Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rödsotvirus i höstsäd - riskvärdering och effekter av varmare klimat

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933039
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 15 juni 2014
Huvudsökande: Roland Sigvald
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: roland.sigvald@slu.se
Telefon: 018-67 23 66
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Rödsotvirus (BYD) orsakar en av de mest betydelsefulla virussjukdomarna på gräs och stråsäd över hela världen och svåra epidemier medför stora skördeförluster i vete, korn, majs och havre. Vid mycket starka angrepp i höstvete och höstkorn kan skördeförlusterna bli betydande, upp till 50 % och kanske mer i vissa fall. Det allt varmare klimatet med milda höstar och vintrar ökar behovet av prognosmetod för rödsotvirus i höstsäd. Under åren 2010-2013 genomfördes undersökningar i Sverige för att belysa risken för rödsotvirus i höstsäd och för att utveckla en riskvärdering. Förekomsten av vektorer, bladlöss undersöktes genom fångst av vingade bladlöss i sugfällor och förekomst av smittkällor genom analys av gräsprov från vallar och gräsmarker. Resultaten visar att förekomst av vektorer (huvudsakligen havrebladlöss) under hösten ökar risken för angrepp. Detta tillsammans med kännedom om förekomst av smittkällor och såtid skulle kunna utgöra en preliminär prognosmetod för rödsotvirus i höstsäd

Populärvetenskaplig sammanfattning
Rödsotvirus i höstsäd - riskvärdering och effekter av varmare klimat

Syfte med studien
Syftet med undersökningarna var att belysa samband mellan förekomst av vektorer och angrepp av rödsotvirus i höstsäd och om möjligt utveckla en riskvärdering för rödsotvirus i höstsäd.

Resultat
Resultaten visar att förekomsten av vektorer, bladlöss kan variera avsevärt mellan olika år och områden. Det gäller främst förekomst av havrebladlus, som är den mest betydelsefulla vektorn för rödsotvirus i Sverige, men även sädesbladlus, gräsbladlus och majsbladlus kan bidra till spridningen. Enstaka år som under hösten 2006 i södra Sverige var förekomsten av havrebladlöss mycket stor i sugfällan i Alnarp vilket pekade mot att risken var stor för spridning av rödsotvirus i Skåne. Andra år som under 2010 och 2012 var förekomsten låg av bladlöss i sugfällorna i Alnarp och Ingelstorp (Kalmar län) med liten risk för spridning av rödsotvirus. Havrebladlusen var den helt dominerande arten, men enstaka sädesbladlöss och majsbladlöss noterades också. Resultaten visar också att mängden smittkällor var mycket låg under åren 2010-2012 i de undersökta gräsproverna från vallar och gräsmarker i Skåne. Under 2010 noterads ej något positivt prov vid undersökning av 800 gräsprover med Elisa. Något mer rödsotvirus konstaterades vid analys av insamlade prov under 2011 och 2012 och då var förekomsten mellan 0 och 10 procent virussmittade plantor. Detta var mycket låga värden i jämförelse med de preliminära studier som genomfördes i Mellansverige under åren 1999-2002 då förekomsten var upp till 40 procent smittade gräsplantor. Resultaten under dessa år pekade också mot att andelen virussmittade plantor i gräsmarker och vallar ökade markant under ett år med riklig förekomst av havrebladlöss i vårsäden. I de utlagda observationsförsöken under 2010 och 2011 konstaterades ej några virusangripna plantor och bladlusförekomsten var mycket låg (0-2 bladlöss per strå), vilket medförde att effekt av behandling och såtid ej kunde belysas i dessa fältförsök. Resultaten från nämnda undersökningar pekar emellertid mot att en riskvärdering skulle kunna utvecklas för rödsotvirus i höstsäd baserad på analys av antal vingade bladlöss (vektorer för rödsotvirus) i sugfällor, förekomst av smittkällor och såtid.

Metod
Undersökning av bladlusförekomsten har genomförts genom fångst av bladlöss i sugfällor vid Alnarp i Skåne samt Ingelstorp i Kalmar län. Dessa sugfällor som är 12 meter höga ger en god bild av bladlusförekomsten inom 7-8 mils radie. Fällorna har vittjats 3 gånger per vecka och bladlössen (vektorer för rödsotvirus) har artbestämts. Det gäller i första hand förekomst av havrebladlus, sädesbladlus, majsbladlus och grönstrimmig gräsbladlus, som är de mest betydelsefulla vektorerna för rödsotvirus i vårt land. Observationsförsök lades också ut i södra Sverige med två såtider och med behandlat och obehandlat led mot bladlöss för att belysa effekt av kemisk bekämpning och såtid.

Slutsatser
Rödsotvirus (BYD) är en av de mest betydelsefulla virussjukdomarna på gräs och stråsäd över hela världen och svåra epidemier medför stora skördeförluster i vete, korn, majs och havre. Det visar både studier i Sverige och utomlands. Vid mycket starka angrepp i höstvete och höstkorn kan skördeförlusterna bli betydande, upp till 50 % och kanske mer i vissa fall. Skördereduktionens storlek beror på vilken virusstam och vilket virusisolat plantan har smittats av och vid vilken tidpunkt i plantans utveckling infektionen äger rum. Ju äldre plantorna är då de blir smittade desto mindre blir skadan. För höstsäden är det i vårt land mycket oklart beträffande behovet av en bekämpning under hösten. Tidpunkt för infektion, direktskador av lössen, eventuell ökad mottaglighet för andra sjukdomar och betydelsen av olika virusisolat påverkar skördeutfallet. Bekämpningsinsatser lönar sig mycket bra för den enskilde odlaren vid stor risk för angrepp. I vårsäd har studier genomförts för att belysa infektionstidpunktens betydelse. Tidig infektion i grödans utveckling medförde stora skördeförluster, men skördeförlustens storlek tycks även påverkas av olika isolat. Det visar resultat från fältförsök i havre

Det finns emellertid möjligheter att begränsa förlusterna genom kemisk bekämpning, men detta är endast aktuellt i vissa fält under enstaka år. I flera länder i Europa har man utvecklat metoder för att kunna förutsäga risken för rödsotvirus och då främst för höstsäden. I England bygger metoden på en uppskattning av antal vektorer, andel bladlöss som kan vara virusförande, såtiden och riskområden. I samband med ett varmare klimat i Nordeuropa och i Sverige har behovet ökat att kunna förutsäga risken för rödsot. Det pekar de omfattande angrepp som förekom av rödsot i höstvete och höstkorn under 2006/2007 i Skåne med stora skördeförluster som följd i vissa fält.

De preliminära studier som utförts i Sverige under åren 1999-2002 och undersökningarna 2010-2013 visar att det torde vara möjligt att utveckla en riskvärdering för rödsotvirus i höstsäd, så att bekämpning endast behöver utföras vid risk för starka angrepp. Detta skulle medföra ökad lönsamhet av odlingen samtidigt som användningen av kemiska medel begränsades till behovet. En preliminär riskvärdering skulle kunna bygga på antal vingade bladlöss i sugfällor, förekomst av smittkällor i vallar och gräsmarker samt såtid. Men ytterligare undersökningar behöver genomföras för att förbättra metoden. Det gäller bl a. studier av grödans mottaglighet och betydelsen av såtid i förhållande till bladlusmigration, förekomst av smittkällor (rödsotvirus) och olika arter av rödsotvirus samt stammar av BYDV i vallar och gräsmarker, frekvens virusförande bladlöss (vingade bladlöss från gräsmarker, vallar och majs), samband mellan förekomst av vingade bladlöss och förekomst av rödsotvirus i höstsäd samt effekt och skördeökning vid kemisk bekämpning mot bladlöss i höstsäd vid olika såtidpunkter. Sedan 30 år tillbaka har ett nätverk av sugfällor byggts upp i Sverige för studier av insektmigration (http://www.slu.se/sv/samverkan-och-innovation/kunskapsbank/2011/10/fangade-insekter-ger-skadeprognoser-for-grodor/) vilka skulle kunna utnyttjas för att belysa förekomst av vektorer under olika år i olika regioner. För närvarande finns sådana 9 sugfällor installerade från Skåne i söder till Luleå i norr. En riklig förekomst av havrebladlöss i sugfällorna under sommaren vissa år pekar mot att gräsmarkerna blir mer smittade med rödsotvirus. Sådan information skulle kunna förbättra riskvärderingen genom att den ger en indikation på mängden smittkällor under hösten i samband med att bladlössen för över rödsotvirus från gräsmarker till höstsäden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev