Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskvärdering för bladfläcksvampar i höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: 0348005
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 17 december 2013
Huvudsökande: Björn Andersson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bjorn.le.andersson@slu.se
Telefon: 018671617
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Lönsamhet och behov för en fungicidbehandling i en gröda beror av flera faktorer och varierar mellan år och fält. Målet med projektet var att utarbeta en metod för att bedöma lönsamhet för axgångsbehandling mot bladfläcksvampar i vete. Ur data från ca 400 växtskyddsförsök beräknades chansen för att en behandling skulle vara lönsam genom att jämföra fält- och väderfaktorer med fördelningen av lönsamma resp. olönsamma led. De enskilda faktorer som hade starkast effekt på sannolikheten för lönsamhet var regnmängd tre veckor före axgång, antal regndagar två veckor i maj, kvävegivans storlek och svampangrepp i fältet. Dessa användes i en multivariat modell där resultaten översattes till riskpoäng. Poängsumman anger chansen för att en behandling ska vara lönsam. En utvärdering av modellen visade höga riskpoäng för de flesta fält där en axgångsbehandling varit lönsam. Förbättrad dynamik i modellen, t ex platsspecifika väderdata eller varierande vetepriser, skulle troligen öka dess precision.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Behovet av bekämpning av bladfläcksjukdomar i vete varierar kraftigt mellan år. Även inom samma år varierar behovet mellan olika fält. Om en bekämpning mot bladfläcksvampar i höstvete vid axgång skall bli lönsam eller ej beror på behandlingskostnad och vetepris, samt hur stora skördeförluster de olika bladfläcksjukdomarna orsakar. Målet med detta projekt var att utarbeta en riskvärdering för att förbättra möjligheterna att bedöma behovet av bekämpning mot bladfläcksvampar i höstvete.

Resultat
Nederbörd och kvävegödsling i ett fält har stort inflytande på hur lönsam en fungicidbehandling i höstvete vid axgång kan bli. I bekämpningsrekommendationer nämns alltid regn under veckorna före axgång som en viktig faktor, men det är svårt att säga hur viktig den är i förhållande till andra faktorer som också kan påverka utfallet.

Våra undersökningar visar att om det kommer mer än 40 mm regn under en treveckorsperiod före axgång är chansen att en bekämpning blir lönsam 3,6 gånger större än om det regnar mindre än 20 mm under denna period. Om man istället räknar antalet dagar med regn under samma tid är chansen för att bekämpningen blir lönsam tre gånger större om det regnar under fler än fem dagar jämfört med om det regnar färre dagar under den tiden. Då man kvävegödslar med mer än 160 kg/ha är chansen dubbelt så stor att bekämpningen blir lönsam än vid lägre kvävenivåer. Vi kunde också visa att en torr vår i kombination med kvävegivor under 160 kg/ha oftast inte bidrog till axgångsbehandlingars lönsamhet. Chansen att en bekämpning blir lönsam är också tre gånger större vid odling på lättare jordar än på mellan- och styv lera.

Det gick inte att finna något samband mellan angrepp av bladfläcksvampar vid axgång och merskörd efter fungicidbehandling i denna undersökning. Lönsamheten för bekämpningar följer i princip en gradient med ökande lönsamhet från norr till söder i landet.

Baserat på analyser av enskilda fält- och väderfaktorer kom riskvärderingen att baseras på nederbördsmängden under tre veckor före axgång, antal regndagar under sen vår, kvävegödsling och angreppens omfattning vid behandlingstidpunkten. I modellen ingick också samverkan mellan kvävegödsling och antal regndagar under sen vår där man kunde se att kvävegödslingens effekt var större vid mera regn.

Metod
Vi använde data från regionala växtskyddsförsök gjorda i Mellan- och Sydsverige under 1996 till 2011 tillsammans med data från SMHI:s väderstationer. Med hjälp av statistiska metoder beräknade vi chansen för att en bekämpning skulle vara lönsam genom att jämföra olika fält- och väderfaktorer med fördelningen av lönsamma respektive olönsamma fungicidbehandlingar i försöken. Resultat från analyser av enskilda faktorer sammanfogades till en riskvärderingsmodell där bara de faktorer som har stor betydelse togs med.

Slutsatser
Om en bekämpning varit lönsam antar man att det har varit ett angrepp som skulle ha orsakat en skördeförlust om det lämnats utan åtgärd. Det händer emellertid också att behandlingar är lönsamma utan att nämnvärda angrepp i grödan noterats. Om målet är att använda så lite kemiska bekämpningsmedel som möjligt är en behandling inte motiverad i det senare fallet. Om målet däremot är att optimera den ekonomiska vinsten och behandlingskostnaden är låg i förhållande till vetepriset då blir en stor del av alla behandlingar lönsamma trots att angreppen var svaga eller merskörden låg. Detta skapar frågeställningar som lantbrukare och rådgivare kommer att behöva förhålla sig till när det gäller integrerat växtskydd; hur man prioriterar och hur man motiverar växtskyddsinsatser. För att hantera sådana frågor behövs relevanta och dynamiska beslutsverktyg som väl tar hänsyn till förhållanden i enskilda fält samt odlarens ekonomi och attityd till risker. Den ansats som vi har använt i detta projekt har potential att ge en del av svaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Vildsvin invid gårdsknuten - hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?
Karl Ståhl

Projektnummer: O-18-20-157 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

Introduction of African swine fever to Sweden would be devastating for the national pig industry. Infected wild boar are considered the most likely route of introduction to Swedish domestic pigs and preventive measures are needed. Knowledge of how infection from wild boar to pigs can be prevented, …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Potatis
Socker

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Konkurrenskraftig växtodling genom reducerade maskinkostnader
Göran Carlson, Institutet för jordbruks- och miljöteknik JTI

Projektnummer: 0433042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Markmikro biell inverkan på den skördade produktens kvalitet till följd av skilda odlingsstrategier
Ingela Berggren,

Projektnummer: 0233073 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Utlakning av bekämpningsmedel till grundvatten: utvekling av ett prognosverktyg för tillståndsprövning i dricksvattentäkter. /FoU
Nicholas Jarvis, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0248025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Är virusinfektioner predisponerande för juverinflammationer?
Ulla Carlsson,

Projektnummer: 9630029 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Fjärranalys för prediktering av torrsubstansavkastning och kvalitetsegenskaper i växande vall
Maria Stenberg, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: 0230001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Bostads- och anläggningsarrenden
Ulf Jensen, Lunds Universitet

Projektnummer: 0346006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Lönsam, Insatseffektiv och Miljövänlig potatisodling i Aktörssamverkan
Anita Gunnarsson, Hushållningssällskapet, Kristianstad

Projektnummer: H0942353 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Mjölk som källa för biologiskt aktiva selenoproteiner
Björn Åkesson, Lunds Universitet

Projektnummer: V0530011 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev