Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskvärdering för bladfläcksvampar i höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: 0348005
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 17 december 2013
Huvudsökande: Björn Andersson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bjorn.le.andersson@slu.se
Telefon: 018671617
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Lönsamhet och behov för en fungicidbehandling i en gröda beror av flera faktorer och varierar mellan år och fält. Målet med projektet var att utarbeta en metod för att bedöma lönsamhet för axgångsbehandling mot bladfläcksvampar i vete. Ur data från ca 400 växtskyddsförsök beräknades chansen för att en behandling skulle vara lönsam genom att jämföra fält- och väderfaktorer med fördelningen av lönsamma resp. olönsamma led. De enskilda faktorer som hade starkast effekt på sannolikheten för lönsamhet var regnmängd tre veckor före axgång, antal regndagar två veckor i maj, kvävegivans storlek och svampangrepp i fältet. Dessa användes i en multivariat modell där resultaten översattes till riskpoäng. Poängsumman anger chansen för att en behandling ska vara lönsam. En utvärdering av modellen visade höga riskpoäng för de flesta fält där en axgångsbehandling varit lönsam. Förbättrad dynamik i modellen, t ex platsspecifika väderdata eller varierande vetepriser, skulle troligen öka dess precision.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Behovet av bekämpning av bladfläcksjukdomar i vete varierar kraftigt mellan år. Även inom samma år varierar behovet mellan olika fält. Om en bekämpning mot bladfläcksvampar i höstvete vid axgång skall bli lönsam eller ej beror på behandlingskostnad och vetepris, samt hur stora skördeförluster de olika bladfläcksjukdomarna orsakar. Målet med detta projekt var att utarbeta en riskvärdering för att förbättra möjligheterna att bedöma behovet av bekämpning mot bladfläcksvampar i höstvete.

Resultat
Nederbörd och kvävegödsling i ett fält har stort inflytande på hur lönsam en fungicidbehandling i höstvete vid axgång kan bli. I bekämpningsrekommendationer nämns alltid regn under veckorna före axgång som en viktig faktor, men det är svårt att säga hur viktig den är i förhållande till andra faktorer som också kan påverka utfallet.

Våra undersökningar visar att om det kommer mer än 40 mm regn under en treveckorsperiod före axgång är chansen att en bekämpning blir lönsam 3,6 gånger större än om det regnar mindre än 20 mm under denna period. Om man istället räknar antalet dagar med regn under samma tid är chansen för att bekämpningen blir lönsam tre gånger större om det regnar under fler än fem dagar jämfört med om det regnar färre dagar under den tiden. Då man kvävegödslar med mer än 160 kg/ha är chansen dubbelt så stor att bekämpningen blir lönsam än vid lägre kvävenivåer. Vi kunde också visa att en torr vår i kombination med kvävegivor under 160 kg/ha oftast inte bidrog till axgångsbehandlingars lönsamhet. Chansen att en bekämpning blir lönsam är också tre gånger större vid odling på lättare jordar än på mellan- och styv lera.

Det gick inte att finna något samband mellan angrepp av bladfläcksvampar vid axgång och merskörd efter fungicidbehandling i denna undersökning. Lönsamheten för bekämpningar följer i princip en gradient med ökande lönsamhet från norr till söder i landet.

Baserat på analyser av enskilda fält- och väderfaktorer kom riskvärderingen att baseras på nederbördsmängden under tre veckor före axgång, antal regndagar under sen vår, kvävegödsling och angreppens omfattning vid behandlingstidpunkten. I modellen ingick också samverkan mellan kvävegödsling och antal regndagar under sen vår där man kunde se att kvävegödslingens effekt var större vid mera regn.

Metod
Vi använde data från regionala växtskyddsförsök gjorda i Mellan- och Sydsverige under 1996 till 2011 tillsammans med data från SMHI:s väderstationer. Med hjälp av statistiska metoder beräknade vi chansen för att en bekämpning skulle vara lönsam genom att jämföra olika fält- och väderfaktorer med fördelningen av lönsamma respektive olönsamma fungicidbehandlingar i försöken. Resultat från analyser av enskilda faktorer sammanfogades till en riskvärderingsmodell där bara de faktorer som har stor betydelse togs med.

Slutsatser
Om en bekämpning varit lönsam antar man att det har varit ett angrepp som skulle ha orsakat en skördeförlust om det lämnats utan åtgärd. Det händer emellertid också att behandlingar är lönsamma utan att nämnvärda angrepp i grödan noterats. Om målet är att använda så lite kemiska bekämpningsmedel som möjligt är en behandling inte motiverad i det senare fallet. Om målet däremot är att optimera den ekonomiska vinsten och behandlingskostnaden är låg i förhållande till vetepriset då blir en stor del av alla behandlingar lönsamma trots att angreppen var svaga eller merskörden låg. Detta skapar frågeställningar som lantbrukare och rådgivare kommer att behöva förhålla sig till när det gäller integrerat växtskydd; hur man prioriterar och hur man motiverar växtskyddsinsatser. För att hantera sådana frågor behövs relevanta och dynamiska beslutsverktyg som väl tar hänsyn till förhållanden i enskilda fält samt odlarens ekonomi och attityd till risker. Den ansats som vi har använt i detta projekt har potential att ge en del av svaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

När behöver vi beta stråsädesutsädet?
Lennart Johnsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0133005 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Djup intrauterinsemin med fryst galtsperma. Effekter av lågvolymdos på spermieöverlevnad och fertilitet
Heriberto Rodriguez-Martinez, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0450034 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Frisk av jobbet - nu och senare (FAJ)
Anders Thelin, Karolinska Institutet

Projektnummer: 0035006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Detektion och karaktärisering av virologiska agens hos kalvar med akuta lunginflammationer. II
Stefan Alenius, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0253012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Marknadsanpassning av lantbrukskooperativ mejeriindustri
Jerker Nilsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0145009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölkkornas välbefinnande i automatiska mjölkningssystem. Rangordning och välbefinnande.
Hans Wiktorsson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0230076 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Nyckeltal för utvärdering av lösdriftssystem med AMS.
Christel Benfalk, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB

Projektnummer: 0230043 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Alger som framtida förnyelsebara fosfor- och kväveresurs till lantbruket
Christian Thaning, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0233021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten 2007
Carl-Anders Helander, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H0633159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Systemutveckling för 2000-talets mjölkgårdar Etapp II- Bygg- och systemlösningar för mjölkproduktion på Internet-Agriwise
Krister Sällvik, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev