Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Sadeltrycksmätning för utvärdering av ryttarens sits och sadelns passform

Status: Avslutat
Projektnummer: H0847214
Kategori: Research program | Horse
Ansökningsår: 2008
Datum för slutrapport: 20 juni 2012
Huvudsökande: Karin Morgan
Organisation: Ridskolan Strömsholm
E-postadress: karin.morgan@stromsholm.com
Telefon: +46-220-45130
Beviljade medel: 2 100 000 SEK

Sammanfattning av slutrapport
Projektets syfte var utveckla metoder för att på ett objektivt sätt kunna utvärdera ryttarens sits och sadelns tillpassning med hjälp av en tryckmätningsvojlock. I studien ingår fyra olika dataset. Studie av en experimentsadel med olika stoppning (ull / syntet) och sadelgjordsinfästning (rak / V-strap) visade i detta fall att ullstoppning och rak sadelgjordsinfästning var att föredra. Samtidigt studerades vilka parametrar som kan karaktärisera ryttarens sits, där omfång i svängningar i total kraft samt ryttarens tryckcentrum vara relevant. Tekniken förefaller lovande som pedagogiskt hjälpmedel och vid utredning av hästar med nedsatt prestation. Tryckmönster kan spegla rörelsen i ryttarens bäcken, men när tryckdata jämfördes med positioner från markörer och höghastighetsfilmning ger markörerna tydligare överensstämmelse med bedömare utbildade i kroppshållning varför vi väljer detta spår för framtida forskning om ryttaren sits för att uppnå ”bättre ridning, bättre hästhälsa”.

Populärvetenskaplig sammanfattning
SADELTRYCKSMÄTNING FÖR UTVÄRDERING AV RYTTARENS SITS OCH SADELNS PASSFORM

Syfte med studien
Projektets syfte var utveckla metoder för att på ett objektivt sätt kunna utvärdera ryttarens sits och sadelns tillpassning med hjälp av en tryckmätningsvojlock.

Resultat
Vi började vår forskningsresa med att hålla en hearing med sadeltillpassare, sadelmakare, tränare från ridsporten och hästforskare. Vi frågade vilka som var de vanligaste bristerna i sadelns passform och ryttarens sits samt hur dessa påverkar hästen. Vid dagens slut hade man enats om att vanliga brister i sadelns passform var bomkanalens vidd, bommens vidd och vinkel, stoppning samt sadelgjordens läge och infästning. Dessa brister kunde leda till tillbakabildning av hästens rygg- och bröstmuskulatur. De vanligaste sitsproblemen definierades till stolsits, snedhet samt problem med balans och följsamhet: Dessa ledde till en spänd häst eller en häst i obalans eller med hämmade oregelbundna rörelser. Vi följde upp hearingen med att testa en experimentsadel, där vi kunde variera stoppningen i bossorna mellan ull eller syntetmaterial samt även variera sadelgjordens infästning (rak eller V-strap). I det här fallet gav ullstoppning och rak sadelgjordsinfästning det bästa resultatet med jämnare belastning och inte lika höga tryck. Det man dock ska tänka på är att dessa resultat gäller för den här sadeln på flertalet av de sex hästarna i försöket, men det kan bli andra resultat med en annan typ av sadel och skillnader mellan olika hästar.
Vi sökte efter vad vi skulle titta på för att typa en ryttares sits. Vi hittade att ryttarens centrumpunkt för trycket och hur den flyttar sig i sadeln kan vara lämpliga kännetecken. Ett annat kännetecken kan vara hur mycket den totala kraften varierar inom ett av hästens steg, så att en låg variation tyder på att ryttaren har en bättre följsamhet med hästen. Kan det också vara så att tryckbilden säger något om ryttarens sitsfel? För att få reda på det jämförde vi tryckmätningar som hade gjorts samtidigt som ryttaren red med markörer på huvudet, bålen och bäckenet. Markörernas positioner filmades med höghastighetskameror. Ryttarna filmades också samtidigt med videofilm som sedan bedömdes en person forskar kring kroppshållning. Det visade att resultaten från markörerna sade mer om sitsfelen än vad tryckmönstret under sadel gjorde. Detta kan betyda att tryckmätningsvojlocken ger mer information om sadelns egenskaper än om ryttarens sits och att markörteknik i stället ska användas för studier om ryttarens sits.
Är tryckmätningsvojlocken ett bra hjälpmedel? Ja, det visade sig att det var ett bra hjälpmedel för de ryttare som hade svårt att ta till sig instruktioner om sitsen från sin ridlärare. De fick sitta på vojlocken och se hur tryckbilden ändrade sig när de ändrade sitsen. Sen upplevde de att det var lättare att förstå instruktioner om hur de skulle rätta till sitsen. Sadeltrycksmätningar verkar också kunna vara ett bra komplement då veterinären undersöker hästar med nedsatt prestation och mindre tydliga hältor. Vi provade på fyra hästar i samband med hältutredning. Vi såg då att hästarna hade ojämnheter i tryckbilden. De två professionella ryttarna upplevde att hästen ökade steglängden och påskjutet efter att veterinären hade lokalbedövat hästen. Tryckmätningen tydde även på ökad steglängd och påskjut, då svängningarna i total kraft och tryckcentrum ökade.

Metod
I projektet har vi använt flera delstudier med lite olika uppsättningar av ryttare och hästar. Till att börja med använde vi ryttare i svår eller medelsvår klass för att inte få för stora variationer mellan ryttarna, så att vi sedan inte skulle kunna tolka resultatet. I den pedagogiska studien använde vi unga ryttare (16 år) som ännu inte hade kommit lika långt i sin ridutbildning.
Är tryckmätningsvojlocken en bra teknik? Det är några sadeltillpassare på marknaden som åker runt med tryckmätningsvojlock, när det ska prova ut en sadel. Är det lika lätt som det ser ut? Vi har lagt ner mycket arbete i projektet för att få fram tillförlitliga resultat som går att upprepa. Att tyda resultatet kräver sedan mycket beräkningar med avancerade matematiska modeller. Det är ju faktiskt så att man får 50 mätningar per sekund, så det blir mycket siffror. Sedan har vi funderat länge på vilka av mätvärdena som bäst ger svar på våra frågor. Vad är egentligen bra eller skadligt för hästen? Här visar litteraturen på att medeltryck över 11 kPa och punkttryck över 30 kPa kan vara skadliga. Detta har varit en utgångspunkt i vår metod för att värdera vad som är bra eller mindre bra när det gäller sadeltryck. Det vi i alla fall kan konstatera är att man måste göra mätningarna när hästen rör sig, för att kunna få något ut av tryckmätningen. Det ögat ser är dock inte alltid lika lätt att sätta siffror på..

Slutsats och behov av vidare studier
Tryckmätningsvojlocken kan vara ett hjälpmedel vid tillpassning och utvärdering av en sadels passform. Det är dock viktigt att tänka på att göra mätningarna när hästen rör sig. Det verkar lovande att använda tekniken i samband med hältutredning av hästar som presterar dåligt, men vi behöver studera detta ytterligare. Tekniken kan också vara ett bra pedagogiskt hjälpmedel för vissa ryttare att öka sin förståelse och därmed mottaglighet för sitsinstruktionen.
När det gäller utvärdering av en ryttares sits och sitsfel har vi i slutet av projektet hittat ett nytt och spännande spår. Här kan vi kombinera läran om kroppshållning med mätdata från markörer. Sedan kan ryttaren få instruktioner om avsutten träning i kroppshållning för att kunna förbättra sin sits, Vi hoppas att detta ska leda till att både ryttare och häst kan hålla sig friskare. Vi arbetar vidare med detta nya innovativa spår för att lära oss mer om ”Bättre ridning, bättre hästhälsa”.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Hitta de grovfodereffektiva korna och öka lönsamheten
Kjell Holtenius,

Projektnummer: O-15-20-337 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 februari 2020

Mjölk

HYPOTHESIS:
Cows with higher breeding value for forage intake capacity (FIC) are more profitable in terms of milk income minus feed cost than those with lower such FIC value. The hypothesis will be tested both in experimental research and demonstrated in commercial herds.

Dairy cows consume large …

Läs mer

Forskning och Innovation Vreta Kluster
Helene Oscarsson, Sankt Kors Fastighetsaktiebolag

Projektnummer: R-16-62-607 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 februari 2020

Vreta Kluster aims at supporting projects of the newly developed research- and innovation (R&I) -agenda. During autumn 2015, we have developed project ideas that both meet SLF criteria and are in line with the R&I agenda. The priority projects are:
1. Knowledge compilation and dissemination …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-18-62-992 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Basfinansiering av fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) växtnäring 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-998 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

Plan nutrition is an important input in Swedish crop production, both from a cost effectiveness point of view and from a crop value point of view regarding both quality and yield. To optimize the usage of plant nutrition is therefore of great importance for a profitable crop production. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) jordbearbetning och odlingssystem 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 januari 2020

The aim for the committee of soil management is to find systems of tillage, structural improvement and establishment of crops that can sustainably provide a high yield at a low cost for agriculture. To reduce the environmental impact, reduce soil compaction and increase fertility are further …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vatten 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapen Service AB

Projektnummer: S-18-60-999 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 januari 2020

Water has a central role for all processes in and on the ground. During dry years and inferior stands during springtime, irrigation is vital for optimizing grain production. Knowledge about water-maintenance and water-economy are vital to develop long-term sustainable solutions for culture systems. …

Läs mer

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) vall och grovfoder 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-000 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

The ley has a significantly greater impact on livestock production efficiency than any other crop in Swedish agriculture. In ley and maize forage production trial funds from Stiftelsen lantbruksforskning (the Foundation for agricultural research) are sought to the core funding of the field trials …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev