Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rötning av fastgödsel vid Sötåsens gårdsanläggning

Status: Avslutat
Projektnummer: V1040066
Kategori: Forskningsprogram | Bioenergi
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 28 juni 2013
Huvudsökande: Mats Edström
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: mats.edstrom@jti.se
Telefon: 010-516 69 86
Beviljade medel: 1 798 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Undersökningen visade att kyckling-/djupströgödsel kan samrötas med nötflytgödsel via våtrötning i sådana proportioner att fastgödseln bidrar med 70 % av totala gasproduktionen liksom växtnäringen i rötresten. Traditionell teknik för flytgödselhantering kan användas på den rötrest som genereras. De viktigaste resultaten var:
1.Kycklinggödsel innehöll 10 ggr mer kväve än flytgödsel och vid rötning genereras också 10 ggr mer biogas. Vid samrötning, kunde kycklinggödseln maximalt utgöra 15% av substratblandningen. När andelen ökades till ca 20 %, inträffade hämningar i rötningsprocessen och specifika gasproduktionen sjönk med 45 %.

2.När djupströbädd rötades, sönderdelades den i 2 steg med våt teknik till en slurry med partikelstorlek motsvarande flytgödselns. Djupströbädden innehöll grus, sten och metallföremål som orsakade stort slitage på den finskärande kvarnen.

3.Det finns ekonomiska motiv för gårdsanläggningar som rötar flytgödsel att tillföra energirik fastgödsel till rötkammaren.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Syftet
Syftet med projektet var att undersöka de tekniska, biologiska och ekonomiska förutsättningarna för en ökad inblandning av fastgödsel (kyckling respektive djupströ) till flytgödsel i våta vattensnåla rötningsprocesser.

Metod
Tekniska frågeställningar studerades vid Sötåsens biogasanläggning vars huvudrötkammare är 260 m3 och drivs vid 38-39 oC. I biogasanläggningen har dels kväverik kycklinggödsel och nötflytgödsel, samrötats, dels djupströgödsel (från nöt och svin) och nötflytgödsel. För att kunna genomföra försöksrötning med djupströgödsel, uppfördes en anläggning vid Sötåsen för våt sönderdelning med en skärande centrifugalpump följt med en dubbelaxlig kvarn där djupströgödsel konverterades till en pumpbar slurry med rötkammarinnehåll som spädmedium.
Biologiska frågeställningar kopplat till samrötning mellan kyckling och nötflytgödsel studerades i laboratorieskala. Tre kontinuerliga rötningsprocesser har var i drift i 26 månader med rötningstemperaturer på 37 oC för 2 st och 42 oC för den 3:e. Vidare genomfördes satsvisa utrötningar dels på de ingående substraten, dels på slam ifrån rötkammarna för att bestämma effektiviteten hos de kontinuerliga rötningsprocesserna.

Resultat
De viktigaste praktiska resultaten från Sötåsens biogasanläggning var att:
• Kycklinggödseln gick bra att tillföra rötkammaren via skruvinmatning direkt in i rötkammaren. Det gick att hålla rötkammaren totalomblandad vid TS-halter på 6-9 %, dock skummade rötkammaren men kunde kontrolleras via ökad omblandning och tillsats av skumdämpare.
• Sönderdelningsgraden på djupströbädden var god. Elbehovet för konverteringen var 30-45 kWh/ton djupströbädd. Djupströgödseln innehöll en stor mängd grus och sten samt lite metallföremål som sedimenterat på botten motsvarnade 2-5 vikt% av konverterad djupströbädd och dessa föremål orsakade stort slitage på den finskärande kvarnen.
• En traktordriven propelleromrörare kunde med normal drifttid göra rötresten, som genererades under de två försöksleden, homogen och den gick därefter bra att sprida med en släpslagsspridare.

De viktigaste resultaten som uppnåddes vid laboratorieförsöket vara att:
• Kycklinggödseln innehåller ca 30 kg kväve/ton vilket också är 10 ggr mer än nötflytgödseln.
• Vid våtrötning i kontinuerliga processer går det att utvinna ca 120 m3 metan/ton kycklinggödsel med 65% ts-halt, vilket är ca 10 ggr mer än metanproduktionen per ton nötflytgödsel. Vid samrötning av dessa två gödselslag kunde kyckling-gödseln maximalt utgöra 14,5% av våtvikten på den blandning som rötades. Resten utgjordes nötflytgödsel med låg ts-halt (ca 5 %). Om nötflytgödselns ts-halt är högre finns behov av att tillsätta vatten för att inte ammoniumkvävenivå i rötkammaren överstiger ca 4,2 kg/ton slurry. Det tog ca 1 års tid att få en rötningsprocess som bara rötar nötflytgödsel att anpassa sig till att istället samröta kycklinggödsel och nötflytgödsel med detta blandningsförhållande under stabila driftförhållanden och producera 1 m3 biogas/m3 rötkammarvolym och dag.
• Den i förra punkten angivna gasproduktionen per ton gödsel sjönk med 45 % när andelen kycklinggödsel ökades till ca 20 % av våtvikten. Den minskade gasproduktionen bedöms bero av hämningar i rötningsprocessen som kan kopplas till att ammoniumkvävehalten i rötkammaren nu stigit upp till 5,5-6,0 kg NH4-N/ton slurry.

Slutsatser och råd till näringen
Den ekonomiska kalkylen visade att samrötningen mellan kycklinggödsel och nötflytgödsel var betydligt lönsammare än bara rötning av flytgödsel. Samrötning med djupströbädd var också mer lönsam men skillnaden var inte lika stor. Sammantaget är det intressant att notera att vid dessa prisnivåer krävs någon form av samrötning med ett energirikare material än flytgödsel och den här storleksordningen av gödselvolym för att investeringen i en biogasanläggning överhuvudtaget skall vara lönsam.

Samrötningen av flyt- och fastgödseln resulterade i betydande mineralisering av organiskt bundet kväve till ammonium. Mängden ammoniumkväve i rötresten blev 2-3 ggr högre än i gödselblandningen, innan rötning. Detta torde påtagligt förbättra utnyttandet av fastgödselns kväveinnehåll. Vidare har följande utmaningar identifierats:
• Förstå orsak till och ta fram strategier för att undvika hämningar av rötningsprocessen vilket kan inträffa när kväverik kycklinggödsel rötas.
• Ta fram en robust driftsäker teknik med lågt underhållsbehov och som är lätt att installera i hanteringskedjan för halmrik fastgödsel, energisnål och med rimlig investeringsnivå så att den även går att använda vid små anläggningar.
• Inför efterrötning eller annan teknik som utvinnerr kvarvarande energi i den rötade gödseln. Efterrötning med 30 – 40 dagar uppehållstid ledde till ökad biogasproduktion motsvarande 17-29 %.

 

Antal träffar i projektbanken: 1578

Förbättrad arbetsmiljö inom hästnäringen genom nya metoder och verktyg
Cecilia Lindahl, RISE Research Institutes of Sweden

Projektnummer: H-17-47-281 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Although the equine sector in Sweden has gone through an expansion the last decades, the working methods have not changed. Working conditions must be improved to enable the horse industry to offer safe, sustainable and attractive jobs. The aim is to develop methods and tools for work environment …

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN NY PROFYLAKTISK METOD FÖR ATT MINSKA LIDANDET HOS HÄSTAR MED SOMMAREKSEM
Rickard Ignell, Swedish University of Agricultural Sciences, SLU

Projektnummer: H-17-47-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Insect bite hypersensitivity (IBH) associated with Culicoides biting midges is the most common allergic skin disease in
horses, seriously reducing welfare of affected horses. The main symptom is severe pruritus, with risk of self-infected
open wounds. The choice for treatment and prevention of this …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Golvunderlagets inverkan på kornas gång
Hans von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430018 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

A primary reason for unhealthy legs and claws are unsuitable floor properties in dairy houses,
which may result in slippery floors and slip injuries to cows and mastitis.
The hygiene of a floor surface and floor properties affect the cow claw/floor interaction and gait.
The aim is to determine an …

Läs mer

Riskfaktorer för sjuklighet hos kalvar i den specialiserade köttproduktionen samt möjligheter till profylax.
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1350026 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

Pneumonia is the most prevalent disease in Swedish feedlot cattle herds, causing mortality as well as affecting weight gain, rearing time and economy. Viral infections, including bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine coronavirus (BCV) as major actors, cause respiratory disease. …

Läs mer

Vad betyder "lean" för lantbruksföretagen?
Hans Andersson, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H1346088 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2013

The competitiveness of Swedish agriculture is discussed extensively in media. Lean is a managerial strategy that developed in post-war Japan. Studies of manufacturing and service companies show better capacity utilization, quality control and ability to follow price signals. The issue is if lean …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress