Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Röflen, sortprovning och bevarande av sortmaterial

Status: Avslutat
Projektnummer: H1040264
Kategori: Research program | Bioenergy
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 21 januari 2013
Huvudsökande: Cecilia Palmborg
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: Cecilia.Palmborg@slu.se
Telefon: 090-7868713
Beviljade medel: 300 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Vi har gjort sex sortförsök i fält med rörflen. I Ås, Jämtland och Röbäcksdalen, Västerbotten har vardera två sortförsök utförts. Det fanns statistiskt säkerställda skillnader mellan sorternas avkastning i Ås men inte på Röbäcksdalen. På Röbäcksdalen har också 30 förädlingslinjer provats med gott resultat. I ett sortförsök i Sörmland var det delvis andra sorter som var bäst jämfört med försöken i Umeå och Jämtland. Skillnaderna var dock inte statistiskt säkerställda. I en samlad analys av 15 försök hade sex nummersorter signifikant bättre skörd än mätarsorterna.
Inom projektet har Lantmännen SW Seed också skördat rörflensförökningar med sex nummersorter för att få utsäde till framtida försök.
Det finns sorter vi provat som har potential att ge mer än 10 % högre avkastning än Bamse och Palaton under gynnsamma förhållanden. Det krävs dock provning i flera försök och på fler platser för de intressantaste sorterna för att säkerställa detta.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Rörflen är ett gräs som kan användas till foder, men som i Sverige mest har använts som fastbränsle på senare tid. Den anses vara en av de grödor som ska stå för en ökad energiproduktion på åkermark i en omställning från fossil energi. Rörflen är en gröda som kan skördas i tio år utan att behöva sås om, och den kräver också mindre gödsling än ettåriga energigrödor. Grödan slås oftast av på hösten och får ligga i strängar som luftas och skördas våren därpå. Detta ger ett torrt bränsle med bra kvalitet till låg kostnad. För att lönsamheten ska förbättras behöver dock produktiviteten öka och ett sätt att göra det är att ta fram mer produktiva sorter.
Växtförädlingen av rörflen i Sverige startade i slutet av åttiotalet på dåvarande Svalöv Weibull AB. Under nittiotalet togs ett antal lovande nummersorter fram som sedan har provats under 2000-talet. SLU tog över provningen 2005 i samband med att Svalöv Weibull lade ned sin verksamhet i Umeå. Lantmännen SW-Seed som de heter numera, har nu avslutat sin verksamhet med rörflen så gott som helt även om man har behållit sorträttigheterna. SLU har tagit över nyttjanderätten till materialet i försökssammanhang.
Det här projektet är ett fortsättningsprojekt på tidigare SLF-finansierade projekt. Vi har fortsatt skörda sex fältförsök med nya rörflenssorter som tagits fram av Lantmännen SW Seed och jämfört med några marknadssorter.
Totalt 15 olika nummersorter och fyra olika marknadssorter har testats i fältförsök. Varje fältförsök har testat 7-10 olika sorter. Dessutom har 30 förädlingslinjer som hittills varit oprövade i avkastningsförsök testats i ett försök. Marknadssorterna Palaton och Bamse har använts som mätarsorter. Mätarsorterna finns med i alla försöken för att man ska kunna jämföra sorter som varit med i olika försök med varandra.
I Ås i Jämtland har två fältförsök genomförts. Där har det funnits statistiskt säkerställda skillnader mellan sorternas avkastning. I de försöken fanns fem sorter som hade högre produktion än Bamse och en av dessa hade också högre produktion än Palaton. I Umeå i Västerbotten har också två försök genomförts. Där har variationen mellan sorterna varit mindre och inga skillnader har kunnat säkerställas.
Ett försök gjordes också i Sörmland. Där var det delvis andra sorter som var bäst jämfört med försöken i Umeå och Jämtland. Skillnaderna var dock inte statistiskt säkerställda så man behöver göra fler försök för att se om olika sorter lämpar sig i olika delar av landet.
I försöket med förädlingslinjer fanns det inga statistiskt säkerställda skillnader mellan enskilda sorter. Dock hade 24 av de 30 linjerna högre genomsnittlig avkastning är mätarsorterna Palaton och Bamse, vilket visar att det finns mycket god potential i materialet.
En samlad analys av 15 försök som utförts av både dåvarande Svalöv Weibull AB och SLU visar att det finns ett tiotal nya, ej marknadsförda sorter (s.k nummersorter) som har potential att bli mer produktiva än mätarsorterna Palaton och Bamse. På grund av att de flesta sorterna bara testats i några få försök är osäkerheten beträffande deras odlingsvärde fortfarande stor. En sort har dock varit med i så många försök att vi med säkerhet kan säga att den är värd att satsa på.
Det finns fem sorter i materialet vi provat som har potential att ge mer än 10 % högre avkastning än Bamse och Palaton under gynnsamma förhållanden. Denna avkastningsökning kan vara tungan på vågen som gör att röda siffror byts mot svarta i de ekonomiska kalkylerna. Det krävs dock provning under förhållanden som mer liknar dem som används i praktiken och på fler platser för de intressantaste sorterna för att säkerställa detta.
Inom projektet har Lantmännen SW Seed också fortsatt att skörda rörflensutsäde på förökningsytor från 6 nummersorter för att få utsäde till framtida försök.
I ett försök i Ås gjordes en specialstudie som undersökte om det finns skillnader mellan sorterna i deras benägenhet att bilda skott med vippa (fertila skott). Detta är en mycket önskvärd egenskap, både för förökning av sorterna och för att få så hög stråandel som möjligt. Strået bryts inte så lätt ned på vintern och har också bättre förbränningsegenskaper än bladen. Det var en av sorterna som hade högre viktsandel skott med vippa än de andra. Tyvärr var det den minst produktiva sorten i det försöket, men det visar ändå på att det finns skillnader andelen fertila skott som är värda att undersöka i vårt sortmaterial.
Det tar ca 20 år att ta fram nya sorter av vallgräs till marknaden. Flera av sorterna i materialet är långt fram i den processen. En fortsatt satsning på provning på fler platser och i realistiska skördesystem skulle kunna ge en ny sort på marknaden om ca 5 år.

 

Antal träffar i projektbanken: 1646

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtskydd 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapets Service AB

Projektnummer: S-18-60-001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

In order to achieve high yield with high quality a controlled effort with plant protection products is required, an important tool for keeping the crop free from diseases that both decrease yield and lower the payment-based level of the harvest at delivery as well as improves quality storage of the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) ogräs 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Weed competes with the crop for light, water and nutrients. Competition for resources can cause crop losses which in some cases can be significant, as well as provide a crop of poorer quality. It is therefore important to develop strategies that keep weeds at a reasonable level. Not keeping the …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Energi & biomassa
Växtodling

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress