Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Sadeltrycksmätning för utvärdering av ryttarens sits och sadelns passform

Status: Avslutat
Projektnummer: H0847214
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 20 juni 2012
Huvudsökande: Karin Morgan
Organisation: Ridskolan Strömsholm
E-postadress: karin.morgan@stromsholm.com
Telefon: +46-220-45130
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektets syfte var utveckla metoder för att på ett objektivt sätt kunna utvärdera ryttarens sits och sadelns tillpassning med hjälp av en tryckmätningsvojlock. I studien ingår fyra olika dataset. Studie av en experimentsadel med olika stoppning (ull / syntet) och sadelgjordsinfästning (rak / V-strap) visade i detta fall att ullstoppning och rak sadelgjordsinfästning var att föredra. Samtidigt studerades vilka parametrar som kan karaktärisera ryttarens sits, där omfång i svängningar i total kraft samt ryttarens tryckcentrum vara relevant. Tekniken förefaller lovande som pedagogiskt hjälpmedel och vid utredning av hästar med nedsatt prestation. Tryckmönster kan spegla rörelsen i ryttarens bäcken, men när tryckdata jämfördes med positioner från markörer och höghastighetsfilmning ger markörerna tydligare överensstämmelse med bedömare utbildade i kroppshållning varför vi väljer detta spår för framtida forskning om ryttaren sits för att uppnå ”bättre ridning, bättre hästhälsa”.

Populärvetenskaplig sammanfattning
SADELTRYCKSMÄTNING FÖR UTVÄRDERING AV RYTTARENS SITS OCH SADELNS PASSFORM

Syfte med studien
Projektets syfte var utveckla metoder för att på ett objektivt sätt kunna utvärdera ryttarens sits och sadelns tillpassning med hjälp av en tryckmätningsvojlock.

Resultat
Vi började vår forskningsresa med att hålla en hearing med sadeltillpassare, sadelmakare, tränare från ridsporten och hästforskare. Vi frågade vilka som var de vanligaste bristerna i sadelns passform och ryttarens sits samt hur dessa påverkar hästen. Vid dagens slut hade man enats om att vanliga brister i sadelns passform var bomkanalens vidd, bommens vidd och vinkel, stoppning samt sadelgjordens läge och infästning. Dessa brister kunde leda till tillbakabildning av hästens rygg- och bröstmuskulatur. De vanligaste sitsproblemen definierades till stolsits, snedhet samt problem med balans och följsamhet: Dessa ledde till en spänd häst eller en häst i obalans eller med hämmade oregelbundna rörelser. Vi följde upp hearingen med att testa en experimentsadel, där vi kunde variera stoppningen i bossorna mellan ull eller syntetmaterial samt även variera sadelgjordens infästning (rak eller V-strap). I det här fallet gav ullstoppning och rak sadelgjordsinfästning det bästa resultatet med jämnare belastning och inte lika höga tryck. Det man dock ska tänka på är att dessa resultat gäller för den här sadeln på flertalet av de sex hästarna i försöket, men det kan bli andra resultat med en annan typ av sadel och skillnader mellan olika hästar.
Vi sökte efter vad vi skulle titta på för att typa en ryttares sits. Vi hittade att ryttarens centrumpunkt för trycket och hur den flyttar sig i sadeln kan vara lämpliga kännetecken. Ett annat kännetecken kan vara hur mycket den totala kraften varierar inom ett av hästens steg, så att en låg variation tyder på att ryttaren har en bättre följsamhet med hästen. Kan det också vara så att tryckbilden säger något om ryttarens sitsfel? För att få reda på det jämförde vi tryckmätningar som hade gjorts samtidigt som ryttaren red med markörer på huvudet, bålen och bäckenet. Markörernas positioner filmades med höghastighetskameror. Ryttarna filmades också samtidigt med videofilm som sedan bedömdes en person forskar kring kroppshållning. Det visade att resultaten från markörerna sade mer om sitsfelen än vad tryckmönstret under sadel gjorde. Detta kan betyda att tryckmätningsvojlocken ger mer information om sadelns egenskaper än om ryttarens sits och att markörteknik i stället ska användas för studier om ryttarens sits.
Är tryckmätningsvojlocken ett bra hjälpmedel? Ja, det visade sig att det var ett bra hjälpmedel för de ryttare som hade svårt att ta till sig instruktioner om sitsen från sin ridlärare. De fick sitta på vojlocken och se hur tryckbilden ändrade sig när de ändrade sitsen. Sen upplevde de att det var lättare att förstå instruktioner om hur de skulle rätta till sitsen. Sadeltrycksmätningar verkar också kunna vara ett bra komplement då veterinären undersöker hästar med nedsatt prestation och mindre tydliga hältor. Vi provade på fyra hästar i samband med hältutredning. Vi såg då att hästarna hade ojämnheter i tryckbilden. De två professionella ryttarna upplevde att hästen ökade steglängden och påskjutet efter att veterinären hade lokalbedövat hästen. Tryckmätningen tydde även på ökad steglängd och påskjut, då svängningarna i total kraft och tryckcentrum ökade.

Metod
I projektet har vi använt flera delstudier med lite olika uppsättningar av ryttare och hästar. Till att börja med använde vi ryttare i svår eller medelsvår klass för att inte få för stora variationer mellan ryttarna, så att vi sedan inte skulle kunna tolka resultatet. I den pedagogiska studien använde vi unga ryttare (16 år) som ännu inte hade kommit lika långt i sin ridutbildning.
Är tryckmätningsvojlocken en bra teknik? Det är några sadeltillpassare på marknaden som åker runt med tryckmätningsvojlock, när det ska prova ut en sadel. Är det lika lätt som det ser ut? Vi har lagt ner mycket arbete i projektet för att få fram tillförlitliga resultat som går att upprepa. Att tyda resultatet kräver sedan mycket beräkningar med avancerade matematiska modeller. Det är ju faktiskt så att man får 50 mätningar per sekund, så det blir mycket siffror. Sedan har vi funderat länge på vilka av mätvärdena som bäst ger svar på våra frågor. Vad är egentligen bra eller skadligt för hästen? Här visar litteraturen på att medeltryck över 11 kPa och punkttryck över 30 kPa kan vara skadliga. Detta har varit en utgångspunkt i vår metod för att värdera vad som är bra eller mindre bra när det gäller sadeltryck. Det vi i alla fall kan konstatera är att man måste göra mätningarna när hästen rör sig, för att kunna få något ut av tryckmätningen. Det ögat ser är dock inte alltid lika lätt att sätta siffror på..

Slutsats och behov av vidare studier
Tryckmätningsvojlocken kan vara ett hjälpmedel vid tillpassning och utvärdering av en sadels passform. Det är dock viktigt att tänka på att göra mätningarna när hästen rör sig. Det verkar lovande att använda tekniken i samband med hältutredning av hästar som presterar dåligt, men vi behöver studera detta ytterligare. Tekniken kan också vara ett bra pedagogiskt hjälpmedel för vissa ryttare att öka sin förståelse och därmed mottaglighet för sitsinstruktionen.
När det gäller utvärdering av en ryttares sits och sitsfel har vi i slutet av projektet hittat ett nytt och spännande spår. Här kan vi kombinera läran om kroppshållning med mätdata från markörer. Sedan kan ryttaren få instruktioner om avsutten träning i kroppshållning för att kunna förbättra sin sits, Vi hoppas att detta ska leda till att både ryttare och häst kan hålla sig friskare. Vi arbetar vidare med detta nya innovativa spår för att lära oss mer om ”Bättre ridning, bättre hästhälsa”.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Amerikansk vapenfluga larver som fodermedel i äggproduktion – med fokus på miljöberikning och alternativ proteinkälla.
Fernanda Tahamtani, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-82-485 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Poultry have a strong motivation for foraging and spend most of the day pecking and searching for food. In commercial conditions, the birds are fed a pellet diet, which is consumed very quickly. Consequently, hens spend a large part of the day engaging in abnormal non-food related pecking …

Läs mer

Fluglarvskompostering för hållbart omhändertagande av organiska restströmmar från växthusodling
Cecilia Lalander, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: JTI-20-83-497 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This application aims at finding a solution to a problem that exists in greenhouse production. Greenhouses have long been considered to be closed systems with no leakage to the surrounding environment. However, it has been shown that plant protection products (PPP) are found in the environment …

Läs mer

Vallbaserade produkter för enkelmagade djur – ett steg närmare kommersialisering!
Carina Gunnarsson, RISE Jordbruk och livsmedel

Projektnummer: JTI-20-82-491 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

This project is about refining grass to meet a demand for proteins for, above all, organic poultry production and an expected increased demand for soy-free feed solutions for monogastric animals. Forage-based products also improve the economic preconditions to increase the proportion of grass in …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Metan- och lustgasemissioner från fjäderfägödsellager
Kristina Mjöfors, RISE- Research Institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-20-82-483 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

The purpose of the project is to produce reliable emission factors for storage of poultry manure regarding methane and nitrous oxide emissions.

This project will focus on methane and nitrous oxide emissions from laying hens and the project is a supplement to an FoU project funded by the Swedish …

Läs mer

Förbättrad ekonomi på biogasanläggningar och i gödselhantering genom fler nationella standardmetoder för hygienisering
Petter Melin, RISE Research Institutes of Sweden AB

Projektnummer: JTI-20-83-495 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

According to applicable legislation, manure and digestate must be sanitized in order to prevent disease transmission before they may be merchandised on the open market. Swedish plants currently have the choice between using one of two standard methods (70 °C for 1 h, or 52 °C for 10 h), or carry …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev