Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Rötslam på åkermark – nya rön om påverkan på markmikrobiologin

Status: Avslutat
Projektnummer: H1033139
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 19 juni 2013
Huvudsökande: Gunnar Börjesson
Organisation: SLU
E-postadress: Gunnar.Borjesson@slu.se
Telefon: 018-672753
Beviljade medel: 820 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Fyra olika försök med rötslamstillförsel, två i Skåne, ett i Västergötland och ett i Uppland har analyserats med avseende på skörd, jordarnas mikrobiella biomassa och sammansättning, organiskt C, total N, pH, m.m.
I samtliga fall har rötslammet påverkat skördenivåerna positivt. I Lanna, där stråsäd odlats varje år sedan starten har ökningen varit 6% jämfört med kalksalpeter. En genomsnittlig skördeökning på 6% har också kunnat konstateras för försöken i Skåne när rötslam kombinerats med NPK, medan Ultunas RAM-försök har 30 % högre skörd med rötslam jämfört med kalksalpeter.
Rötslamstillförsel har gett både en större mikrobiell biomassa och högre mullhalt i samtliga försök. Emellertid tyder resultaten på att den mikrobiella populationssammansättningen varierar mer mellan försöksplatserna än mellan behandlingarna. Avgörande betydelse för den mikrobiella populationens sammansättning är också markens surhet, och ett lågt pH verkar vara gynnsamt för t. ex. Gram-positiva bakterier.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Fyra olika försök med rötslamstillförsel; två i Skåne (Petersborg och Igelösa), ett i Västergötland (Lanna) och ett i Uppland (Ultuna), har analyserats med avseende på skörd, jordarnas mikrobiella biomassa och sammansättning, organiskt C, total N, pH, m.m.

I samtliga fall har rötslammet påverkat skördenivåerna positivt. I Lanna, där stråsäd odlats varje år sedan starten har ökningen varit 6% jämfört med kalksalpeter. En genomsnittlig skördeökning på 6% har också kunnat konstateras för försöken i Skåne när rötslammet kombinerats med NPK, medan rötslammet i Ultunas RAM-försök har gett 30% högre skörd än kalksalpeter under de år som majs odlats (2000-2010), troligtvis beroende på en starkt ökad porvolym.

Rötslamstillförsel har gett både en större mikrobiell biomassa och högre mullhalt i samtliga försök. Den mikrobiella populationssammansättningen har analyserats med hjälp av PLFA (fosfolipidfettsya)- analys. Med denna metod kan man få ett mått på den mikrobiella biomassan samtidigt som man kan skilja på vissa huvudgrupper av bakterier och svampar. Det har visat sig att det inte är samma grupper av organismer som har ökat i försöken, utan resultaten tyder på att variationen mellan försöksplatserna är större än mellan behandlingarna, oavsett om det är rötslam eller någon annan form av gödsel eller ingen gödsel alls. Avgörande betydelse för den mikrobiella populationens sammansättning är också markens surhet, och ett lågt pH verkar vara gynnsamt för Gram-positiva bakterier, där samma effekt fås av rötslam som av andra surgörande gödselmedel, t.ex. ammoniumsulfat.'

Beträffande tungmetallinnehållet kunde en intressant effekt iakttas i prover från Igelösa. I jordproverna hade A2 (inget rötslam, men normal NPK) signifikant lägre koncentrationer av kadmium än C0, C1 och C2 (den högsta nivån av rötslam). I växtproverna var dock effekten en helt annan, och normal NPK gav alltid högre kadmiumhalter än kontrollerna utan NPK, även i A-ledet, som aldrig fått rötslam! Liknande iakttagelser har gjorts i andra försök, och en tolkning är att ammonium binds till mineralpartikelytor och utlöser en utbytesreaktion, där kadmium frigörs. Detta kadmium skulle isåfall funnits i marken från början och inte tillförts med slammet, samtidigt som kadmium i slammet är hårdare bundet till organiskt material. Alternativt har det tillförts med NPK och gått i lösning direkt.

Koncentrationerna av några metaller, främst Cu och Zn, hade ökat signifikant i jordarna med rötslamstillförsel på alla försöksplatser, men upptagen av metaller i växter var mycket låga. Undantag fanns i ett av försöken, där metallerna (Cd och Ni) hade tillförts som salter, och i det äldsta försöket (Ni och Zn), där upptag av metaller i växter kunde hänföras till höga koncentrationer av metaller i slam som använts mellan 1956 och 1974.

De mängder av metaller som tillförts jorden med rötslam kunde inte påvisas som giftiga för mikroorganismer på någon av försöksplatserna. Tidigare observationer av lägre mikrobiell biomassa i Ultunaförsöket var inte längre detekterbara.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Nya hortikulturella substrat från den fasta fraktionen av biogas produktion
Håkan Asp, Sveriges lantbruks universitet

Projektnummer: R-18-25-143 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Green house production depends or reliable substrates and fertilizers. Peat is the dominating substrate in Sweden and internationally. There is a debate about reducing the peat use since the mining for peat may increase climate gas emissions and disturb sensitive ecosystems. Thus, alternative for …

Läs mer

Kolfastläggningspotential i matjorden och alven - analys av markdatabaser och långliggande försök
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-18-23-141 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Humus is an important indicator of soil quality and soil organic carbon (SOC) sequestration is a cost-effective measure to reduce the climatic impact of food production systems. The national soil-monitoring program (SMP) show an upward trend in SOC during the past 20 years, mostly attributed to an …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Går det att höja vallskördarna med enstaka bevattningsgivor - vad händer med kvaliteten?
Ingrid Wesström

Projektnummer: O-19-20-316 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Milk

Climate change has brought about changing conditions for agriculture. In recent years precipitation deficit during the growing season has led to a shortage of forage in Sweden. During dry years, irrigation is necessary to achieve optimal yields. In addition, irrigation can bring about positive …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Förbättrad diagnostik av maskinfektioner och riktad avmaskning av värphöns
Johan Höglund

Projektnummer: O-19-20-288 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Poultry

Worm infections in free-range layers are increasingly causing health problem in the poultry industry. Despite this, there are knowledge gaps about how worms are detected in living laying hens and on methods for how they can be controlled in modern free-range housing systems. The objectives of the …

Läs mer

Mer vall på slätten för klimateffektiv produktion
Carl-Otto Swartz, SLU

Projektnummer: R-20-62-324 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Agriculture in plain-lands is often specialized in crop production, with no on-farm use of ley as animal fodder, and crop rotations that often includes only annual crops (e.g. oilseed rape, cereals and sugar beets). At the same time, integrating ley in arable cropping systems generates several …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev