Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för förekomst av E. coli O157:H7 (EHEC) i mjölkkobesättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande

Status: Avslutat
Projektnummer: S0730324
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 28 mars 2013
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Resultaten av undersökningarna har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för att förhindra att infektionen får en ökad spridning i Sverige. Vi har visat att miljöprover är ett pålitligt sätt att undersöka om en besättning är infekterad eller fri från infektionen, och mycket kostnadseffektivt jämfört med att provta ett stort antal individuella djur. Vi har också visat att många infekterade besättningar under en relativt kort tidsperiod självsaneras från infektionen. Nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar kan sannolikt sänkas väsentligt om mjölkkobesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen. Studien visade även hög förekomst inom en begränsad region av en VTEC O157: H7 stam som har kopplats till allvarlig sjukdom hos människa, vilket tyder på att indirekt smitta t.ex. på bete kan vara av stor betydelse för smittspridningen mellan besättningar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Riskfaktorer för förekomst av E.coli O157: H7 (EHEC) i mjölkko-besättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande.

Bakgrund
Blodig diarré hos människor orsakad av toxinproducerande Escherichia coli (EHEC) kan leda till allvarliga komplikationer som akut sönderfall av blodkroppar, njursvikt, hjärnskador och dödsfall. Nötkreatur är den viktigaste reservoaren för bakterien och kan vara smittbärare utan att visa några som helst sjukdomssymtom. När EHEC-bakterier påträffas hos djur kallas de istället VTEC (verotoxinproducerande E. coli). Sedan 1996 fram till 2011 har 46 gårdar med i första hand nötkreatur infekterade med VTEC O157 visats ha direkt samband med inträffade sjukdomsfall hos människor. Majoriteten av svåra sjukdomsfall hos människor som smittats i Sverige har orsakats av en VTEC O157:H7-stam som ofta kallas ”Hallandstypen”. Den typen orsakade t.ex. det svåra utbrottet i Skåne 2002, där smittkällan var fermenterad korv, och det stora utbrottet 2005, där smittkällan var sallad.

Syfte
Utan att ha en grundläggande kunskap om smittförhållanden och infektionsdynamik när det gäller VTEC O157:H7-infektionen i svenska mjölkkobesättningar, kan inte adekvata och välavvägda åtgärder vidtas för att sanera infekterade besättningar och förhindra att fria besättningar nyinfekteras. Syftet med forskningsprojektet är att skaffa sådan kunskap. I denna slutrapport redogörs för de första två åren av ett forskningsprojekt som totalt löper över fyra år.

Resultat
Studierna av VTEC O157 infektioner i mjölkkobesättningar har genomförts mycket nära den uppgjorda forskningsplanen och genererat mycket intressanta resultat. Vi har kunnat visa att miljöprover är ett mycket bra sätt att kartlägga en besättnings infektionsstatus på. Metoden ger ett pålitligt resultat på ett relativt enkelt och mycket kostnadseffektivt sätt, jämfört med att prova ett stort antal individuella djur. Detta framkom redan i en begränsad studie av 20 besättningar i Halland under det första året i projektet. I en utökad studie som genomförts med medel från Jordbruksverket har detta kunnat bekräftas och resultaten av alla genomförda undersökningar har publicerats i en internationell vetenskaplig tidskrift. Undersökningen av VTEC O157-infektionens utbredning bland 98 besättningar inom två områden i Halland har genererat många intressanta resultat. Studierna visar att en majoritet av de infekterade gårdarna självsanerar sig under en relativt kort tidsperiod utan att specifika saneringsåtgärder vidtagits. På grund av de nyinfektioner som inträffat i andra, tidigare fria, besättningar har dock inte antalet infekterade besättningar minskat under studieperioden. Samtidigt har c:a 70% av besättningarna varit fria från infektionen i samtliga provtagningar. Flera besättningar infekterade med ”Hallandstypen” låg inom ett mycket begränsat område, vilket tyder starkt på att besättningarna i detta området smittats via indirekta kontakter, t.ex. på betet. I det andra området fanns däremot en koppling mellan inköp av djur och smittstatus. Dessa resultat kan få stor betydelse för olika åtgärder de kommande åren för att försöka förhindra att ”Hallandstypen” av VTEC O157, som kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor, sprids till mjölbesättningar i fria områden och områden som hittills haft en mycket låg förekomst av infektionen. Alla djurägare med besättningar som konstaterats smittade med VTEC O157 i projektet har fått information om detta och fått generella smittskyddsråd och råd för att undvika att smittan skulle kunna överföras och orsaka sjukdom hos människor. Ytterligare 125 besättningar från Halland, Västergötland, Småland och Gotland följs nu i nästa fas av projektet med upprepade miljöprover.

Metoder
Miljöprover och individuella träckprover har analyserats med SVAs ackrediterade rutinmetod för diagnostik av VTEC O157. Tre typer av miljöprover har utvärderats i projektet och jämförts med analys av träckprover från alla individuella djur i totalt 31 mjölkkobesättningar.
1. Sockprov: Varje sockprov består av 2 tubgasbitar som träs över stövlarna. Därefter har provtagningen utförts genom att gå runt i alla områden i stallavdelningen (boxar/ djupströbädd/ spaltgolv etc.) där djuren vistas för att få ett så representativt miljöprov som möjligt.
2. Samlingsprov från träck: Färsk träck från golvet/ströbädden på minst 10 olika ”plockställen” har samlats till ett prov. Handskar har bytts mellan varje prov.
3. Dammprov: Fuktade kompresser har använts för att torka damm som legat på stallinredningen där djuren vistats.
Molekylärbiologiska metoder (PCR-teknik, MLVA- och SNP-typning) har använts för att typa alla VTEC O157:H7 stammar som hittats i projektet, för att kunna avgöra vilka som tillhör ”Hallandstypen”. Överensstämmelse mellan miljö- och individprover och samband mellan potentiella riskfaktorer och förekomst av VTEC O157 har analyserats med statistiska metoder.

Slutsatser och råd till näringen
Resultaten av undersökningarna har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för att förhindra att infektionen får en ökad spridning i Sverige. Vi har visat att miljöprover är ett pålitligt sätt att undersöka om en besättning är infekterad eller fri från infektionen, och mycket kostnadseffektivt jämfört med att provta ett stort antal individuella djur. Vi har också visat att många infekterade besättningar under en relativt kort tidsperiod självsaneras från infektionen. Nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar kan sannolikt sänkas väsentligt om mjölkkobesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen. Studien visade även hög förekomst inom en begränsad region av en VTEC O157: H7 stam som har kopplats till allvarlig sjukdom hos människa, vilket tyder på att indirekt smitta, t.ex. på bete eller via maskinsamverkan när det gäller gödselhantering, kan vara av stor betydelse för smittspridning mellan besättningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 september 2022

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren
Glenn Svensson, Lunds universitet

Projektnummer: R-18-25-004 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 augusti 2022

Swedish strawberry production suffers from several severe insect pests. When usage of traditional insecticides is phased out and IPM implemented novel green methods for pest control are urgently needed. The strawberry tortricid, Acleris comariana, is a severe pest on strawberries. Its larvae feed …

Läs mer

Kritik, kriminalitet och hot mot svensk djurproduktion - Lantbruksföretagarnas perspektiv
Peter Lundqvist

Projektnummer: O-18-21-139 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 augusti 2022

Matfågel
Kött
Mjölk

Farmers with animal production can experience different types of criticisms directed against their activities from consumers, the media and inspecting government agencies. On another level, criminal acts are directed against the farm's activities and people on the farm, The main goal is to …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 augusti 2022

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Åtgärder för att minska andelen kycklingar med Campylobacter i Sverige
Ingrid Hansson

Projektnummer: O-18-20-158 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Matfågel
Kött

The purpose of this project is to identify the transmission routes for Campylobacter to broiler flocks and recommend actions at farm level to reduce the number of chickens with Campylobacter. Furthermore, to analyse routines at slaughter including cleaning of slaughterhouses and transport crates to …

Läs mer

Växtskydd mot sniglar och rapsjordloppor vid etablering av höstraps
Ola Lundin

Projektnummer: O-18-20-165 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2022

Växtodling

Insufficient crop protection is an increasingly limiting factor for crop production. Damage by slugs and cabbage stem flea beetles in winter oilseed rape are timely examples of increasing crop protection problems in Sweden. We will test whether companion cropping winter oilseed rape with frost …

Läs mer

Hestesektoren i Norge og Sverige: Betydning for miljø, økonomi og lokalsamfunnet
Bjørn Egil Flø, Norsk institutt for bioøkonomi

Projektnummer: H-18-47-403 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

This project will study the social, cultural and economic impact of the equine sector on local development. Furthermore, ti will study the land and resource use of the equine sector and how it co-exist and collaborate with other sector and other land use locally. The starting point for social and …

Läs mer

Bakbenshälta hos häst - varför är den så svår att se och hur kan vi bli bättre?
Elin Hernlund, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-17-47-304 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Correct assessment of hind limb lameness is a challenge, also for most experienced vets. This causes incorrect diagnoses and faulty treatment interventions which lead to unnecessary suffering for the horses and an unnecessary financial burden for owners and insurance companies. The aim of this …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev