Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för smittspridning av RS- och coronavirusinfektioner mellan mjölkkobesättningar, inverkan på djurhälsa och produktion och möjligheter till profylax. År 3 och 4.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0830402
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 27 juni 2012
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 1 680 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Resultaten visar att infektioner med bovint coronavirus (BCV) och bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) har negativ påverkan på celltal och avkastning. Gårdar med en hög nivå av smittskydd, var i högre grad fria från dessa infektioner och smittade gårdar bildade inte kluster jämfört med fria. Detta indikerar att luftburen och lokal smittspridning inte är av den viktigaste vägen för överföring av BCV och BRSV mellan gårdar, utan att indirekta smittvägar så som besökare och redskap är av större betydelse. Alla gårdar i studien som var belägna i Jämtland bedömdes vara fria från cirkulerande BRSV vid sista provtagningen, vilket visar att det går att få ett område fritt från smitta. Resultaten visar att är det möjligt att på ett kostnadseffektivt och praktiskt genomförbart sätt organisera ett frivilligt kontrollprogram mot BRSV. Detta skulle leda till en förbättrad djurhälsa och produktion och ett minskat behov av anändning av antibiotika.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet
Syftet med projektet var att få ökad kunskap om vad en mjölkbesättning har att vinna på att vara fri från infektioner med bovint coronavirus (BCV) och bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) och om smittspridning mellan gårdar kan förhindras.

Resultat
Resultaten visade att infektioner med BCV och BRSV hade en negativ påverkan på celltal och avkastning. Gårdar med en hög nivå av smittskydd, var i högre grad fria från dessa infektioner och smittade gårdar bildade inte kluster jämfört med fria. Detta resultat pekar mot att luftburen och lokal smittspridning inte är av den viktigaste vägen för överföring av BCV och BRSV mellan gårdar, utan att indirekta smittvägar så som besökare och redskap är av större betydelse. Alla gårdar i studien som var belägna i Jämtland bedömdes vara fria från cirkulerande BRSV vid sista provtagningen, vilket visar att det går att få ett område fritt från smitta. Resultaten visar att är det möjligt att på ett kostnadseffektivt och praktiskt genomförbart sätt, genom ett ökat smittskydd, organisera ett frivilligt kontrollprogram mot BRSV och även mot BCV.

Metod
Vi inkluderade totalt ca 280 mjölkbesättningar i projektet, från Halland, Gotland, Kalmar, Öland, Uppland, Jämtland och Västerbotten. Samlingsprover på mjölk från fem förstakalvare och tankmjölksprover inhämtades före och efter stallsäsongen under tre års tid (2006-2009). Proverna analyseras på förekomsten av antikroppar mot BCV och BRSV. Samlingsprovet visar om besättningen varit utsatt för smitta under de senaste två åren, medan tankmjölken speglar långtidshistoriken. Efter varje provtagning fick djurägarna ta del besättningens antikroppsstatus (negativ/positiv) tillsammans med smittskyddsråd. I samband med vårprovtagningen 2008 fyllde djurägarna i alla deltagande besättningar i en enkät om smittskyddsrutiner och besättningskaraktäristika. Våren 2007 och våren 2008 svarade djurägarna i Uppland även på en enkät angående eventuella utbrott av hosta och/eller diarré under den gångna vintersäsongen. För de uppländska besättningarna inhämtades djursjukdata från kokontrollen på besättningsnivå och individnivå. Geografiska koordinater på alla deltagande besättningar inhämtades från Statens Jordbruksverk.

Slutsats och råd till näringen
Resultaten från detta forskningsprojekt visar att en besättning har mycket att vinna på att undvika infektioner med BCV och BRSV. Trots att vi tittade över en längre tidsperiod fann vi signifikanta skillnader mellan fria och smittade gårdar vad gäller celltal och avkastning. En större studie av sambandet mellan besättningshälsa och infektionsstatus är önskvärt då det i vår studie var få besättningar i den fria gruppen. Trotts detta hade de fria gårdarna en konsekvent bättre median på alla analyserade hälsoparametrar.

Smittskydd är en viktig komponent för att undvika infektion med BCV och BRSV. Att tillhandahålla stövlar för besökare som alltid används var den smittskyddsåtgärd som var associerad med antikroppsstatus och vi anser att den speglar en hög nivå av smittskydd. Att vi fann ett samband mellan användande av externa seminörer istället för egen semin och BCV negativa besättningar var därför ett motsägelsefullt fynd då besökare inte kan räknas som en skyddande faktor mot smittspridning. Detta indikerar att seminörerna i området hade ett fungerande smittskydd under perioden som studerades. Resultatet kan också spegla att de besättningar som använder sig av professionella seminörer är mer noggranna med sina skötselrutiner, och då sannolikt även sina smittskyddsrutiner. Fyndet visar att det är möjligt att hålla sig fri från BCV infektion trots regelbundna besök i besättningen. Smittade gårdar bildade inte kluster jämfört med negativa gårdar, vilket indikerar att luftburen och lokal smittspridning inte är av den viktigaste vägen för överföring av BCV och BRSV mellan gårdar, utan att indirekta smittvägar så som besökare och redskap är av större betydelse. Ett mycket viktigt resultat av projektet är att förekomsten av antikroppar mot BRSV i Jämtland sjönk under studieperioden och området bedömdes vara fritt från cirkulerande BRSV vid sista provtagningen våren 2009. Fortfarande våren 2012 är dessa besättningar helt fria från BRSV och en majoritet även fria från BCV. Detta visar att det går att få ett område fritt från BRSV.

Baserat våra resultat är vi övertygade om att det på ett kostnadseffektivt och praktiskt genomförbart sätt, genom ett ökat smittskydd, går organisera ett frivilligt kontrollprogram mot BRSV och även mot BCV. Norra Sverige är lämpligt för en start av ett sådant program på grund av det fördelaktiga smittoläget. Besättningarna i Jämtland har analyserats på förekomst av antikroppar mot BRSV under våren 2010, och resultatet visar att de fortfarande är fria från BRSV. Våra resultat visar att övervakningen kan till en början ske genom analys av antikroppar i samlingsprover av mjölk från förstakalvare för att sedan övergå till tankmjölksprover. Vi tror att vetskapen om besättningens antikroppsstatus tillsammans med information om infektionerna kommer leda till ett ökat intresse för smittskydd och en ökad mottaglighet för nya rutiner hos alla aktörer. För att få ut nya rekommendationer baserat på forskningsstudier måste det finnas en strategi för kommunikation mellan forskare och djurägare, veterinärer och andra aktörer. Därför bör djurägare och personer verksamma i fältet vara med och utforma de nya rutinerna.

För att få uthållig djurhållning måste smittskyddet skärpas i svenska besättningar. Ett stärkt smittskydd skulle inte bara förhindra spridningen av BCV och BRSV utan också minska spridningen av andra smittämnen. En minskad frekvens av BCV och BRSV infektioner skulle förbättra djurvälfärden, vara ekonomiskt viktigt för djurägaren och minska användningen av antibiotika.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev