Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rötslam på åkermark – nya rön om påverkan på markmikrobiologin

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033139
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 19 juni 2013
Huvudsökande: Gunnar Börjesson
Organisation: SLU
E-postadress: Gunnar.Borjesson@slu.se
Telefon: 018-672753
Beviljade medel: 820 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fyra olika försök med rötslamstillförsel, två i Skåne, ett i Västergötland och ett i Uppland har analyserats med avseende på skörd, jordarnas mikrobiella biomassa och sammansättning, organiskt C, total N, pH, m.m.
I samtliga fall har rötslammet påverkat skördenivåerna positivt. I Lanna, där stråsäd odlats varje år sedan starten har ökningen varit 6% jämfört med kalksalpeter. En genomsnittlig skördeökning på 6% har också kunnat konstateras för försöken i Skåne när rötslam kombinerats med NPK, medan Ultunas RAM-försök har 30 % högre skörd med rötslam jämfört med kalksalpeter.
Rötslamstillförsel har gett både en större mikrobiell biomassa och högre mullhalt i samtliga försök. Emellertid tyder resultaten på att den mikrobiella populationssammansättningen varierar mer mellan försöksplatserna än mellan behandlingarna. Avgörande betydelse för den mikrobiella populationens sammansättning är också markens surhet, och ett lågt pH verkar vara gynnsamt för t. ex. Gram-positiva bakterier.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fyra olika försök med rötslamstillförsel; två i Skåne (Petersborg och Igelösa), ett i Västergötland (Lanna) och ett i Uppland (Ultuna), har analyserats med avseende på skörd, jordarnas mikrobiella biomassa och sammansättning, organiskt C, total N, pH, m.m.

I samtliga fall har rötslammet påverkat skördenivåerna positivt. I Lanna, där stråsäd odlats varje år sedan starten har ökningen varit 6% jämfört med kalksalpeter. En genomsnittlig skördeökning på 6% har också kunnat konstateras för försöken i Skåne när rötslammet kombinerats med NPK, medan rötslammet i Ultunas RAM-försök har gett 30% högre skörd än kalksalpeter under de år som majs odlats (2000-2010), troligtvis beroende på en starkt ökad porvolym.

Rötslamstillförsel har gett både en större mikrobiell biomassa och högre mullhalt i samtliga försök. Den mikrobiella populationssammansättningen har analyserats med hjälp av PLFA (fosfolipidfettsya)- analys. Med denna metod kan man få ett mått på den mikrobiella biomassan samtidigt som man kan skilja på vissa huvudgrupper av bakterier och svampar. Det har visat sig att det inte är samma grupper av organismer som har ökat i försöken, utan resultaten tyder på att variationen mellan försöksplatserna är större än mellan behandlingarna, oavsett om det är rötslam eller någon annan form av gödsel eller ingen gödsel alls. Avgörande betydelse för den mikrobiella populationens sammansättning är också markens surhet, och ett lågt pH verkar vara gynnsamt för Gram-positiva bakterier, där samma effekt fås av rötslam som av andra surgörande gödselmedel, t.ex. ammoniumsulfat.'

Beträffande tungmetallinnehållet kunde en intressant effekt iakttas i prover från Igelösa. I jordproverna hade A2 (inget rötslam, men normal NPK) signifikant lägre koncentrationer av kadmium än C0, C1 och C2 (den högsta nivån av rötslam). I växtproverna var dock effekten en helt annan, och normal NPK gav alltid högre kadmiumhalter än kontrollerna utan NPK, även i A-ledet, som aldrig fått rötslam! Liknande iakttagelser har gjorts i andra försök, och en tolkning är att ammonium binds till mineralpartikelytor och utlöser en utbytesreaktion, där kadmium frigörs. Detta kadmium skulle isåfall funnits i marken från början och inte tillförts med slammet, samtidigt som kadmium i slammet är hårdare bundet till organiskt material. Alternativt har det tillförts med NPK och gått i lösning direkt.

Koncentrationerna av några metaller, främst Cu och Zn, hade ökat signifikant i jordarna med rötslamstillförsel på alla försöksplatser, men upptagen av metaller i växter var mycket låga. Undantag fanns i ett av försöken, där metallerna (Cd och Ni) hade tillförts som salter, och i det äldsta försöket (Ni och Zn), där upptag av metaller i växter kunde hänföras till höga koncentrationer av metaller i slam som använts mellan 1956 och 1974.

De mängder av metaller som tillförts jorden med rötslam kunde inte påvisas som giftiga för mikroorganismer på någon av försöksplatserna. Tidigare observationer av lägre mikrobiell biomassa i Ultunaförsöket var inte längre detekterbara.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev