Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rötslam på åkermark – nya rön om påverkan på markmikrobiologin

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033139
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 19 juni 2013
Huvudsökande: Gunnar Börjesson
Organisation: SLU
E-postadress: Gunnar.Borjesson@slu.se
Telefon: 018-672753
Beviljade medel: 820 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fyra olika försök med rötslamstillförsel, två i Skåne, ett i Västergötland och ett i Uppland har analyserats med avseende på skörd, jordarnas mikrobiella biomassa och sammansättning, organiskt C, total N, pH, m.m.
I samtliga fall har rötslammet påverkat skördenivåerna positivt. I Lanna, där stråsäd odlats varje år sedan starten har ökningen varit 6% jämfört med kalksalpeter. En genomsnittlig skördeökning på 6% har också kunnat konstateras för försöken i Skåne när rötslam kombinerats med NPK, medan Ultunas RAM-försök har 30 % högre skörd med rötslam jämfört med kalksalpeter.
Rötslamstillförsel har gett både en större mikrobiell biomassa och högre mullhalt i samtliga försök. Emellertid tyder resultaten på att den mikrobiella populationssammansättningen varierar mer mellan försöksplatserna än mellan behandlingarna. Avgörande betydelse för den mikrobiella populationens sammansättning är också markens surhet, och ett lågt pH verkar vara gynnsamt för t. ex. Gram-positiva bakterier.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fyra olika försök med rötslamstillförsel; två i Skåne (Petersborg och Igelösa), ett i Västergötland (Lanna) och ett i Uppland (Ultuna), har analyserats med avseende på skörd, jordarnas mikrobiella biomassa och sammansättning, organiskt C, total N, pH, m.m.

I samtliga fall har rötslammet påverkat skördenivåerna positivt. I Lanna, där stråsäd odlats varje år sedan starten har ökningen varit 6% jämfört med kalksalpeter. En genomsnittlig skördeökning på 6% har också kunnat konstateras för försöken i Skåne när rötslammet kombinerats med NPK, medan rötslammet i Ultunas RAM-försök har gett 30% högre skörd än kalksalpeter under de år som majs odlats (2000-2010), troligtvis beroende på en starkt ökad porvolym.

Rötslamstillförsel har gett både en större mikrobiell biomassa och högre mullhalt i samtliga försök. Den mikrobiella populationssammansättningen har analyserats med hjälp av PLFA (fosfolipidfettsya)- analys. Med denna metod kan man få ett mått på den mikrobiella biomassan samtidigt som man kan skilja på vissa huvudgrupper av bakterier och svampar. Det har visat sig att det inte är samma grupper av organismer som har ökat i försöken, utan resultaten tyder på att variationen mellan försöksplatserna är större än mellan behandlingarna, oavsett om det är rötslam eller någon annan form av gödsel eller ingen gödsel alls. Avgörande betydelse för den mikrobiella populationens sammansättning är också markens surhet, och ett lågt pH verkar vara gynnsamt för Gram-positiva bakterier, där samma effekt fås av rötslam som av andra surgörande gödselmedel, t.ex. ammoniumsulfat.'

Beträffande tungmetallinnehållet kunde en intressant effekt iakttas i prover från Igelösa. I jordproverna hade A2 (inget rötslam, men normal NPK) signifikant lägre koncentrationer av kadmium än C0, C1 och C2 (den högsta nivån av rötslam). I växtproverna var dock effekten en helt annan, och normal NPK gav alltid högre kadmiumhalter än kontrollerna utan NPK, även i A-ledet, som aldrig fått rötslam! Liknande iakttagelser har gjorts i andra försök, och en tolkning är att ammonium binds till mineralpartikelytor och utlöser en utbytesreaktion, där kadmium frigörs. Detta kadmium skulle isåfall funnits i marken från början och inte tillförts med slammet, samtidigt som kadmium i slammet är hårdare bundet till organiskt material. Alternativt har det tillförts med NPK och gått i lösning direkt.

Koncentrationerna av några metaller, främst Cu och Zn, hade ökat signifikant i jordarna med rötslamstillförsel på alla försöksplatser, men upptagen av metaller i växter var mycket låga. Undantag fanns i ett av försöken, där metallerna (Cd och Ni) hade tillförts som salter, och i det äldsta försöket (Ni och Zn), där upptag av metaller i växter kunde hänföras till höga koncentrationer av metaller i slam som använts mellan 1956 och 1974.

De mängder av metaller som tillförts jorden med rötslam kunde inte påvisas som giftiga för mikroorganismer på någon av försöksplatserna. Tidigare observationer av lägre mikrobiell biomassa i Ultunaförsöket var inte längre detekterbara.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Alastair Ross

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev