Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rödsotvirus i höstsäd - riskvärdering och effekter av varmare klimat

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933039
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 15 juni 2014
Huvudsökande: Roland Sigvald
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: roland.sigvald@slu.se
Telefon: 018-67 23 66
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Rödsotvirus (BYD) orsakar en av de mest betydelsefulla virussjukdomarna på gräs och stråsäd över hela världen och svåra epidemier medför stora skördeförluster i vete, korn, majs och havre. Vid mycket starka angrepp i höstvete och höstkorn kan skördeförlusterna bli betydande, upp till 50 % och kanske mer i vissa fall. Det allt varmare klimatet med milda höstar och vintrar ökar behovet av prognosmetod för rödsotvirus i höstsäd. Under åren 2010-2013 genomfördes undersökningar i Sverige för att belysa risken för rödsotvirus i höstsäd och för att utveckla en riskvärdering. Förekomsten av vektorer, bladlöss undersöktes genom fångst av vingade bladlöss i sugfällor och förekomst av smittkällor genom analys av gräsprov från vallar och gräsmarker. Resultaten visar att förekomst av vektorer (huvudsakligen havrebladlöss) under hösten ökar risken för angrepp. Detta tillsammans med kännedom om förekomst av smittkällor och såtid skulle kunna utgöra en preliminär prognosmetod för rödsotvirus i höstsäd

Populärvetenskaplig sammanfattning
Rödsotvirus i höstsäd - riskvärdering och effekter av varmare klimat

Syfte med studien
Syftet med undersökningarna var att belysa samband mellan förekomst av vektorer och angrepp av rödsotvirus i höstsäd och om möjligt utveckla en riskvärdering för rödsotvirus i höstsäd.

Resultat
Resultaten visar att förekomsten av vektorer, bladlöss kan variera avsevärt mellan olika år och områden. Det gäller främst förekomst av havrebladlus, som är den mest betydelsefulla vektorn för rödsotvirus i Sverige, men även sädesbladlus, gräsbladlus och majsbladlus kan bidra till spridningen. Enstaka år som under hösten 2006 i södra Sverige var förekomsten av havrebladlöss mycket stor i sugfällan i Alnarp vilket pekade mot att risken var stor för spridning av rödsotvirus i Skåne. Andra år som under 2010 och 2012 var förekomsten låg av bladlöss i sugfällorna i Alnarp och Ingelstorp (Kalmar län) med liten risk för spridning av rödsotvirus. Havrebladlusen var den helt dominerande arten, men enstaka sädesbladlöss och majsbladlöss noterades också. Resultaten visar också att mängden smittkällor var mycket låg under åren 2010-2012 i de undersökta gräsproverna från vallar och gräsmarker i Skåne. Under 2010 noterads ej något positivt prov vid undersökning av 800 gräsprover med Elisa. Något mer rödsotvirus konstaterades vid analys av insamlade prov under 2011 och 2012 och då var förekomsten mellan 0 och 10 procent virussmittade plantor. Detta var mycket låga värden i jämförelse med de preliminära studier som genomfördes i Mellansverige under åren 1999-2002 då förekomsten var upp till 40 procent smittade gräsplantor. Resultaten under dessa år pekade också mot att andelen virussmittade plantor i gräsmarker och vallar ökade markant under ett år med riklig förekomst av havrebladlöss i vårsäden. I de utlagda observationsförsöken under 2010 och 2011 konstaterades ej några virusangripna plantor och bladlusförekomsten var mycket låg (0-2 bladlöss per strå), vilket medförde att effekt av behandling och såtid ej kunde belysas i dessa fältförsök. Resultaten från nämnda undersökningar pekar emellertid mot att en riskvärdering skulle kunna utvecklas för rödsotvirus i höstsäd baserad på analys av antal vingade bladlöss (vektorer för rödsotvirus) i sugfällor, förekomst av smittkällor och såtid.

Metod
Undersökning av bladlusförekomsten har genomförts genom fångst av bladlöss i sugfällor vid Alnarp i Skåne samt Ingelstorp i Kalmar län. Dessa sugfällor som är 12 meter höga ger en god bild av bladlusförekomsten inom 7-8 mils radie. Fällorna har vittjats 3 gånger per vecka och bladlössen (vektorer för rödsotvirus) har artbestämts. Det gäller i första hand förekomst av havrebladlus, sädesbladlus, majsbladlus och grönstrimmig gräsbladlus, som är de mest betydelsefulla vektorerna för rödsotvirus i vårt land. Observationsförsök lades också ut i södra Sverige med två såtider och med behandlat och obehandlat led mot bladlöss för att belysa effekt av kemisk bekämpning och såtid.

Slutsatser
Rödsotvirus (BYD) är en av de mest betydelsefulla virussjukdomarna på gräs och stråsäd över hela världen och svåra epidemier medför stora skördeförluster i vete, korn, majs och havre. Det visar både studier i Sverige och utomlands. Vid mycket starka angrepp i höstvete och höstkorn kan skördeförlusterna bli betydande, upp till 50 % och kanske mer i vissa fall. Skördereduktionens storlek beror på vilken virusstam och vilket virusisolat plantan har smittats av och vid vilken tidpunkt i plantans utveckling infektionen äger rum. Ju äldre plantorna är då de blir smittade desto mindre blir skadan. För höstsäden är det i vårt land mycket oklart beträffande behovet av en bekämpning under hösten. Tidpunkt för infektion, direktskador av lössen, eventuell ökad mottaglighet för andra sjukdomar och betydelsen av olika virusisolat påverkar skördeutfallet. Bekämpningsinsatser lönar sig mycket bra för den enskilde odlaren vid stor risk för angrepp. I vårsäd har studier genomförts för att belysa infektionstidpunktens betydelse. Tidig infektion i grödans utveckling medförde stora skördeförluster, men skördeförlustens storlek tycks även påverkas av olika isolat. Det visar resultat från fältförsök i havre

Det finns emellertid möjligheter att begränsa förlusterna genom kemisk bekämpning, men detta är endast aktuellt i vissa fält under enstaka år. I flera länder i Europa har man utvecklat metoder för att kunna förutsäga risken för rödsotvirus och då främst för höstsäden. I England bygger metoden på en uppskattning av antal vektorer, andel bladlöss som kan vara virusförande, såtiden och riskområden. I samband med ett varmare klimat i Nordeuropa och i Sverige har behovet ökat att kunna förutsäga risken för rödsot. Det pekar de omfattande angrepp som förekom av rödsot i höstvete och höstkorn under 2006/2007 i Skåne med stora skördeförluster som följd i vissa fält.

De preliminära studier som utförts i Sverige under åren 1999-2002 och undersökningarna 2010-2013 visar att det torde vara möjligt att utveckla en riskvärdering för rödsotvirus i höstsäd, så att bekämpning endast behöver utföras vid risk för starka angrepp. Detta skulle medföra ökad lönsamhet av odlingen samtidigt som användningen av kemiska medel begränsades till behovet. En preliminär riskvärdering skulle kunna bygga på antal vingade bladlöss i sugfällor, förekomst av smittkällor i vallar och gräsmarker samt såtid. Men ytterligare undersökningar behöver genomföras för att förbättra metoden. Det gäller bl a. studier av grödans mottaglighet och betydelsen av såtid i förhållande till bladlusmigration, förekomst av smittkällor (rödsotvirus) och olika arter av rödsotvirus samt stammar av BYDV i vallar och gräsmarker, frekvens virusförande bladlöss (vingade bladlöss från gräsmarker, vallar och majs), samband mellan förekomst av vingade bladlöss och förekomst av rödsotvirus i höstsäd samt effekt och skördeökning vid kemisk bekämpning mot bladlöss i höstsäd vid olika såtidpunkter. Sedan 30 år tillbaka har ett nätverk av sugfällor byggts upp i Sverige för studier av insektmigration (http://www.slu.se/sv/samverkan-och-innovation/kunskapsbank/2011/10/fangade-insekter-ger-skadeprognoser-for-grodor/) vilka skulle kunna utnyttjas för att belysa förekomst av vektorer under olika år i olika regioner. För närvarande finns sådana 9 sugfällor installerade från Skåne i söder till Luleå i norr. En riklig förekomst av havrebladlöss i sugfällorna under sommaren vissa år pekar mot att gräsmarkerna blir mer smittade med rödsotvirus. Sådan information skulle kunna förbättra riskvärderingen genom att den ger en indikation på mängden smittkällor under hösten i samband med att bladlössen för över rödsotvirus från gräsmarker till höstsäden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Inhysningens betydelse för hästvälfärd, arbete, säkerhet och pedagogik på svenska ridskolor
Jenny Yngvesson, SLU

Projektnummer: H-15-47-078 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2018

This three year project will investigate how ridinschools choose and ethically motivate their choices of horse housing system. The project will compare two groups of riding schools - group A with loose housing and group B with traditional housing, concerning horse welfare and working environment. …

Läs mer

Lönsam produktion och användning av proteinfoder till mjölkkor i norra Sverige- RJN ansökan
Margareta Emanuelson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-17-21-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 september 2018

Regional Agricultural Research for Northern Sweden (RJN) is applying for co-financing of a project for 2017. In the current project, a review is made of protein crops that can be produced in northern Sweden. A compilation of dairy cows responses to various protein feeds will be conducted and an …

Läs mer

Utvärdering av digitala innovationer för mätning och styrning av klimat i fjäderfästallar
Helene Oscarsson, Vreta Kluster AB

Projektnummer: R-17-20-003 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 september 2018

In Östergötland there are currently about 1.8 million laying hens and herewith the county holds the highest number of laying hens in Sweden. In poultry production, it is imperative to have a good climate in order to get healthy animals and good production. One of the biggest challenges here is to …

Läs mer

Hållbara affärsmodeller inom svenskt lantbruk
Pia Ulvenblad

Projektnummer: O-15-21-567 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 juli 2018

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Trädgård

The aim of this project is to conduct a mapping of sustainable business models within Swedish agriculture and to, in a first step, contribute to concept development regarding how sustainable business models can be developed, thus creating greater competitiveness in the industry. The mapping will be …

Läs mer

Epidemiologi och betydelse av infektion med adenovirus för kycklingnäringen
Désirée Jansson,

Projektnummer: O-15-20-324 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Matfågel

Fowl adenoviruses (FAdV) belong to a group of poultry viruses, of which some are etiologic agents of emerging diseases associated with negative effects on welfare, production, sustainability and environment at all levels of the meat-producing chicken industry. Currently, one such disease, inclusion …

Läs mer

Karaktärisering av hjärtkärlfunktionen hos insulinresistenta hästar
Katarina Nostell, SLU

Projektnummer: H-14-47-020 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Insulin resistance and obesity are common in humans and horses. There is a strong correlation between insulin resistance and laminitis in horses but the pathogenesis of laminitis is not known. One hypothesis is that the development of laminitis is related to an insulin induced dysfunction of the …

Läs mer

Forbedret behandling for økt overlevelse etter leddinfeksjon hos føll
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-14-47-051 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

Bacterial infection in joints, or septic arthritis, is an important problem in foals because it leads to non-weight bearing lameness that affects the foal’s welfare and because survival after treatment can be as low as 42 %. The prognosis for coming to start in a race is also reduced. A study …

Läs mer

Hästens och människans välfärd och värdighet
Henrik Lerner, Ersta Sköndal högskola

Projektnummer: H-16-47-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2018

The aim of our project is to develop an ethical evaluation tool for Equine Assisted Therapy that considers the welfare and the dignity of both horse and human. This tool will facilitate the evaluation of a practice giving information on the good life of both the horse and the human. If the practice …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete
Jannie Hagman, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333056 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 juni 2018

Winter wheat harvests shows large variations over the years, and for the optimal plant population in the spring sowing time, stand establishment and winter survival is crucial. We want to examine the relation between sowing time, seed rate and temperature, and how it affects winter wheat crop …

Läs mer

Gräsbaserad effektiv nötkreatursproduktion - effekter på ekosystemtjänster och ekonomi
Christel Cederberg

Projektnummer: O-15-21-571 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 juni 2018

Kött
Mjölk

A large share of agricultural land is used for cattle production. This land use is important for ecosystem
services and biodiversity. Abandonment of grazed pastureland is a reality. Consumer interest is growing
for environmentally friendly produced milk and beef with high animal welfare standards; …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev