Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Riskvärdering för bladfläcksvampar i höstvete

Status: Avslutat
Projektnummer: 0348005
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2005
Datum för slutrapport: 17 december 2013
Huvudsökande: Björn Andersson
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: bjorn.le.andersson@slu.se
Telefon: 018671617
Beviljade medel: 1 150 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Lönsamhet och behov för en fungicidbehandling i en gröda beror av flera faktorer och varierar mellan år och fält. Målet med projektet var att utarbeta en metod för att bedöma lönsamhet för axgångsbehandling mot bladfläcksvampar i vete. Ur data från ca 400 växtskyddsförsök beräknades chansen för att en behandling skulle vara lönsam genom att jämföra fält- och väderfaktorer med fördelningen av lönsamma resp. olönsamma led. De enskilda faktorer som hade starkast effekt på sannolikheten för lönsamhet var regnmängd tre veckor före axgång, antal regndagar två veckor i maj, kvävegivans storlek och svampangrepp i fältet. Dessa användes i en multivariat modell där resultaten översattes till riskpoäng. Poängsumman anger chansen för att en behandling ska vara lönsam. En utvärdering av modellen visade höga riskpoäng för de flesta fält där en axgångsbehandling varit lönsam. Förbättrad dynamik i modellen, t ex platsspecifika väderdata eller varierande vetepriser, skulle troligen öka dess precision.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syfte
Behovet av bekämpning av bladfläcksjukdomar i vete varierar kraftigt mellan år. Även inom samma år varierar behovet mellan olika fält. Om en bekämpning mot bladfläcksvampar i höstvete vid axgång skall bli lönsam eller ej beror på behandlingskostnad och vetepris, samt hur stora skördeförluster de olika bladfläcksjukdomarna orsakar. Målet med detta projekt var att utarbeta en riskvärdering för att förbättra möjligheterna att bedöma behovet av bekämpning mot bladfläcksvampar i höstvete.

Resultat
Nederbörd och kvävegödsling i ett fält har stort inflytande på hur lönsam en fungicidbehandling i höstvete vid axgång kan bli. I bekämpningsrekommendationer nämns alltid regn under veckorna före axgång som en viktig faktor, men det är svårt att säga hur viktig den är i förhållande till andra faktorer som också kan påverka utfallet.

Våra undersökningar visar att om det kommer mer än 40 mm regn under en treveckorsperiod före axgång är chansen att en bekämpning blir lönsam 3,6 gånger större än om det regnar mindre än 20 mm under denna period. Om man istället räknar antalet dagar med regn under samma tid är chansen för att bekämpningen blir lönsam tre gånger större om det regnar under fler än fem dagar jämfört med om det regnar färre dagar under den tiden. Då man kvävegödslar med mer än 160 kg/ha är chansen dubbelt så stor att bekämpningen blir lönsam än vid lägre kvävenivåer. Vi kunde också visa att en torr vår i kombination med kvävegivor under 160 kg/ha oftast inte bidrog till axgångsbehandlingars lönsamhet. Chansen att en bekämpning blir lönsam är också tre gånger större vid odling på lättare jordar än på mellan- och styv lera.

Det gick inte att finna något samband mellan angrepp av bladfläcksvampar vid axgång och merskörd efter fungicidbehandling i denna undersökning. Lönsamheten för bekämpningar följer i princip en gradient med ökande lönsamhet från norr till söder i landet.

Baserat på analyser av enskilda fält- och väderfaktorer kom riskvärderingen att baseras på nederbördsmängden under tre veckor före axgång, antal regndagar under sen vår, kvävegödsling och angreppens omfattning vid behandlingstidpunkten. I modellen ingick också samverkan mellan kvävegödsling och antal regndagar under sen vår där man kunde se att kvävegödslingens effekt var större vid mera regn.

Metod
Vi använde data från regionala växtskyddsförsök gjorda i Mellan- och Sydsverige under 1996 till 2011 tillsammans med data från SMHI:s väderstationer. Med hjälp av statistiska metoder beräknade vi chansen för att en bekämpning skulle vara lönsam genom att jämföra olika fält- och väderfaktorer med fördelningen av lönsamma respektive olönsamma fungicidbehandlingar i försöken. Resultat från analyser av enskilda faktorer sammanfogades till en riskvärderingsmodell där bara de faktorer som har stor betydelse togs med.

Slutsatser
Om en bekämpning varit lönsam antar man att det har varit ett angrepp som skulle ha orsakat en skördeförlust om det lämnats utan åtgärd. Det händer emellertid också att behandlingar är lönsamma utan att nämnvärda angrepp i grödan noterats. Om målet är att använda så lite kemiska bekämpningsmedel som möjligt är en behandling inte motiverad i det senare fallet. Om målet däremot är att optimera den ekonomiska vinsten och behandlingskostnaden är låg i förhållande till vetepriset då blir en stor del av alla behandlingar lönsamma trots att angreppen var svaga eller merskörden låg. Detta skapar frågeställningar som lantbrukare och rådgivare kommer att behöva förhålla sig till när det gäller integrerat växtskydd; hur man prioriterar och hur man motiverar växtskyddsinsatser. För att hantera sådana frågor behövs relevanta och dynamiska beslutsverktyg som väl tar hänsyn till förhållanden i enskilda fält samt odlarens ekonomi och attityd till risker. Den ansats som vi har använt i detta projekt har potential att ge en del av svaren.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Nya behandlingsmetoder för att minska tillväxthämning hos grisar med spiroketal diarré
Anna Rosander

Projektnummer: O-15-20-563 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 december 2020

Kött

Brachyspira pilosicoli causes spirochetal diarrhea resulting in reduced growth and great economic losses in pig herds. The disease is treated with antibiotics but today we see an increased incidence of antibiotic resistance in the bacteria, which may lead to difficulties to treat the disease in the …

Läs mer

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 december 2020

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Vägen till cirkulära ekonomi i svenskt jordbruk för ökad återvinning av växtnäring och för effektiv och hållbar produktion
Erik Sindhöj, RISE

Projektnummer: JTI-19-82-291 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 september 2020

Applying circular economy principles to agriculture is a systematic approach to reduce the environmental and climate impact of agriculture while increasing efficiency, production and profitability. The road to circular agriculture requires that we 1) minimize external inputs, 2) reduce losses and …

Läs mer

Syntes av unga lantbrukares förutsättningar och möjligheter för ett hållbart och produktivt lantbruksföretag som omfattar betesmarker och vattenvård
Eva Edin, HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-19-82-289 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 9 september 2020

Kim, aged 24, is to take over Grandpa's dairy farm with a large acreage of land and natural pastures. The synthesis will address the development opportunities of the farm based on knowledge regarding cultivation systems, technical solutions and animal husbandry, but above all highlight unresolved …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev