Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för förekomst av E. coli O157:H7 (EHEC/VTEC) i mjölkkobesättningar samt möjligheter till ett organiserat bekämpande. År 3 och 4.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930039
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 30 september 2014
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 2 600 000 SEK

Inom detta projekt har omfattande prevalensstudier för att studera förekomst, infektionsförlopp och riskfaktorer för VTEC O157 i svenska nötbesättningar genomförts. Förekomsten av VTEC O157 varierar stort mellan olika regioner i Sverige och lokalt förekommande stammar inom ett geografiskt område är ofta närbesläktade. Detta mönster ses även hos den mest patogena typen av bakterien (klad 8) som är vanligt förekommande i vissa regioner medan andra är helt fria. Riskfaktorer för introduktion av VTEC O157 har visats vara bland annat positiva närliggande besättningar och inköp av nya djur. Majoriteten av de infekterade besättningarna självsanerar sig från infektionen men vissa besättningar förblir positiva under en längre tid. Detta innebär att nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar sannolikt kan sänkas väsentligt om nötbesättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från besättningar som via provtagning visats vara fria från infektionen.

Blodig diarré hos människor orsakad av toxinproducerande Escherichia coli (EHEC) kan leda till allvarliga komplikationer som akut sönderfall av blodkroppar, njursvikt, hjärnskador och dödsfall. Nötkreatur är den viktigaste reservoaren för bakterien och kan vara smittbärare utan att visa några sjukdomssymtom alls. När EHEC-bakterier påträffas hos djur kallas de istället VTEC (verotoxinproducerande E. coli). I Sverige infekteras relativt många personer jämfört med andra länder i Europa och smittspridningen sker vanligen via livsmedel som produkter av nötkött eller grönsaker som kontaminerats av smittbärande gödsel eller vatten. I Sverige har två stora utbrott ägt rum, i Skåne 2002, där smittkällan var fermenterad korv, och ett stort utbrott 2005, där smittkällan var sallad. Bägge utbrotten, samt majoriteten av svåra sjukdomsfall i Sverige, orsakas av en särskilt sjukdomsframkallande stam kallad klad 8 som härstammar från nötbesättningar.
Syftet med detta forskningsprojekt var att undersöka möjligheterna för bekämpning av VTEC genom att undersöka smittförhållanden och förekomst av VTEC i svenska nötbesättningar samt om och hur infekterade besättningar kan bli fria från smittan. Genom flera projekt i samarbete med Statens veterinärmedicinska anstalt och Svenska Djurhälsovården har ett flertal studier genomförts. En ny provtagningsmetod för att identifiera infekterade besättningar har tagits fram och innebär att man nu enklare kan undersöka och identifiera infekterade besättningar genom miljöprovtagning. Denna metod är både tids och kostnadsmässigt effektivare jämfört med den omfattande provtagningen av individuella djur som krävdes tidigare. Utöver en ny provtagningsmetod för att identifiera smitta har även en metod för att sanera en infekterad besättning testas med gott resultat. Genom att minska kontakt mellan grupper inom gården samt införa rengöringsrutiner och användning av släckt kalk kunde en långvarigt infekterad besättning saneras. Med hjälp av miljöprovtagning har även förekomsten av VTEC i flera regioner i Sverige undersökts i två omfattande studier där besättningar provtagits flera gånger under studietidens förlopp (totalt 38 månader). Dessa studier har visat att förekomsten samt vilken typ av VTEC som finns i besättningar varierar mellan olika regioner men uppvisar stora likheter lokalt. Genom kartläggning av hur stammar i de undersökta regionerna är besläktade har man även kunnat visa att närliggande gårdar ofta har samma typ av bakterie. Detta gäller även den sjukdomsframkallande stammen klad 8 som är mycket vanligt förekommande inom vissa områden (ex. Halland) men inte finns överhuvudtaget på andra platser (tex. Gotland). Även när riskfaktorer för att få in smittan i en fri besättning kartlades sågs att inköp av nya djur var en riskfaktor men även att närliggande positiva besättningar ökade risken. Detta tyder på att indirekt smitta, t.ex. på bete eller via maskinsamverkan när det gäller gödselhantering, kan vara av stor betydelse för smittspridning mellan besättningar. Det visades även att besättningar som får in smittan oftast självrenar sig efter en tid, dock kunde denna tid variera och vissa gårdar fortsatte vara positiva under en längre tid. Sammantaget innebär detta att nyinfektionsfrekvensen av fria besättningar sannolikt kan sänkas väsentligt om besättningarnas smittskydd generellt förbättras och eventuella livdjursinköp bara sker från fria besättningar.
Det är visat att förekomst av VTEC i nötbesättningar och sjukdom hos människor i området hänger ihop och för att minska risken för smittspridning till människor är det av största vikt att förhindra att VTEC, och framförallt stammen klad 8, får en ökad spridning i Sverige. Resultaten av undersökningarna i detta projekt har genererat ny värdefull kunskap som redan nu kan användas för detta ändamål.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Förekomst av fotrötebakterien och smittsam digital dermatit (CODD) hos svenska slaktlamm
Sara Frosth

Projektnummer: O-19-20-310 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Meat

Both footrot and contagious ovine digital dermatitis (CODD) can cause extensive damage to the feet of affected sheep, and cause both suffering and financial losses. The aim of the proposed one-year project is to gain new knowledge about these two infectious feet diseases and their respective …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion
Ann-Charlotte Wallenhammar

Projektnummer: O-16-20-765 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Clubroot disease is a serious threat to OSR production in Sweden and genetic resistance is the most important factor in a cropping strategy. The aim is to develop a concept for integrated production of winter OSR supported by DNA technology. Infestation levels and yield of resistant and susceptible …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Precisionsodling: Beslutsstöd för implementering i svenskt lantbruk
Anders Jonsson

Projektnummer: O-16-21-772 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling
Potatis

The project aims to develop a decision support tool to aid farmers when investing in precision agriculture technology. The project will develop a model to assess the profitability of investments in precision agriculture technology. Within the project data from Swedish and international field trials …

Läs mer

Precisionsodlingsmästaren – ett projekt för att fånga in och utvärdera teknik och kunskapsläget inom lantbrukets digitalisering på växtodlingssidan
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-19-62-182 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Digitization in agriculture sweeps like a tsunami over Swedish agriculture. Knowledge of its components and, above all, the profitability of investing in digitization is very low. The purpose of the project is to hold a competition in digitizing plant cultivation. The competition will be carried …

Läs mer

Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?
Christer Bergsten, SLU

Projektnummer: S-17-24-784 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2021

Slippery floors results in falls and injuries which can be fatal. Moreover, on dairy farms slippery floors impede oestrus behaviour and ease of heat detection and as result cause economical losses due to impaired fertility. Grooving is the most common way to treat concrete floors to reduce …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev