Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskfaktorer för smittspridning av RS- och coronavirusinfektioner mellan mjölkkobesättningar, inverkan på djurhälsa och produktion och möjligheter till profylax. År 3 och 4.

Status: Avslutat
Projektnummer: V0830402
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 27 juni 2012
Huvudsökande: Stefan Alenius
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: stefan.alenius@kv.slu.se
Telefon: 018-671779
Beviljade medel: 1 680 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Resultaten visar att infektioner med bovint coronavirus (BCV) och bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) har negativ påverkan på celltal och avkastning. Gårdar med en hög nivå av smittskydd, var i högre grad fria från dessa infektioner och smittade gårdar bildade inte kluster jämfört med fria. Detta indikerar att luftburen och lokal smittspridning inte är av den viktigaste vägen för överföring av BCV och BRSV mellan gårdar, utan att indirekta smittvägar så som besökare och redskap är av större betydelse. Alla gårdar i studien som var belägna i Jämtland bedömdes vara fria från cirkulerande BRSV vid sista provtagningen, vilket visar att det går att få ett område fritt från smitta. Resultaten visar att är det möjligt att på ett kostnadseffektivt och praktiskt genomförbart sätt organisera ett frivilligt kontrollprogram mot BRSV. Detta skulle leda till en förbättrad djurhälsa och produktion och ett minskat behov av anändning av antibiotika.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet
Syftet med projektet var att få ökad kunskap om vad en mjölkbesättning har att vinna på att vara fri från infektioner med bovint coronavirus (BCV) och bovint respiratoriskt syncytialt virus (BRSV) och om smittspridning mellan gårdar kan förhindras.

Resultat
Resultaten visade att infektioner med BCV och BRSV hade en negativ påverkan på celltal och avkastning. Gårdar med en hög nivå av smittskydd, var i högre grad fria från dessa infektioner och smittade gårdar bildade inte kluster jämfört med fria. Detta resultat pekar mot att luftburen och lokal smittspridning inte är av den viktigaste vägen för överföring av BCV och BRSV mellan gårdar, utan att indirekta smittvägar så som besökare och redskap är av större betydelse. Alla gårdar i studien som var belägna i Jämtland bedömdes vara fria från cirkulerande BRSV vid sista provtagningen, vilket visar att det går att få ett område fritt från smitta. Resultaten visar att är det möjligt att på ett kostnadseffektivt och praktiskt genomförbart sätt, genom ett ökat smittskydd, organisera ett frivilligt kontrollprogram mot BRSV och även mot BCV.

Metod
Vi inkluderade totalt ca 280 mjölkbesättningar i projektet, från Halland, Gotland, Kalmar, Öland, Uppland, Jämtland och Västerbotten. Samlingsprover på mjölk från fem förstakalvare och tankmjölksprover inhämtades före och efter stallsäsongen under tre års tid (2006-2009). Proverna analyseras på förekomsten av antikroppar mot BCV och BRSV. Samlingsprovet visar om besättningen varit utsatt för smitta under de senaste två åren, medan tankmjölken speglar långtidshistoriken. Efter varje provtagning fick djurägarna ta del besättningens antikroppsstatus (negativ/positiv) tillsammans med smittskyddsråd. I samband med vårprovtagningen 2008 fyllde djurägarna i alla deltagande besättningar i en enkät om smittskyddsrutiner och besättningskaraktäristika. Våren 2007 och våren 2008 svarade djurägarna i Uppland även på en enkät angående eventuella utbrott av hosta och/eller diarré under den gångna vintersäsongen. För de uppländska besättningarna inhämtades djursjukdata från kokontrollen på besättningsnivå och individnivå. Geografiska koordinater på alla deltagande besättningar inhämtades från Statens Jordbruksverk.

Slutsats och råd till näringen
Resultaten från detta forskningsprojekt visar att en besättning har mycket att vinna på att undvika infektioner med BCV och BRSV. Trots att vi tittade över en längre tidsperiod fann vi signifikanta skillnader mellan fria och smittade gårdar vad gäller celltal och avkastning. En större studie av sambandet mellan besättningshälsa och infektionsstatus är önskvärt då det i vår studie var få besättningar i den fria gruppen. Trotts detta hade de fria gårdarna en konsekvent bättre median på alla analyserade hälsoparametrar.

Smittskydd är en viktig komponent för att undvika infektion med BCV och BRSV. Att tillhandahålla stövlar för besökare som alltid används var den smittskyddsåtgärd som var associerad med antikroppsstatus och vi anser att den speglar en hög nivå av smittskydd. Att vi fann ett samband mellan användande av externa seminörer istället för egen semin och BCV negativa besättningar var därför ett motsägelsefullt fynd då besökare inte kan räknas som en skyddande faktor mot smittspridning. Detta indikerar att seminörerna i området hade ett fungerande smittskydd under perioden som studerades. Resultatet kan också spegla att de besättningar som använder sig av professionella seminörer är mer noggranna med sina skötselrutiner, och då sannolikt även sina smittskyddsrutiner. Fyndet visar att det är möjligt att hålla sig fri från BCV infektion trots regelbundna besök i besättningen. Smittade gårdar bildade inte kluster jämfört med negativa gårdar, vilket indikerar att luftburen och lokal smittspridning inte är av den viktigaste vägen för överföring av BCV och BRSV mellan gårdar, utan att indirekta smittvägar så som besökare och redskap är av större betydelse. Ett mycket viktigt resultat av projektet är att förekomsten av antikroppar mot BRSV i Jämtland sjönk under studieperioden och området bedömdes vara fritt från cirkulerande BRSV vid sista provtagningen våren 2009. Fortfarande våren 2012 är dessa besättningar helt fria från BRSV och en majoritet även fria från BCV. Detta visar att det går att få ett område fritt från BRSV.

Baserat våra resultat är vi övertygade om att det på ett kostnadseffektivt och praktiskt genomförbart sätt, genom ett ökat smittskydd, går organisera ett frivilligt kontrollprogram mot BRSV och även mot BCV. Norra Sverige är lämpligt för en start av ett sådant program på grund av det fördelaktiga smittoläget. Besättningarna i Jämtland har analyserats på förekomst av antikroppar mot BRSV under våren 2010, och resultatet visar att de fortfarande är fria från BRSV. Våra resultat visar att övervakningen kan till en början ske genom analys av antikroppar i samlingsprover av mjölk från förstakalvare för att sedan övergå till tankmjölksprover. Vi tror att vetskapen om besättningens antikroppsstatus tillsammans med information om infektionerna kommer leda till ett ökat intresse för smittskydd och en ökad mottaglighet för nya rutiner hos alla aktörer. För att få ut nya rekommendationer baserat på forskningsstudier måste det finnas en strategi för kommunikation mellan forskare och djurägare, veterinärer och andra aktörer. Därför bör djurägare och personer verksamma i fältet vara med och utforma de nya rutinerna.

För att få uthållig djurhållning måste smittskyddet skärpas i svenska besättningar. Ett stärkt smittskydd skulle inte bara förhindra spridningen av BCV och BRSV utan också minska spridningen av andra smittämnen. En minskad frekvens av BCV och BRSV infektioner skulle förbättra djurvälfärden, vara ekonomiskt viktigt för djurägaren och minska användningen av antibiotika.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev