorer för förekomst av E.coli O157: H7 (EHEC) i mjölkko-besättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande.

Bakgrund
Blodig diarré hos människor orsakad av toxinproducerande Escherichia coli (EHEC) kan leda till allvarliga komplikationer som akut sönderfall av blodkroppar, njursvikt, hjärnskador och dödsfall. Nötkreatur är den viktigaste reservoaren för bakterien och kan vara smittbärare utan att visa några som helst sjukdomssymtom. När EHEC-bakterier påträffas hos djur kallas de istället VTEC (verotoxinproducerande E. coli). Sedan 1996 fram till 2011 har 46 gårdar med i första hand nötkreatur infekterade med VTEC O157 visats ha direkt samband med inträffade sjukdomsfall hos människor. Majoriteten av svåra sjukdomsfall hos människor som smittats i Sverige har orsakats av en VTEC O157:H7-stam som ofta kallas ”Hallandstypen”. Den typen orsakade t.ex. det svåra utbrottet i Skåne 2002, där smittkällan var fermenterad korv, och det stora utbrottet 2005, där smittkällan var sallad.

Syfte
Utan att ha en grundläggande kunskap om smittförhållanden och infektionsdynamik när det gäller VTEC O157:H7-infektionen i svenska mjölkkobesättningar, kan inte adekvata och välavvägda åtgärder vidtas för att sanera infekterade besättningar och förhindra att fria besättningar nyinfekteras. Syftet med forskningsprojektet är att skaffa sådan kunskap. I denna slutrapport redogörs för de första två åren av ett forskningsprojekt som totalt löper över fyra år.

Resultat
Studierna av VTEC O157 infektioner i mjölkkobesättningar har genomförts mycket nära den uppgjorda forskningsplanen och genererat mycket intressanta resultat. Vi har kunnat visa att miljöprover är ett mycket bra sätt att kartlägga en besättnings infektionsstatus på. Metoden ger ett pålitligt resultat på ett relativt enkelt och mycket kostnadseffektivt sätt, jämfört med att prova ett stort antal individuella djur. Detta framkom redan i en begränsad studie av 20 besättningar i Halland under det första året i projektet. I en utökad studie som genomförts med medel från Jordbruksverket har detta kunnat bekräftas och resultaten av alla genomförda undersökningar har publicerats i en internationell vetenskaplig tidskrift. Undersökningen av VTEC O157-infektionens utbredning bland 98 besättningar inom två områden i Halland har genererat många intressanta resultat. Studierna visar att en majoritet av de infekterade gårdarna självsanerar sig under en relativt kort tidsperiod utan att specifika saneringsåtgärder vidtagits. På grund av de nyinfektioner som inträffat i andra, tidigare fria, besättningar har dock inte antalet infekterade besättningar minskat under studieperioden. Samtidigt har c:a 70% av besättningarna varit fria från infektionen i samtliga provtagningar. Flera besättningar infekterade med ”Hallandstypen” låg inom ett mycket begränsat område, vilket tyder starkt på att besättningarna i detta området smittats via indirekta kontakter, t.ex. på betet. I det andra området fanns däremot en koppling mellan inköp av djur och smittstatus. Dessa resultat kan få stor betydelse för olika åtgärder de kommande åren för att försöka förhindra att ”Hallandstypen” av VTEC O157, som kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor, sprids till mjölbesättningar i fria områden och områden som hittills haft en mycket låg förekomst av infektionen. Alla djurägare med besättningar som konstaterats smittade med VTEC O157 i projektet har fått information om detta och fått generella smittskyddsråd och råd för att undvika att smittan skulle kunna överföras och orsaka sjukdom hos människor. Ytterligare 125 besättningar från Halland, Västergötland, Småland och Gotland följs nu i nästa fas av projektet med upprepade miljöprover.

Metoder
Miljöprover och individuella träckprover har analyserats med SVAs ackrediterade rutinmetod för diagnostik av VTEC O157. Tre typer av miljöprover har utvärderats i projektet och jämförts med analys av träckprover från alla individuella djur i totalt 31 mjölkkobesättningar.
1. Sockprov: Varje sockprov består av 2 tubgasbitar som träs över stövlarna. Därefter har provtagningen utförts genom att gå runt i alla områden i stallavdelningen (boxar/ djupströbädd/ spaltgolv etc.) där djuren vistas för att få ett så representativt miljöprov som möjligt.
2. Samlingsprov från träck: Färsk träck från golvet/ströbädden på minst 10 olika ”plockställen” har samlats till ett prov. Handskar har bytts mellan varje prov.
3. Dammprov: Fuktade kompresser har använts för att torka damm som legat på stallinredningen där djuren vistats.
Molekylärbiologiska metoder (PCR-teknik, MLVA- och SNP-typning) har använts för att typa alla VTEC O157:H7 stammar som hittats i projektet, för att kunna avgöra vilka som tillhör ”Hallandstypen”. Överensstämmelse mellan miljö- och individprover och samband mellan potentiella riskfaktorer och förekomst av VTEC O157 har analyserats med statistiska metoder.

Slutsatser och råd till näringen
Resultaten av undersökningarna har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för att förhindra att infektionen får en ökad spridning i Sverige. Vi har visat att miljöprover är ett pålitligt sätt att undersöka om en besättning är infekterad eller fri från infektionen, och mycket kostnadseffektivt jämfört med att provta ett stort antal individuella djur. Vi har också visat att många infekterade besättningar under en relativt kort tidsperiod självsaneras från infektionen. Nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar kan sannolikt sänkas väsentligt om mjölkkobesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen. Studien visade även hög förekomst inom en begränsad region av en VTEC O157: H7 stam som har kopplats till allvarlig sjukdom hos människa, vilket tyder på att indirekt smitta, t.ex. på bete eller via maskinsamverkan när det gäller gödselhantering, kan vara av stor betydelse för smittspridning mellan besättningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn
Lars Mogren, SLU

Projektnummer: R-18-25-146 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Consumers appreciate onions in all kinds of cooking. Onions can be grown in Sweden with good results. Onions can be stored for a long period. There is a potential to increase the self-sufficiency in onions. To achieve this, a better knowledge of long-term-storage potential indicator factors that …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Marmorerad, mör och miljövänlig - jakten på det perfekta nötköttet
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-20-62-327 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

More and more consumers desire a tasty meat where production have considered the environmental impact and animal welfare. The purpose of this interdisciplinary project is to determine how to produce such a product while still make the production profitable, climate efficient and otherwise …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev