Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rödsotvirus i höstsäd - riskvärdering och effekter av varmare klimat

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933039
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 15 juni 2014
Huvudsökande: Roland Sigvald
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: roland.sigvald@slu.se
Telefon: 018-67 23 66
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Rödsotvirus (BYD) orsakar en av de mest betydelsefulla virussjukdomarna på gräs och stråsäd över hela världen och svåra epidemier medför stora skördeförluster i vete, korn, majs och havre. Vid mycket starka angrepp i höstvete och höstkorn kan skördeförlusterna bli betydande, upp till 50 % och kanske mer i vissa fall. Det allt varmare klimatet med milda höstar och vintrar ökar behovet av prognosmetod för rödsotvirus i höstsäd. Under åren 2010-2013 genomfördes undersökningar i Sverige för att belysa risken för rödsotvirus i höstsäd och för att utveckla en riskvärdering. Förekomsten av vektorer, bladlöss undersöktes genom fångst av vingade bladlöss i sugfällor och förekomst av smittkällor genom analys av gräsprov från vallar och gräsmarker. Resultaten visar att förekomst av vektorer (huvudsakligen havrebladlöss) under hösten ökar risken för angrepp. Detta tillsammans med kännedom om förekomst av smittkällor och såtid skulle kunna utgöra en preliminär prognosmetod för rödsotvirus i höstsäd

Populärvetenskaplig sammanfattning
Rödsotvirus i höstsäd - riskvärdering och effekter av varmare klimat

Syfte med studien
Syftet med undersökningarna var att belysa samband mellan förekomst av vektorer och angrepp av rödsotvirus i höstsäd och om möjligt utveckla en riskvärdering för rödsotvirus i höstsäd.

Resultat
Resultaten visar att förekomsten av vektorer, bladlöss kan variera avsevärt mellan olika år och områden. Det gäller främst förekomst av havrebladlus, som är den mest betydelsefulla vektorn för rödsotvirus i Sverige, men även sädesbladlus, gräsbladlus och majsbladlus kan bidra till spridningen. Enstaka år som under hösten 2006 i södra Sverige var förekomsten av havrebladlöss mycket stor i sugfällan i Alnarp vilket pekade mot att risken var stor för spridning av rödsotvirus i Skåne. Andra år som under 2010 och 2012 var förekomsten låg av bladlöss i sugfällorna i Alnarp och Ingelstorp (Kalmar län) med liten risk för spridning av rödsotvirus. Havrebladlusen var den helt dominerande arten, men enstaka sädesbladlöss och majsbladlöss noterades också. Resultaten visar också att mängden smittkällor var mycket låg under åren 2010-2012 i de undersökta gräsproverna från vallar och gräsmarker i Skåne. Under 2010 noterads ej något positivt prov vid undersökning av 800 gräsprover med Elisa. Något mer rödsotvirus konstaterades vid analys av insamlade prov under 2011 och 2012 och då var förekomsten mellan 0 och 10 procent virussmittade plantor. Detta var mycket låga värden i jämförelse med de preliminära studier som genomfördes i Mellansverige under åren 1999-2002 då förekomsten var upp till 40 procent smittade gräsplantor. Resultaten under dessa år pekade också mot att andelen virussmittade plantor i gräsmarker och vallar ökade markant under ett år med riklig förekomst av havrebladlöss i vårsäden. I de utlagda observationsförsöken under 2010 och 2011 konstaterades ej några virusangripna plantor och bladlusförekomsten var mycket låg (0-2 bladlöss per strå), vilket medförde att effekt av behandling och såtid ej kunde belysas i dessa fältförsök. Resultaten från nämnda undersökningar pekar emellertid mot att en riskvärdering skulle kunna utvecklas för rödsotvirus i höstsäd baserad på analys av antal vingade bladlöss (vektorer för rödsotvirus) i sugfällor, förekomst av smittkällor och såtid.

Metod
Undersökning av bladlusförekomsten har genomförts genom fångst av bladlöss i sugfällor vid Alnarp i Skåne samt Ingelstorp i Kalmar län. Dessa sugfällor som är 12 meter höga ger en god bild av bladlusförekomsten inom 7-8 mils radie. Fällorna har vittjats 3 gånger per vecka och bladlössen (vektorer för rödsotvirus) har artbestämts. Det gäller i första hand förekomst av havrebladlus, sädesbladlus, majsbladlus och grönstrimmig gräsbladlus, som är de mest betydelsefulla vektorerna för rödsotvirus i vårt land. Observationsförsök lades också ut i södra Sverige med två såtider och med behandlat och obehandlat led mot bladlöss för att belysa effekt av kemisk bekämpning och såtid.

Slutsatser
Rödsotvirus (BYD) är en av de mest betydelsefulla virussjukdomarna på gräs och stråsäd över hela världen och svåra epidemier medför stora skördeförluster i vete, korn, majs och havre. Det visar både studier i Sverige och utomlands. Vid mycket starka angrepp i höstvete och höstkorn kan skördeförlusterna bli betydande, upp till 50 % och kanske mer i vissa fall. Skördereduktionens storlek beror på vilken virusstam och vilket virusisolat plantan har smittats av och vid vilken tidpunkt i plantans utveckling infektionen äger rum. Ju äldre plantorna är då de blir smittade desto mindre blir skadan. För höstsäden är det i vårt land mycket oklart beträffande behovet av en bekämpning under hösten. Tidpunkt för infektion, direktskador av lössen, eventuell ökad mottaglighet för andra sjukdomar och betydelsen av olika virusisolat påverkar skördeutfallet. Bekämpningsinsatser lönar sig mycket bra för den enskilde odlaren vid stor risk för angrepp. I vårsäd har studier genomförts för att belysa infektionstidpunktens betydelse. Tidig infektion i grödans utveckling medförde stora skördeförluster, men skördeförlustens storlek tycks även påverkas av olika isolat. Det visar resultat från fältförsök i havre

Det finns emellertid möjligheter att begränsa förlusterna genom kemisk bekämpning, men detta är endast aktuellt i vissa fält under enstaka år. I flera länder i Europa har man utvecklat metoder för att kunna förutsäga risken för rödsotvirus och då främst för höstsäden. I England bygger metoden på en uppskattning av antal vektorer, andel bladlöss som kan vara virusförande, såtiden och riskområden. I samband med ett varmare klimat i Nordeuropa och i Sverige har behovet ökat att kunna förutsäga risken för rödsot. Det pekar de omfattande angrepp som förekom av rödsot i höstvete och höstkorn under 2006/2007 i Skåne med stora skördeförluster som följd i vissa fält.

De preliminära studier som utförts i Sverige under åren 1999-2002 och undersökningarna 2010-2013 visar att det torde vara möjligt att utveckla en riskvärdering för rödsotvirus i höstsäd, så att bekämpning endast behöver utföras vid risk för starka angrepp. Detta skulle medföra ökad lönsamhet av odlingen samtidigt som användningen av kemiska medel begränsades till behovet. En preliminär riskvärdering skulle kunna bygga på antal vingade bladlöss i sugfällor, förekomst av smittkällor i vallar och gräsmarker samt såtid. Men ytterligare undersökningar behöver genomföras för att förbättra metoden. Det gäller bl a. studier av grödans mottaglighet och betydelsen av såtid i förhållande till bladlusmigration, förekomst av smittkällor (rödsotvirus) och olika arter av rödsotvirus samt stammar av BYDV i vallar och gräsmarker, frekvens virusförande bladlöss (vingade bladlöss från gräsmarker, vallar och majs), samband mellan förekomst av vingade bladlöss och förekomst av rödsotvirus i höstsäd samt effekt och skördeökning vid kemisk bekämpning mot bladlöss i höstsäd vid olika såtidpunkter. Sedan 30 år tillbaka har ett nätverk av sugfällor byggts upp i Sverige för studier av insektmigration (http://www.slu.se/sv/samverkan-och-innovation/kunskapsbank/2011/10/fangade-insekter-ger-skadeprognoser-for-grodor/) vilka skulle kunna utnyttjas för att belysa förekomst av vektorer under olika år i olika regioner. För närvarande finns sådana 9 sugfällor installerade från Skåne i söder till Luleå i norr. En riklig förekomst av havrebladlöss i sugfällorna under sommaren vissa år pekar mot att gräsmarkerna blir mer smittade med rödsotvirus. Sådan information skulle kunna förbättra riskvärderingen genom att den ger en indikation på mängden smittkällor under hösten i samband med att bladlössen för över rödsotvirus från gräsmarker till höstsäden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Bete morgon och kväll eller på natten, viket fungerar bäst på gårdar med automatisk mjölkning?
Eva Spörndly, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430016 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 25 maj 2018

Part time grazing where dairy cows are offered high pasture allowance during daytime has given good results compared with exercise pasture. We now want to study if even better results can be achieved with part-time grazing morning+evening or at night. Results have shown that automatically milked …

Läs mer

Påverkas hästars återhämtning efter arbete av uppstallningsformen?
Anna Jansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-194 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 15 maj 2018

The aim of the proposed project is to examine whether recovery after competition in horses is affected by housing system. Our hypothesis is that horses kept in a housing system where they can move freely in groups recover faster than horses kept in box stalls. We performed such a study in 2015 and, …

Läs mer

Övervakning av Drosophila suzukii och riskbedömning för svensk bärodling
Teun Dekker, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-589 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 april 2018

The invasive fruit fly Drosophila suzukii is spreading in Sweden, from detection of only a few individuals in 2014, to damage in raspberry in 2015. Considering its multibillion € footprint in the EU and US, we urgently need to analyze the crops at risk, and establish measures to minimize spread and …

Läs mer

MALDI-TOF snabb test av bakterier i let-vätske från hästar med misstänkt let-infektion.
Pia Haubro Andersen, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1247133 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2018

Many horses with bacterial infection of a synovial structure do not survive or regain their full athletic performance. One essential prognostic factor is time from contamination until correct treatment is initiated. Proper treatment requires a microbiological diagnosis and this process takes 2 -3 …

Läs mer

Interaktiv jordartskarta
Kristin Piikki

Projektnummer: O-15-20-566 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2018

Växtodling

In 2015, SLU in collaboration with SGU will complete the new Farm Soil Map of Sweden (FSMS), a detailed map of topsoil texture of arable land in Sweden. This new, publicly available, information will lower the threshold to start precision farming and help targeting the implementation of …

Läs mer

Fasta körspår – skördepotential och effekt på markstruktur
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet Skaraborg

Projektnummer: H1160111 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

Projektets syfte var att renodla effekten av att koncentrera körspåren jämfört med slumpmässig körning i annars likvärdiga bearbetningssystem. De bearbetnings system som jämförts är djup och grund plöjningsfri odling, direktsådd och plöjning. Plöjning och djup bearbetning i plöjningsfri odling …

Läs mer

Ett webbaserat beslutstödssystem för integrerad skadebekämpning i svensk äppelodling
Tomas Thierfelder, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1356173 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 februari 2018

In this suggested project, we wish to implement, initiate, and establish long-term management of a web-based decision-support system for integrated pest management in Swedish apple orchards. The system provides support regarding the precision required when modern selective pesticides are used for …

Läs mer

Produktionsplanering i växthus – optimering av ekonomi och energi
Bengt Håkansson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1156204 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 21 februari 2018

Odlingsytan i växthus är en dyrbar resurs som med tanke på ekonomi och energihushållning bör utnyttjas så effektivt som möjligt. Ytplaneringen är central och komplicerad vid odling av krukväxter och andra korta kulturer. Ett tidigare existerande datorprogram för produktionsplanering, som under lång …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapens förbund

Projektnummer: S-16-60-618 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer

Basfinansiering av den regionala fältförsöksverksamheten (Sverigeförsöken) 2017
Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapets förbund

Projektnummer: S-16-60-623 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 februari 2018

A safe and well documented decisionmaking is necessary to achieve the best economic and environmental performance for Swedish agriculture and farmers. In this work, experiments, research and development have an important function and the regional field trials is a very important part in this …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev