Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Röflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial

Status: Avslutat
Projektnummer: H1040264
Kategori: Forskningsprogram | Bioenergi
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 21 januari 2013
Huvudsökande: Cecilia Palmborg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Palmborg@slu.se
Telefon: 090-7868713
Beviljade medel: 300 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi har gjort sex sortförsök i fält med rörflen. I Ås, Jämtland och Röbäcksdalen, Västerbotten har vardera två sortförsök utförts. Det fanns statistiskt säkerställda skillnader mellan sorternas avkastning i Ås men inte på Röbäcksdalen. På Röbäcksdalen har också 30 förädlingslinjer provats med gott resultat. I ett sortförsök i Sörmland var det delvis andra sorter som var bäst jämfört med försöken i Umeå och Jämtland. Skillnaderna var dock inte statistiskt säkerställda. I en samlad analys av 15 försök hade sex nummersorter signifikant bättre skörd än mätarsorterna.
Inom projektet har Lantmännen SW Seed också skördat rörflensförökningar med sex nummersorter för att få utsäde till framtida försök.
Det finns sorter vi provat som har potential att ge mer än 10 % högre avkastning än Bamse och Palaton under gynnsamma förhållanden. Det krävs dock provning i flera försök och på fler platser för de intressantaste sorterna för att säkerställa detta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Rörflen är ett gräs som kan användas till foder, men som i Sverige mest har använts som fastbränsle på senare tid. Den anses vara en av de grödor som ska stå för en ökad energiproduktion på åkermark i en omställning från fossil energi. Rörflen är en gröda som kan skördas i tio år utan att behöva sås om, och den kräver också mindre gödsling än ettåriga energigrödor. Grödan slås oftast av på hösten och får ligga i strängar som luftas och skördas våren därpå. Detta ger ett torrt bränsle med bra kvalitet till låg kostnad. För att lönsamheten ska förbättras behöver dock produktiviteten öka och ett sätt att göra det är att ta fram mer produktiva sorter.
Växtförädlingen av rörflen i Sverige startade i slutet av åttiotalet på dåvarande Svalöv Weibull AB. Under nittiotalet togs ett antal lovande nummersorter fram som sedan har provats under 2000-talet. SLU tog över provningen 2005 i samband med att Svalöv Weibull lade ned sin verksamhet i Umeå. Lantmännen SW-Seed som de heter numera, har nu avslutat sin verksamhet med rörflen så gott som helt även om man har behållit sorträttigheterna. SLU har tagit över nyttjanderätten till materialet i försökssammanhang.
Det här projektet är ett fortsättningsprojekt på tidigare SLF-finansierade projekt. Vi har fortsatt skörda sex fältförsök med nya rörflenssorter som tagits fram av Lantmännen SW Seed och jämfört med några marknadssorter.
Totalt 15 olika nummersorter och fyra olika marknadssorter har testats i fältförsök. Varje fältförsök har testat 7-10 olika sorter. Dessutom har 30 förädlingslinjer som hittills varit oprövade i avkastningsförsök testats i ett försök. Marknadssorterna Palaton och Bamse har använts som mätarsorter. Mätarsorterna finns med i alla försöken för att man ska kunna jämföra sorter som varit med i olika försök med varandra.
I Ås i Jämtland har två fältförsök genomförts. Där har det funnits statistiskt säkerställda skillnader mellan sorternas avkastning. I de försöken fanns fem sorter som hade högre produktion än Bamse och en av dessa hade också högre produktion än Palaton. I Umeå i Västerbotten har också två försök genomförts. Där har variationen mellan sorterna varit mindre och inga skillnader har kunnat säkerställas.
Ett försök gjordes också i Sörmland. Där var det delvis andra sorter som var bäst jämfört med försöken i Umeå och Jämtland. Skillnaderna var dock inte statistiskt säkerställda så man behöver göra fler försök för att se om olika sorter lämpar sig i olika delar av landet.
I försöket med förädlingslinjer fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan enskilda sorter. Dock hade 24 av de 30 linjerna högre genomsnittlig avkastning är mätarsorterna Palaton och Bamse, vilket visar att det finns mycket god potential i materialet.
En samlad analys av 15 försök som utförts av både dåvarande Svalöv Weibull AB och SLU visar att det finns ett tiotal nya, ej marknadsförda sorter (s.k nummersorter) som har potential att bli mer produktiva än mätarsorterna Palaton och Bamse. På grund av att de flesta sorterna bara testats i några få försök är osäkerheten beträffande deras odlingsvärde fortfarande stor. En sort har dock varit med i så många försök att vi med säkerhet kan säga att den är värd att satsa på.
Det finns fem sorter i materialet vi provat som har potential att ge mer än 10 % högre avkastning än Bamse och Palaton under gynnsamma förhållanden. Denna avkastningsökning kan vara tungan på vågen som gör att röda siffror byts mot svarta i de ekonomiska kalkylerna. Det krävs dock provning under förhållanden som mer liknar dem som används i praktiken och på fler platser för de intressantaste sorterna för att säkerställa detta.
Inom projektet har Lantmännen SW Seed också fortsatt att skörda rörflensutsäde på förökningsytor från 6 nummersorter för att få utsäde till framtida försök.
I ett försök i Ås gjordes en specialstudie som undersökte om det finns skillnader mellan sorterna i deras benägenhet att bilda skott med vippa (fertila skott). Detta är en mycket önskvärd egenskap, både för förökning av sorterna och för att få så hög stråandel som möjligt. Strået bryts inte så lätt ned på vintern och har också bättre förbränningsegenskaper än bladen. Det var en av sorterna som hade högre viktsandel skott med vippa än de andra. Tyvärr var det den minst produktiva sorten i det försöket, men det visar ändå på att det finns skillnader andelen fertila skott som är värda att undersöka i vårt sortmaterial.
Det tar ca 20 år att ta fram nya sorter av vallgräs till marknaden. Flera av sorterna i materialet är långt fram i den processen. En fortsatt satsning på provning på fler platser och i realistiska skördesystem skulle kunna ge en ny sort på marknaden om ca 5 år.

 

Antal träffar i projektbanken: 1605

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgongadens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi
Karin Hamnér

Projektnummer: O-16-20-761 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Using split fertilization of nitrogen (N) in wheat production is today well-established to increase protein content and adjust fertilization. However, deep knowledge and understanding of N uptake and remobilization during late stages of crop development are missing. Moreover, while split …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress