Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för smittspridning av RS- och coronavirusinfektioner mellan mjölkkobesättningar, inverkan på djurhälsa och produktion och möjligheter till profylax. År 3 och 4.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0830402
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 27 juni 2012
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 1 680 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Resultaten visar att infektioner med bovint coronavirus (BCV) och bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) har negativ påverkan på celltal och avkastning. Gårdar med en hög nivå av smittskydd, var i högre grad fria från dessa infektioner och smittade gårdar bildade inte kluster jämfört med fria. Detta indikerar att luftburen och lokal smittspridning inte är av den viktigaste vägen för överföring av BCV och BRSV mellan gårdar, utan att indirekta smittvägar så som besökare och redskap är av större betydelse. Alla gårdar i studien som var belägna i Jämtland bedömdes vara fria från cirkulerande BRSV vid sista provtagningen, vilket visar att det går att få ett område fritt från smitta. Resultaten visar att är det möjligt att på ett kostnadseffektivt och praktiskt genomförbart sätt organisera ett frivilligt kontrollprogram mot BRSV. Detta skulle leda till en förbättrad djurhälsa och produktion och ett minskat behov av anändning av antibiotika.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet
Syftet med projektet var att få ökad kunskap om vad en mjölkbesättning har att vinna på att vara fri från infektioner med bovint coronavirus (BCV) och bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) och om smittspridning mellan gårdar kan förhindras.

Resultat
Resultaten visade att infektioner med BCV och BRSV hade en negativ påverkan på celltal och avkastning. Gårdar med en hög nivå av smittskydd, var i högre grad fria från dessa infektioner och smittade gårdar bildade inte kluster jämfört med fria. Detta resultat pekar mot att luftburen och lokal smittspridning inte är av den viktigaste vägen för överföring av BCV och BRSV mellan gårdar, utan att indirekta smittvägar så som besökare och redskap är av större betydelse. Alla gårdar i studien som var belägna i Jämtland bedömdes vara fria från cirkulerande BRSV vid sista provtagningen, vilket visar att det går att få ett område fritt från smitta. Resultaten visar att är det möjligt att på ett kostnadseffektivt och praktiskt genomförbart sätt, genom ett ökat smittskydd, organisera ett frivilligt kontrollprogram mot BRSV och även mot BCV.

Metod
Vi inkluderade totalt ca 280 mjölkbesättningar i projektet, från Halland, Gotland, Kalmar, Öland, Uppland, Jämtland och Västerbotten. Samlingsprover på mjölk från fem förstakalvare och tankmjölksprover inhämtades före och efter stallsäsongen under tre års tid (2006-2009). Proverna analyseras på förekomsten av antikroppar mot BCV och BRSV. Samlingsprovet visar om besättningen varit utsatt för smitta under de senaste två åren, medan tankmjölken speglar långtidshistoriken. Efter varje provtagning fick djurägarna ta del besättningens antikroppsstatus (negativ/positiv) tillsammans med smittskyddsråd. I samband med vårprovtagningen 2008 fyllde djurägarna i alla deltagande besättningar i en enkät om smittskyddsrutiner och besättningskaraktäristika. Våren 2007 och våren 2008 svarade djurägarna i Uppland även på en enkät angående eventuella utbrott av hosta och/eller diarré under den gångna vintersäsongen. För de uppländska besättningarna inhämtades djursjukdata från kokontrollen på besättningsnivå och individnivå. Geografiska koordinater på alla deltagande besättningar inhämtades från Statens Jordbruksverk.

Slutsats och råd till näringen
Resultaten från detta forskningsprojekt visar att en besättning har mycket att vinna på att undvika infektioner med BCV och BRSV. Trots att vi tittade över en längre tidsperiod fann vi signifikanta skillnader mellan fria och smittade gårdar vad gäller celltal och avkastning. En större studie av sambandet mellan besättningshälsa och infektionsstatus är önskvärt då det i vår studie var få besättningar i den fria gruppen. Trotts detta hade de fria gårdarna en konsekvent bättre median på alla analyserade hälsoparametrar.

Smittskydd är en viktig komponent för att undvika infektion med BCV och BRSV. Att tillhandahålla stövlar för besökare som alltid används var den smittskyddsåtgärd som var associerad med antikroppsstatus och vi anser att den speglar en hög nivå av smittskydd. Att vi fann ett samband mellan användande av externa seminörer istället för egen semin och BCV negativa besättningar var därför ett motsägelsefullt fynd då besökare inte kan räknas som en skyddande faktor mot smittspridning. Detta indikerar att seminörerna i området hade ett fungerande smittskydd under perioden som studerades. Resultatet kan också spegla att de besättningar som använder sig av professionella seminörer är mer noggranna med sina skötselrutiner, och då sannolikt även sina smittskyddsrutiner. Fyndet visar att det är möjligt att hålla sig fri från BCV infektion trots regelbundna besök i besättningen. Smittade gårdar bildade inte kluster jämfört med negativa gårdar, vilket indikerar att luftburen och lokal smittspridning inte är av den viktigaste vägen för överföring av BCV och BRSV mellan gårdar, utan att indirekta smittvägar så som besökare och redskap är av större betydelse. Ett mycket viktigt resultat av projektet är att förekomsten av antikroppar mot BRSV i Jämtland sjönk under studieperioden och området bedömdes vara fritt från cirkulerande BRSV vid sista provtagningen våren 2009. Fortfarande våren 2012 är dessa besättningar helt fria från BRSV och en majoritet även fria från BCV. Detta visar att det går att få ett område fritt från BRSV.

Baserat våra resultat är vi övertygade om att det på ett kostnadseffektivt och praktiskt genomförbart sätt, genom ett ökat smittskydd, går organisera ett frivilligt kontrollprogram mot BRSV och även mot BCV. Norra Sverige är lämpligt för en start av ett sådant program på grund av det fördelaktiga smittoläget. Besättningarna i Jämtland har analyserats på förekomst av antikroppar mot BRSV under våren 2010, och resultatet visar att de fortfarande är fria från BRSV. Våra resultat visar att övervakningen kan till en början ske genom analys av antikroppar i samlingsprover av mjölk från förstakalvare för att sedan övergå till tankmjölksprover. Vi tror att vetskapen om besättningens antikroppsstatus tillsammans med information om infektionerna kommer leda till ett ökat intresse för smittskydd och en ökad mottaglighet för nya rutiner hos alla aktörer. För att få ut nya rekommendationer baserat på forskningsstudier måste det finnas en strategi för kommunikation mellan forskare och djurägare, veterinärer och andra aktörer. Därför bör djurägare och personer verksamma i fältet vara med och utforma de nya rutinerna.

För att få uthållig djurhållning måste smittskyddet skärpas i svenska besättningar. Ett stärkt smittskydd skulle inte bara förhindra spridningen av BCV och BRSV utan också minska spridningen av andra smittämnen. En minskad frekvens av BCV och BRSV infektioner skulle förbättra djurvälfärden, vara ekonomiskt viktigt för djurägaren och minska användningen av antibiotika.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev