Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. Treatment of many calves with antibiotics for secondary bacterial pneumonia conveys a risk to develop resistance to antibiotics. We are convinced that recruitment of calves purely from BRSV/BCV-free dairy herds would increase calf health dramatically. Today calves are often mingled from various herds and run a high risk of disease. The studies are conducted in commercial feedlot herds during three years, assessing prevalence of infections, weight gain, disease incidence, motrality, treatments and abattoir registrations. Herds introducing calves only from BRSV/BCV-free dairy herds will be compared with conventionally mixed calf groups and health effects evaluated economically.

Lunginflammation är den vanligaste sjukdomen inom den specialiserade slaktnötsproduktionen, vilket orsakar dödsfall, försämrar tillväxten, förlänger uppfödningsperioden och påverkar ekonomin. Luftvägsinfektioner orsakas vanligen av virus där respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) och coronavirus (BCV) är viktiga. Sekundära bakterieinfektioner gör att många kalvar måste antibiotikabehandlas med risk för resistensutveckling. Om kalvar rekryteras enbart från BRSV/BCV-fria mjölkkobesättningar är vi övertygade om att kalvhälsan förbättras dramatiskt. Idag förmedlas kalvar ofta från ett stort antal mjölkkobesättningar med varierande smittstatus och löper stor risk att insjukna. Studierna görs under tre år hos mellankalvs- och ungtjursuppfödare och kartlägger smittämnen, tillväxt, sjuklighet, dödlighet, behandlingar och fynd vid slakt. Besättningar där enbart kalvar från BRSV- och BCV-fria mjölkkobesättningar sätts in jämförs med konventionella kalvgrupper, inklusive en ekonomisk värdering.

Lunginflammation är den vanligaste sjukdomen i slaktnötsproduktionen och orsakar dödsfall, försämrar tillväxten, förlänger uppfödningsperioden och påverkar ekonomin. I studien kartlades infektioner (virus, bakterier inkl. Mycoplasma bovis) i nyinsatta kalvgrupper. BRSV-smitta påvisades i 7 grupper av 14, BCV i 13, PIV3 och/eller BAV3 infektion i alla grupper. M bovis-smitta påvisades i 6 grupper, vilket antyder en ökning i landet under senare år. Analys av sambandet mellan behandlingar, mortalitet, slaktutbyte och infektion pågår, samt ekonomisk värdering vilket väntas ge intressanta resultat. Ett besättningsutbrott av allvarliga lunginflammationer med hög mortalitet beskrivs. Diagnostiska tester för M bovis jämfördes, tydliga skillnader visas. Penicillinresistent Pasteurella påvisades i 3 besättningar, vilket visar vikten av att utreda terapisvikt. En intervjustudie med aktörer i livdjurskedjan om separat hantering av smittfria djur för ett ev. kontrollprogram redovisas preliminärt.

Bakgrund och syfte
Lunginflammation är den vanligaste sjukdomen i slaktnötsproduktionen och orsakar dödsfall, försämrar tillväxten, förlänger uppfödningsperioden och påverkar ekonomin. Studiernas syfte var att kartlägga förekomsten av infektioner med fokus på Bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV), Bovint coronavirus (BCV) och bakterien Mycoplasma bovis (M bovis). Tillväxt, sjuklighet, behandlingar, dödlighet och anmärkningar vid slakt analyseras och värderas ekonomiskt i relation till dessa infektioner. Ett syfte var också att undersöka förutsättningarna för att via styrd livdjursförmedling rekrytera BRSV- och BCV-fria kalvar, vilket skulle kunna minska smittor och förebygga sjukdom.

Resultat
Studierna visar att luftvägsinfektioner är mycket vanliga hos kalvar som köps in via livdjursförmedlingen från ett stort antal mjölkbesättningar, men även i besättningar som köper in via mellangårdsavtal om ursprungsbesättningarna är infekterade med t.ex. M bovis. Dessa infektioner utgör en allvarlig risk att kalvar drabbas av lunginflammation och behöver behandlas med antibiotika.
De viktigaste av dessa infektioner är BRSV, som detekterades i 7 av 14 grupper, BCV i 13 grupper. M bovis-smitta detekterades i 6 grupper, vilket kan tyda på att infektionen ökat i landet under senare år. Jämförelse av diagnostiska metoder för M bovis visade högre känslighet för ELISA-testen från IDvet jämfört med BioX. Analys av sambandet mellan behandlingar, mortalitet, slaktutbyte och infektion, samt utvärdering av ekonomiska effekter pågår, och väntas ge intressanta resultat.
En fallstudie visade att ett besättningsutbrott orsakat av BRSV, BCV och M bovis gav allvarliga lunginflammationer med hög mortalitet. Behandlade kalvar hade lägre tillväxt. Behandlingsfrekvens och mortalitet skiljde mellan kalvar från olika ursprungsbesättningar. Kostnaderna för utbrottet kommer att beräknas. Penicillinresistent Pasteurella detekterades i 3 besättningar, vilket visar hur viktigt det är att med provtagning utreda terapisvikt så att rätt behandling kan väljas.
En intervjustudie med aktörer i livdjurskedjan om separat hantering av djur från smittfria besättningar i ett ev. kontrollprogram visade att både kalvsäljare och köpare ser nyttan med ett kontrollprogram för att minska förekomst av lunginflammationer, minska antibiotikaanvändning, förbättra djurvälfärd och ekonomi. Svårigheter är längre transporter, ökade kostnader, att hålla aktuella register över säljande besättningars status samt kontroll att alla besättningar följer reglerna i ett ev. program.

Nytta för näringen och rekommendationer
Den höga förekomsten av infektioner som visas i studien, där majoriteten av grupper infekterades med 4 eller 5 olika smittämnen, understryker riskerna med livdjursförmedling där kalvar från ett stort antal ursprungsbesättningar blandas. Resultaten stöttar rådet att ha så få kontaktbesättningar som möjligt. Om inköp av kalvar skulle kunna styras från mjölkbesättningar testade för BRSV, BCV och M bovis, och klassade som fria eller inte fria, skulle slaktnötbesättningar ha bättre möjligheter att undvika smitta. Norska erfarenheter visar att ett kontrollprogram för BRSV och BCV är möjligt, men vår intervjustudie visar att kostnaderna behöver utredas mer och att nyttan med ett kontrollprogram behöver förankras hos näringen. Antikroppsmätning i parprover fungerade mycket bra för att upptäcka infektioner. IDvet-ELISAn rekommenderas för utredning av M bovis-smitta vid pneumoniutbrott. Bakterieodling från nässvabbprover och resistensbestämning rekommenderas vid utredning av terapisvikt.
Ett effektivt sätt att bli av med M bovis-smitta i besättningar är att tömma, rengöra och desinficera stallet. I driftsformer där detta är möjligt kan det vara ett alternativ att tömma besättningen för att bli av med smittan. Man riskerar emellertid att föra in ny smitta vid inköp av otestade nötkreatur.