Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rödsotvirus i höstsäd - riskvärdering och effekter av varmare klimat

Status: Avslutat
Projektnummer: H0933039
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 15 juni 2014
Huvudsökande: Roland Sigvald
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: roland.sigvald@slu.se
Telefon: 018-67 23 66
Beviljade medel: 1 200 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Rödsotvirus (BYD) orsakar en av de mest betydelsefulla virussjukdomarna på gräs och stråsäd över hela världen och svåra epidemier medför stora skördeförluster i vete, korn, majs och havre. Vid mycket starka angrepp i höstvete och höstkorn kan skördeförlusterna bli betydande, upp till 50 % och kanske mer i vissa fall. Det allt varmare klimatet med milda höstar och vintrar ökar behovet av prognosmetod för rödsotvirus i höstsäd. Under åren 2010-2013 genomfördes undersökningar i Sverige för att belysa risken för rödsotvirus i höstsäd och för att utveckla en riskvärdering. Förekomsten av vektorer, bladlöss undersöktes genom fångst av vingade bladlöss i sugfällor och förekomst av smittkällor genom analys av gräsprov från vallar och gräsmarker. Resultaten visar att förekomst av vektorer (huvudsakligen havrebladlöss) under hösten ökar risken för angrepp. Detta tillsammans med kännedom om förekomst av smittkällor och såtid skulle kunna utgöra en preliminär prognosmetod för rödsotvirus i höstsäd

Populärvetenskaplig sammanfattning
Rödsotvirus i höstsäd - riskvärdering och effekter av varmare klimat

Syfte med studien
Syftet med undersökningarna var att belysa samband mellan förekomst av vektorer och angrepp av rödsotvirus i höstsäd och om möjligt utveckla en riskvärdering för rödsotvirus i höstsäd.

Resultat
Resultaten visar att förekomsten av vektorer, bladlöss kan variera avsevärt mellan olika år och områden. Det gäller främst förekomst av havrebladlus, som är den mest betydelsefulla vektorn för rödsotvirus i Sverige, men även sädesbladlus, gräsbladlus och majsbladlus kan bidra till spridningen. Enstaka år som under hösten 2006 i södra Sverige var förekomsten av havrebladlöss mycket stor i sugfällan i Alnarp vilket pekade mot att risken var stor för spridning av rödsotvirus i Skåne. Andra år som under 2010 och 2012 var förekomsten låg av bladlöss i sugfällorna i Alnarp och Ingelstorp (Kalmar län) med liten risk för spridning av rödsotvirus. Havrebladlusen var den helt dominerande arten, men enstaka sädesbladlöss och majsbladlöss noterades också. Resultaten visar också att mängden smittkällor var mycket låg under åren 2010-2012 i de undersökta gräsproverna från vallar och gräsmarker i Skåne. Under 2010 noterads ej något positivt prov vid undersökning av 800 gräsprover med Elisa. Något mer rödsotvirus konstaterades vid analys av insamlade prov under 2011 och 2012 och då var förekomsten mellan 0 och 10 procent virussmittade plantor. Detta var mycket låga värden i jämförelse med de preliminära studier som genomfördes i Mellansverige under åren 1999-2002 då förekomsten var upp till 40 procent smittade gräsplantor. Resultaten under dessa år pekade också mot att andelen virussmittade plantor i gräsmarker och vallar ökade markant under ett år med riklig förekomst av havrebladlöss i vårsäden. I de utlagda observationsförsöken under 2010 och 2011 konstaterades ej några virusangripna plantor och bladlusförekomsten var mycket låg (0-2 bladlöss per strå), vilket medförde att effekt av behandling och såtid ej kunde belysas i dessa fältförsök. Resultaten från nämnda undersökningar pekar emellertid mot att en riskvärdering skulle kunna utvecklas för rödsotvirus i höstsäd baserad på analys av antal vingade bladlöss (vektorer för rödsotvirus) i sugfällor, förekomst av smittkällor och såtid.

Metod
Undersökning av bladlusförekomsten har genomförts genom fångst av bladlöss i sugfällor vid Alnarp i Skåne samt Ingelstorp i Kalmar län. Dessa sugfällor som är 12 meter höga ger en god bild av bladlusförekomsten inom 7-8 mils radie. Fällorna har vittjats 3 gånger per vecka och bladlössen (vektorer för rödsotvirus) har artbestämts. Det gäller i första hand förekomst av havrebladlus, sädesbladlus, majsbladlus och grönstrimmig gräsbladlus, som är de mest betydelsefulla vektorerna för rödsotvirus i vårt land. Observationsförsök lades också ut i södra Sverige med två såtider och med behandlat och obehandlat led mot bladlöss för att belysa effekt av kemisk bekämpning och såtid.

Slutsatser
Rödsotvirus (BYD) är en av de mest betydelsefulla virussjukdomarna på gräs och stråsäd över hela världen och svåra epidemier medför stora skördeförluster i vete, korn, majs och havre. Det visar både studier i Sverige och utomlands. Vid mycket starka angrepp i höstvete och höstkorn kan skördeförlusterna bli betydande, upp till 50 % och kanske mer i vissa fall. Skördereduktionens storlek beror på vilken virusstam och vilket virusisolat plantan har smittats av och vid vilken tidpunkt i plantans utveckling infektionen äger rum. Ju äldre plantorna är då de blir smittade desto mindre blir skadan. För höstsäden är det i vårt land mycket oklart beträffande behovet av en bekämpning under hösten. Tidpunkt för infektion, direktskador av lössen, eventuell ökad mottaglighet för andra sjukdomar och betydelsen av olika virusisolat påverkar skördeutfallet. Bekämpningsinsatser lönar sig mycket bra för den enskilde odlaren vid stor risk för angrepp. I vårsäd har studier genomförts för att belysa infektionstidpunktens betydelse. Tidig infektion i grödans utveckling medförde stora skördeförluster, men skördeförlustens storlek tycks även påverkas av olika isolat. Det visar resultat från fältförsök i havre

Det finns emellertid möjligheter att begränsa förlusterna genom kemisk bekämpning, men detta är endast aktuellt i vissa fält under enstaka år. I flera länder i Europa har man utvecklat metoder för att kunna förutsäga risken för rödsotvirus och då främst för höstsäden. I England bygger metoden på en uppskattning av antal vektorer, andel bladlöss som kan vara virusförande, såtiden och riskområden. I samband med ett varmare klimat i Nordeuropa och i Sverige har behovet ökat att kunna förutsäga risken för rödsot. Det pekar de omfattande angrepp som förekom av rödsot i höstvete och höstkorn under 2006/2007 i Skåne med stora skördeförluster som följd i vissa fält.

De preliminära studier som utförts i Sverige under åren 1999-2002 och undersökningarna 2010-2013 visar att det torde vara möjligt att utveckla en riskvärdering för rödsotvirus i höstsäd, så att bekämpning endast behöver utföras vid risk för starka angrepp. Detta skulle medföra ökad lönsamhet av odlingen samtidigt som användningen av kemiska medel begränsades till behovet. En preliminär riskvärdering skulle kunna bygga på antal vingade bladlöss i sugfällor, förekomst av smittkällor i vallar och gräsmarker samt såtid. Men ytterligare undersökningar behöver genomföras för att förbättra metoden. Det gäller bl a. studier av grödans mottaglighet och betydelsen av såtid i förhållande till bladlusmigration, förekomst av smittkällor (rödsotvirus) och olika arter av rödsotvirus samt stammar av BYDV i vallar och gräsmarker, frekvens virusförande bladlöss (vingade bladlöss från gräsmarker, vallar och majs), samband mellan förekomst av vingade bladlöss och förekomst av rödsotvirus i höstsäd samt effekt och skördeökning vid kemisk bekämpning mot bladlöss i höstsäd vid olika såtidpunkter. Sedan 30 år tillbaka har ett nätverk av sugfällor byggts upp i Sverige för studier av insektmigration (http://www.slu.se/sv/samverkan-och-innovation/kunskapsbank/2011/10/fangade-insekter-ger-skadeprognoser-for-grodor/) vilka skulle kunna utnyttjas för att belysa förekomst av vektorer under olika år i olika regioner. För närvarande finns sådana 9 sugfällor installerade från Skåne i söder till Luleå i norr. En riklig förekomst av havrebladlöss i sugfällorna under sommaren vissa år pekar mot att gräsmarkerna blir mer smittade med rödsotvirus. Sådan information skulle kunna förbättra riskvärderingen genom att den ger en indikation på mängden smittkällor under hösten i samband med att bladlössen för över rödsotvirus från gräsmarker till höstsäden.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Bättre modersegenskaper och hållbarhet med selektion grundad på genomisk information och registreringar från korsningssuggor
Elisenda Rius-Vilarrasa, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1350210 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 10 maj 2019

The project aims to develop a novel strategy to improve longevity and maternal traits in a pig breeding program. We will evaluate the use of genetic markers on crossbred animals to strength pig breeding. A method called genomic selection (GS) will be used, which utilizes DNA-markers for the genetic …

Läs mer

Registreringar från automatiska mjölkningssystem som informationskälla i genomisk avelsvärdering
Freddy Fikse, SLU

Projektnummer: V1330048 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 maj 2019

Genomic selection is revolutionizing animal breeding, since selection is based on the joint genetic merit of all SNP alleles across the genome. Lack of accurate and frequent data, however, forms the most important barrier to realize the full potential of genomic selection. There is on the other …

Läs mer

Ökad lönsamhet med nya avelsverktyg i mjölkkobesättningarna
Anna Näsholm, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: V1330025 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 april 2019

The aim is to study the possibility to improve profitability on herd level in Swedish milk production by using sexed semen and genotyping heifers in the dairy herds and combine this with planned crossbreeding and use of beef semen. For this purpose we will estimate genetic progress and do economic …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning: samspelet mellan ryttare, ridlärare och häst (Delstudie 2: ryttare-ridlärare)
Charlotte Lundgren, Linköpings universitet

Projektnummer: H1347083 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 12 april 2019

In this second subproject we focus the analyses of the material collected during the first subproject project "Improving teaching methods in riding education: the interplay between rider, riding instructor and horse", funded by the The Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research,on the …

Läs mer

Utökad samhällsekonomisk modell för hästnäringen: Hur konsumtionen varierar över region och hästtyp
Tobias Heldt, Högskolan Dalarna

Projektnummer: H-16-47-195 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 mars 2019

The overall research question for this project can be stated as: How do the regional economic effects of the horse industry look like and how does the horse related consumption differ depending on type of horse? Method wise, interviews and questionnaires are used to collect new data to estimate …

Läs mer

Småskalig uppgradering av biogas och utvinning av koncentrerat kvävegödselmedel
Gustav Rogstrand,

Projektnummer: O-15-22-361 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 mars 2019

Energi & biomassa
Kött
Mjölk

This project is intended to demonstrate a cost effective concept for small-scale production and utilization of biomethane as vehicle fuel and extraction of concentrated ammonium nitrogen fertilizer. The system is composed of standard components that are commonly used in farm scale biogas …

Läs mer

Antikroppar mot hästinfluensa i verkligheten - en studie av vaccinerade svenska travhästar i träning
Eva Wattrang, Statens Veterinärmedicinsk Anstalt (SVA)

Projektnummer: H-16-47-174 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 6 mars 2019

Equine influenza is one of the most important infectious diseases in horses and outbreaks cause considerable economical losses for the horse industry. Prophylactic vaccination is the most effective measure to prevent clinical disease and to limit the spread of infection. It is therefore imperative …

Läs mer

Ny ultraljudsmetod för utvärdering av knäleder hos nötkreatur fokuserat på tjurar av köttras
Kerstin Hansson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-17-24-786 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2019

Normal joint function is important for animal welfare as it is a prerequisite for a mobile life without pain. Joint inflammation, often a sequel of osteochondrosis, commonly located in the stifle in beef bulls can have a substantial impact on the fertility of beef sires.
This pilot study aims to …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev