Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer
Status: | Avslutat |
Projektnummer: | H1033139 |
Kategori: | Research program | Crop production |
Ansökningsår: | 2010 |
Datum för slutrapport: | 19 juni 2013 |
Huvudsökande: | Gunnar Börjesson |
Organisation: | SLU |
E-postadress: | Gunnar.Borjesson@slu.se |
Telefon: | 018-672753 |
Sammanfattning av slutrapport
Fyra olika försök med rötslamstillförsel, två i Skåne, ett i Västergötland och ett i Uppland har analyserats med avseende på skörd, jordarnas mikrobiella biomassa och sammansättning, organiskt C, total N, pH, m.m.
I samtliga fall har rötslammet påverkat skördenivåerna positivt. I Lanna, där stråsäd odlats varje år sedan starten har ökningen varit 6% jämfört med kalksalpeter. En genomsnittlig skördeökning på 6% har också kunnat konstateras för försöken i Skåne när rötslam kombinerats med NPK, medan Ultunas RAM-försök har 30 % högre skörd med rötslam jämfört med kalksalpeter.
Rötslamstillförsel har gett både en större mikrobiell biomassa och högre mullhalt i samtliga försök. Emellertid tyder resultaten på att den mikrobiella populationssammansättningen varierar mer mellan försöksplatserna än mellan behandlingarna. Avgörande betydelse för den mikrobiella populationens sammansättning är också markens surhet, och ett lågt pH verkar vara gynnsamt för t. ex. Gram-positiva bakterier.
Populärvetenskaplig sammanfattning
Fyra olika försök med rötslamstillförsel; två i Skåne (Petersborg och Igelösa), ett i Västergötland (Lanna) och ett i Uppland (Ultuna), har analyserats med avseende på skörd, jordarnas mikrobiella biomassa och sammansättning, organiskt C, total N, pH, m.m.
I samtliga fall har rötslammet påverkat skördenivåerna positivt. I Lanna, där stråsäd odlats varje år sedan starten har ökningen varit 6% jämfört med kalksalpeter. En genomsnittlig skördeökning på 6% har också kunnat konstateras för försöken i Skåne när rötslammet kombinerats med NPK, medan rötslammet i Ultunas RAM-försök har gett 30% högre skörd än kalksalpeter under de år som majs odlats (2000-2010), troligtvis beroende på en starkt ökad porvolym.
Rötslamstillförsel har gett både en större mikrobiell biomassa och högre mullhalt i samtliga försök. Den mikrobiella populationssammansättningen har analyserats med hjälp av PLFA (fosfolipidfettsya)- analys. Med denna metod kan man få ett mått på den mikrobiella biomassan samtidigt som man kan skilja på vissa huvudgrupper av bakterier och svampar. Det har visat sig att det inte är samma grupper av organismer som har ökat i försöken, utan resultaten tyder på att variationen mellan försöksplatserna är större än mellan behandlingarna, oavsett om det är rötslam eller någon annan form av gödsel eller ingen gödsel alls. Avgörande betydelse för den mikrobiella populationens sammansättning är också markens surhet, och ett lågt pH verkar vara gynnsamt för Gram-positiva bakterier, där samma effekt fås av rötslam som av andra surgörande gödselmedel, t.ex. ammoniumsulfat.'
Beträffande tungmetallinnehållet kunde en intressant effekt iakttas i prover från Igelösa. I jordproverna hade A2 (inget rötslam, men normal NPK) signifikant lägre koncentrationer av kadmium än C0, C1 och C2 (den högsta nivån av rötslam). I växtproverna var dock effekten en helt annan, och normal NPK gav alltid högre kadmiumhalter än kontrollerna utan NPK, även i A-ledet, som aldrig fått rötslam! Liknande iakttagelser har gjorts i andra försök, och en tolkning är att ammonium binds till mineralpartikelytor och utlöser en utbytesreaktion, där kadmium frigörs. Detta kadmium skulle isåfall funnits i marken från början och inte tillförts med slammet, samtidigt som kadmium i slammet är hårdare bundet till organiskt material. Alternativt har det tillförts med NPK och gått i lösning direkt.
Koncentrationerna av några metaller, främst Cu och Zn, hade ökat signifikant i jordarna med rötslamstillförsel på alla försöksplatser, men upptagen av metaller i växter var mycket låga. Undantag fanns i ett av försöken, där metallerna (Cd och Ni) hade tillförts som salter, och i det äldsta försöket (Ni och Zn), där upptag av metaller i växter kunde hänföras till höga koncentrationer av metaller i slam som använts mellan 1956 och 1974.
De mängder av metaller som tillförts jorden med rötslam kunde inte påvisas som giftiga för mikroorganismer på någon av försöksplatserna. Tidigare observationer av lägre mikrobiell biomassa i Ultunaförsöket var inte längre detekterbara.
Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …
Läs merProjektnummer: R-21-47-575 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021
Decreasing population sizes and risk of accumulation of inbreeding is a challenge for the national Norwegian horse breeds; the Dole, the Fjord and the Nordland/Lyngen. The average breed-specific reduction in covered mares is between 37% and 45%, when comparing the years 2000 to 2009 to the years …
Läs merProjektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …
Projektnummer: O-20-20-472 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cereal production is limited by many different factors. Leaf diseases are often well known, while diseases on roots are more difficult to identify. Root diseases are often caused by oomycetes, fungus-like microorganisms that live for years in soil and on old root debris, parasitizing the roots of …
Läs merProjektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …
Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …
Läs merProjektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …
Läs merProjektnummer: O-20-20-447 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020
Cleaning and disinfection are critical elements for meat premises when it comes to production of safe food of high quality. It is the responsibility of the meat premises to ensure this is done efficiently to keep levels of pathogenic, spoilage and antimicrobial resistant bacteria low. This can be …
Läs merProjektnummer: H-19-47-493 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019
All horses grazing freely are at risk of parasitic diseases. Due to a growing problem with drug resistance in parasites, there is a need to improve the diagnostic methods. One important problem with today's situation is that one diagnostic procedure costs significantly more than one treatment, both …
Läs merProjektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018
The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …
Läs mer