Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Röflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial

Status: Avslutat
Projektnummer: H1040264
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 21 januari 2013
Huvudsökande: Cecilia Palmborg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Palmborg@slu.se
Telefon: 090-7868713
Beviljade medel: 300 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi har gjort sex sortförsök i fält med rörflen. I Ås, Jämtland och Röbäcksdalen, Västerbotten har vardera två sortförsök utförts. Det fanns statistiskt säkerställda skillnader mellan sorternas avkastning i Ås men inte på Röbäcksdalen. På Röbäcksdalen har också 30 förädlingslinjer provats med gott resultat. I ett sortförsök i Sörmland var det delvis andra sorter som var bäst jämfört med försöken i Umeå och Jämtland. Skillnaderna var dock inte statistiskt säkerställda. I en samlad analys av 15 försök hade sex nummersorter signifikant bättre skörd än mätarsorterna.
Inom projektet har Lantmännen SW Seed också skördat rörflensförökningar med sex nummersorter för att få utsäde till framtida försök.
Det finns sorter vi provat som har potential att ge mer än 10 % högre avkastning än Bamse och Palaton under gynnsamma förhållanden. Det krävs dock provning i flera försök och på fler platser för de intressantaste sorterna för att säkerställa detta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Rörflen är ett gräs som kan användas till foder, men som i Sverige mest har använts som fastbränsle på senare tid. Den anses vara en av de grödor som ska stå för en ökad energiproduktion på åkermark i en omställning från fossil energi. Rörflen är en gröda som kan skördas i tio år utan att behöva sås om, och den kräver också mindre gödsling än ettåriga energigrödor. Grödan slås oftast av på hösten och får ligga i strängar som luftas och skördas våren därpå. Detta ger ett torrt bränsle med bra kvalitet till låg kostnad. För att lönsamheten ska förbättras behöver dock produktiviteten öka och ett sätt att göra det är att ta fram mer produktiva sorter.
Växtförädlingen av rörflen i Sverige startade i slutet av åttiotalet på dåvarande Svalöv Weibull AB. Under nittiotalet togs ett antal lovande nummersorter fram som sedan har provats under 2000-talet. SLU tog över provningen 2005 i samband med att Svalöv Weibull lade ned sin verksamhet i Umeå. Lantmännen SW-Seed som de heter numera, har nu avslutat sin verksamhet med rörflen så gott som helt även om man har behållit sorträttigheterna. SLU har tagit över nyttjanderätten till materialet i försökssammanhang.
Det här projektet är ett fortsättningsprojekt på tidigare SLF-finansierade projekt. Vi har fortsatt skörda sex fältförsök med nya rörflenssorter som tagits fram av Lantmännen SW Seed och jämfört med några marknadssorter.
Totalt 15 olika nummersorter och fyra olika marknadssorter har testats i fältförsök. Varje fältförsök har testat 7-10 olika sorter. Dessutom har 30 förädlingslinjer som hittills varit oprövade i avkastningsförsök testats i ett försök. Marknadssorterna Palaton och Bamse har använts som mätarsorter. Mätarsorterna finns med i alla försöken för att man ska kunna jämföra sorter som varit med i olika försök med varandra.
I Ås i Jämtland har två fältförsök genomförts. Där har det funnits statistiskt säkerställda skillnader mellan sorternas avkastning. I de försöken fanns fem sorter som hade högre produktion än Bamse och en av dessa hade också högre produktion än Palaton. I Umeå i Västerbotten har också två försök genomförts. Där har variationen mellan sorterna varit mindre och inga skillnader har kunnat säkerställas.
Ett försök gjordes också i Sörmland. Där var det delvis andra sorter som var bäst jämfört med försöken i Umeå och Jämtland. Skillnaderna var dock inte statistiskt säkerställda så man behöver göra fler försök för att se om olika sorter lämpar sig i olika delar av landet.
I försöket med förädlingslinjer fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan enskilda sorter. Dock hade 24 av de 30 linjerna högre genomsnittlig avkastning är mätarsorterna Palaton och Bamse, vilket visar att det finns mycket god potential i materialet.
En samlad analys av 15 försök som utförts av både dåvarande Svalöv Weibull AB och SLU visar att det finns ett tiotal nya, ej marknadsförda sorter (s.k nummersorter) som har potential att bli mer produktiva än mätarsorterna Palaton och Bamse. På grund av att de flesta sorterna bara testats i några få försök är osäkerheten beträffande deras odlingsvärde fortfarande stor. En sort har dock varit med i så många försök att vi med säkerhet kan säga att den är värd att satsa på.
Det finns fem sorter i materialet vi provat som har potential att ge mer än 10 % högre avkastning än Bamse och Palaton under gynnsamma förhållanden. Denna avkastningsökning kan vara tungan på vågen som gör att röda siffror byts mot svarta i de ekonomiska kalkylerna. Det krävs dock provning under förhållanden som mer liknar dem som används i praktiken och på fler platser för de intressantaste sorterna för att säkerställa detta.
Inom projektet har Lantmännen SW Seed också fortsatt att skörda rörflensutsäde på förökningsytor från 6 nummersorter för att få utsäde till framtida försök.
I ett försök i Ås gjordes en specialstudie som undersökte om det finns skillnader mellan sorterna i deras benägenhet att bilda skott med vippa (fertila skott). Detta är en mycket önskvärd egenskap, både för förökning av sorterna och för att få så hög stråandel som möjligt. Strået bryts inte så lätt ned på vintern och har också bättre förbränningsegenskaper än bladen. Det var en av sorterna som hade högre viktsandel skott med vippa än de andra. Tyvärr var det den minst produktiva sorten i det försöket, men det visar ändå på att det finns skillnader andelen fertila skott som är värda att undersöka i vårt sortmaterial.
Det tar ca 20 år att ta fram nya sorter av vallgräs till marknaden. Flera av sorterna i materialet är långt fram i den processen. En fortsatt satsning på provning på fler platser och i realistiska skördesystem skulle kunna ge en ny sort på marknaden om ca 5 år.

 

Antal träffar i projektbanken: 1722

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

FeNomen: Fertilitet hos nasjonale norske hesteraser.
Ingrid H Holmøy, Norwegian University of Life Sciences, Veterinary Faculty

Projektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Växtodling

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Diagnos av parasitsjukdomar hos hästar med hjälp av mikrofluidik och mobiltelefonbaserad mikroskopi
Jonas Tegenfeldt, Lunds Universitet

Projektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …

Läs mer

Förbättrad rengöring och desinfektion på köttanläggningar - minskad spridning av livsmedelsförstörande, patogena och antibiotikaresistenta bakterier
Sofia Boqvist

Projektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry
Meat

Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Ny teknik och regional strategi för recirkulering av växtnäring i stallgödsel
Helena Aronsson

Projektnummer: O-20-23-457 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass
Milk

A main challenge for regions with intensive livestock production is phosphorus (P) surplus on farms, resulting in low P use efficiency and losses to waters. The project will provide solutions to increase P recycling from animal manure. This will decrease our dependency on imported P fertilizers, …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev