Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för förekomst av E. coli O157:H7 (EHEC) i mjölkkobesättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande

Status: Avslutat
Projektnummer: S0730324
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2007
Datum för slutrapport: 28 mars 2013
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 2 400 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Resultaten av undersökningarna har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för att förhindra att infektionen får en ökad spridning i Sverige. Vi har visat att miljöprover är ett pålitligt sätt att undersöka om en besättning är infekterad eller fri från infektionen, och mycket kostnadseffektivt jämfört med att provta ett stort antal individuella djur. Vi har också visat att många infekterade besättningar under en relativt kort tidsperiod självsaneras från infektionen. Nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar kan sannolikt sänkas väsentligt om mjölkkobesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen. Studien visade även hög förekomst inom en begränsad region av en VTEC O157: H7 stam som har kopplats till allvarlig sjukdom hos människa, vilket tyder på att indirekt smitta t.ex. på bete kan vara av stor betydelse för smittspridningen mellan besättningar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Riskfaktorer för förekomst av E.coli O157: H7 (EHEC) i mjölkko-besättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande.

Bakgrund
Blodig diarré hos människor orsakad av toxinproducerande Escherichia coli (EHEC) kan leda till allvarliga komplikationer som akut sönderfall av blodkroppar, njursvikt, hjärnskador och dödsfall. Nötkreatur är den viktigaste reservoaren för bakterien och kan vara smittbärare utan att visa några som helst sjukdomssymtom. När EHEC-bakterier påträffas hos djur kallas de istället VTEC (verotoxinproducerande E. coli). Sedan 1996 fram till 2011 har 46 gårdar med i första hand nötkreatur infekterade med VTEC O157 visats ha direkt samband med inträffade sjukdomsfall hos människor. Majoriteten av svåra sjukdomsfall hos människor som smittats i Sverige har orsakats av en VTEC O157:H7-stam som ofta kallas ”Hallandstypen”. Den typen orsakade t.ex. det svåra utbrottet i Skåne 2002, där smittkällan var fermenterad korv, och det stora utbrottet 2005, där smittkällan var sallad.

Syfte
Utan att ha en grundläggande kunskap om smittförhållanden och infektionsdynamik när det gäller VTEC O157:H7-infektionen i svenska mjölkkobesättningar, kan inte adekvata och välavvägda åtgärder vidtas för att sanera infekterade besättningar och förhindra att fria besättningar nyinfekteras. Syftet med forskningsprojektet är att skaffa sådan kunskap. I denna slutrapport redogörs för de första två åren av ett forskningsprojekt som totalt löper över fyra år.

Resultat
Studierna av VTEC O157 infektioner i mjölkkobesättningar har genomförts mycket nära den uppgjorda forskningsplanen och genererat mycket intressanta resultat. Vi har kunnat visa att miljöprover är ett mycket bra sätt att kartlägga en besättnings infektionsstatus på. Metoden ger ett pålitligt resultat på ett relativt enkelt och mycket kostnadseffektivt sätt, jämfört med att prova ett stort antal individuella djur. Detta framkom redan i en begränsad studie av 20 besättningar i Halland under det första året i projektet. I en utökad studie som genomförts med medel från Jordbruksverket har detta kunnat bekräftas och resultaten av alla genomförda undersökningar har publicerats i en internationell vetenskaplig tidskrift. Undersökningen av VTEC O157-infektionens utbredning bland 98 besättningar inom två områden i Halland har genererat många intressanta resultat. Studierna visar att en majoritet av de infekterade gårdarna självsanerar sig under en relativt kort tidsperiod utan att specifika saneringsåtgärder vidtagits. På grund av de nyinfektioner som inträffat i andra, tidigare fria, besättningar har dock inte antalet infekterade besättningar minskat under studieperioden. Samtidigt har c:a 70% av besättningarna varit fria från infektionen i samtliga provtagningar. Flera besättningar infekterade med ”Hallandstypen” låg inom ett mycket begränsat område, vilket tyder starkt på att besättningarna i detta området smittats via indirekta kontakter, t.ex. på betet. I det andra området fanns däremot en koppling mellan inköp av djur och smittstatus. Dessa resultat kan få stor betydelse för olika åtgärder de kommande åren för att försöka förhindra att ”Hallandstypen” av VTEC O157, som kan orsaka allvarlig sjukdom hos människor, sprids till mjölbesättningar i fria områden och områden som hittills haft en mycket låg förekomst av infektionen. Alla djurägare med besättningar som konstaterats smittade med VTEC O157 i projektet har fått information om detta och fått generella smittskyddsråd och råd för att undvika att smittan skulle kunna överföras och orsaka sjukdom hos människor. Ytterligare 125 besättningar från Halland, Västergötland, Småland och Gotland följs nu i nästa fas av projektet med upprepade miljöprover.

Metoder
Miljöprover och individuella träckprover har analyserats med SVAs ackrediterade rutinmetod för diagnostik av VTEC O157. Tre typer av miljöprover har utvärderats i projektet och jämförts med analys av träckprover från alla individuella djur i totalt 31 mjölkkobesättningar.
1. Sockprov: Varje sockprov består av 2 tubgasbitar som träs över stövlarna. Därefter har provtagningen utförts genom att gå runt i alla områden i stallavdelningen (boxar/ djupströbädd/ spaltgolv etc.) där djuren vistas för att få ett så representativt miljöprov som möjligt.
2. Samlingsprov från träck: Färsk träck från golvet/ströbädden på minst 10 olika ”plockställen” har samlats till ett prov. Handskar har bytts mellan varje prov.
3. Dammprov: Fuktade kompresser har använts för att torka damm som legat på stallinredningen där djuren vistats.
Molekylärbiologiska metoder (PCR-teknik, MLVA- och SNP-typning) har använts för att typa alla VTEC O157:H7 stammar som hittats i projektet, för att kunna avgöra vilka som tillhör ”Hallandstypen”. Överensstämmelse mellan miljö- och individprover och samband mellan potentiella riskfaktorer och förekomst av VTEC O157 har analyserats med statistiska metoder.

Slutsatser och råd till näringen
Resultaten av undersökningarna har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för att förhindra att infektionen får en ökad spridning i Sverige. Vi har visat att miljöprover är ett pålitligt sätt att undersöka om en besättning är infekterad eller fri från infektionen, och mycket kostnadseffektivt jämfört med att provta ett stort antal individuella djur. Vi har också visat att många infekterade besättningar under en relativt kort tidsperiod självsaneras från infektionen. Nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar kan sannolikt sänkas väsentligt om mjölkkobesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen. Studien visade även hög förekomst inom en begränsad region av en VTEC O157: H7 stam som har kopplats till allvarlig sjukdom hos människa, vilket tyder på att indirekt smitta, t.ex. på bete eller via maskinsamverkan när det gäller gödselhantering, kan vara av stor betydelse för smittspridning mellan besättningar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Halva ytan bearbetas - odlingssystem med radhackning, bandsådd, bandsprutning och mellangrödor
Göran Bergkvist

Projektnummer: O-17-20-958 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 3 september 2021

Växtodling

We want to develop a high-yielding cropping systems where the need for tillage and herbicides is greatly reduced compared with current conventional farming systems. The cropping system include, cultivation with wide row spacing, strip sowing and band spraying, combined with the use of subsidiary …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 augusti 2021

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Skörd2.0 – Utvinning av nya biomaterial genom förädling av restprodukter från jordbruk
Per-Olof Syrén

Projektnummer: O-17-22-943 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Energi & biomassa

The main purpose of this interdisciplinary project is to generate renewable advanced materials from biomass through green technologies. Harvest2.0 focuses on valorizing furans extracted from agricultural by-products in combination with polymer technologies based on incorporation of the climate gas …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Overgangen fra vinterfôring til vårbeite - Metabolsk respons relatert til fôr og helse hos hest
Rasmus Bovbjerg Jensen, Norwegian University of Life Sciences

Projektnummer: H-19-47-484 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

The transition from winter-feeding to pasture involves a considerable diet change that might compromise the health of horses. Diseases like colic as well as insulin dysregulation and pasture associated laminitis are related to diet changes and pasture intake. However, little information exist on …

Läs mer

Karaktärisering av luftvägsjukdom hos häst med hjälp av transkriptomanalys i enskilda celler: en pilotstudie
Amanda Raine, Uppsala University

Projektnummer: H-19-47-475 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2021

Respiratory conditions is a growing issue in the equine industry and for horse welfare. Equine asthma is characterised by airway obstruction, chronic intermittent cough and mucus accumulation an impact the quality of life for affected horses. Similar to its human equivalent, equine asthma is a …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2021

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juni 2021

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev