Rumslig variation i kvävefixering i åkerböna och klövervall inom enskilda fält och på gårdsnivå

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält? I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixerat kväve i en gröda kan uppgå till så mycket som 1000 kg N per ha och den variera mycket inom ett fält. Det är många olika faktorer som styr hur mycket kväve som fixeras då både plantan och mikroorganismerna påverkas. Därför är det få studier som visar på hur mycket inverkan en enskild faktor har på fixeringen. Slåttervallar är den i särklass största grödan i Sverige. I en vall ger blandningen av gräs- och klöverarter svårigheter att bestämma biomassa och kväveinnehåll med indirekta metoder som bildanalys och reflektansmätningar. Arealen av trindsäd är betydligt mindre än för vall och få studier i hur fixeringen av kväve varierar inom ett fält. Mer forskning och utveckling behövs i både vall och trindsäd för att vi skall få verktyg för hantering av inomfältsvariation i dessa grödor.

Hur mycket varierar den symbiotiska fixeringen av kväve i baljväxter inom ett fält?

I den här kunskapssammanställningen belyser vi faktorer som påverkar kvävefixering i fält. Mängden fixeringen kväve i en gröda kan uppgå från 0 till uppemot 1000 kg N per ha och variera mycket inom ett fält. Att gynna baljväxterna så att de försörjs med kväve från fixering av kväve är en förutsättning för att få god ekonomi i dessa grödor. Det är många olika faktorer som kan påverka hur mycket kväve som fixeras då både plantan och mikroorganismerna kan påverkas och därför är det få studier som har kunnat visa på hur mycket fixeringen påverkas av en enskild faktor.

Slåttervallar är den i särklass största grödan som odlas i Sverige och "Precisionsodling i vall" har varit ett begrepp i snart 15 år. I spannmål har vi idag sensorer och kalibreringar som ger oss underlag för en grödas kväveupptag vid tidpunkter för kompletteringsgödsling, men i blandvallar med klöver och gräs är vi inte där än. I en blandvall ger blandningen av gräs- och klöverarter svårigheter vid indirekta metoder som bildanalys och reflektansmätningar.

Arealerna trindsäd är betydligt mindre, delvis på grund av att markburna patogener gör att de inte kan odlas lika ofta i en växtföljd som spannmål. Det kan vara en orsak till att det är få studier i hur fixeringen av kväve varierar inom ett fält och liten utveckling av indirekta metoder. Mer forskning och utveckling behövs i både vall och trindsäd för att vi skall kunna utnyttja möjligheterna sensorer och med web-baserade verktyg för hantering av inomfältsvariation som t.ex. CropSAT.