Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost

Status: Avslutat
Projektnummer: O-16-20-764
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Mjölk
Ansökningsår: 2016
Datum för slutrapport: 22 juni 2022
Huvudsökande: Åse Lundh
Organisation: Åse Lundh
E-postadress: ase.lundh@slu.se
Telefon: 018-672037
Medsökande: Mårten Hetta
Medsökande: Johan Dicksved
Beviljade medel: 2 946 000 SEK

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk and will not allow the current variation in sensory quality and ripening time. In this project we develop new knowledge about the microflora flow from farm to cheese. With techniques based on DNA sequencing we study how on-farm factors in production and handling of silage affect the microflora of forages, raw milk and cheese and identify bacteria affecting ripening time, taste and texture of the long-ripened cheese. In the project dairy farmers, cheese industry, advisory service and researchers collaborate to develop and economically evaluate new concepts for quality assurance of forages, raw milk and long-ripened cheese with the aim to increase the profitability in the whole value chain.

Ökad produktion och export av mejeriprodukter med höga mervärden, såsom långlagrad hårdost, framförs som viktiga steg för en positiv utveckling av svensk mejerisektor. En ökad satsning på svensk premiumost kräver dock ökande volymer av garanterat högkvalitativ mjölkråvara och tillåter inte nuvarande variation i ostarnas sensoriska kvalitet och mognadstid. I projektet utvecklar vi ny kunskap om mikroflorans flöde från gård till färdig ost. Med nya tekniker baserade på DNA-sekvensering studerar vi hur mikroflorans sammansättning i grovfoder, mjölkråvara och ost påverkas av gårdsnära faktorer i produktion och hantering av ensilage. Vi identifierar även bakterier med betydelse för den långlagrade ostens lagringstid, smak och textur. I projektet medverkar mjölkföretagare, ostindustrin, rådgivningen och forskare för att utveckla och ekonomiskt utvärdera ett nytt koncept för kvalitetssäkring av grovfoder, mjölkråvara och långlagrad ost med syfte att öka lönsamheten i hela värdekedjan.

I projektet studerades hur gårdsnära faktorer påverkar mikrofloran i hela värdekedjan från grovfoder till ost. Mjölk från utvalda gårdar i Norrland användes i fullskaliga ystningar, och i anslutning till varje ystning analyserades mikrofloran i grovfoder, tank-, och silomjölk. Ostarna analyserades under lagringen med avseende på mikroflora, aromämnen och fria aminosyror. Resultaten visar att grovfodrets mikroflora påverkades av ensileringsmetoden på gård. Tankmjölkens mikroflora påverkades av grovfodret, men även av inhysnings- och mjölkningssystem. Silomjölkens mikroflora återspeglade mikrofloran i tankmjölken från de största gårdarna. Aromämnen och fria aminosyror frigjordes i takt med ostens lagringstid, men i motsats till det förväntade utgjorde de smakproducerande laktobacillerna en liten andel av mikrofloran. Studien visar att foderkonservering och rutiner vid mjölkningen påverkar tankmjölkens mikroflora, och att potentiellt viktiga bakteriestammar återfinns i hela värdekedjan.

Kunskap om faktorer som påverkar den obehandlade mjölkens mikroflora, särskilt förekomsten av vissa smakproducerande mjölksyrabakterier, är viktig för framgångsrik produktion av traditionell svensk långlagrad hårdost. I projektet studerades mikrofloran i värdekedjan från grovfoder till mjölk, hur dess sammansättning påverkas av gårdsnära faktorer i produktion och hantering av ensilage, och dess betydelse för den långlagrade osten. Baserat på förväntad mjölkkvalitet valdes 18 mjölkgårdar i norra Sverige ut för studien, och gårdarna delades in i tre grupper; A) hög andel mjölksyrabakterier i mjölkens mikroflora, B) lågt antal klostridieliknande bakterier och hög proteinhalt i mjölken och C) en kontrollgrupp med gårdar som producerade mjölk med genomsnittlig mikroflora och sammansättning. Syftet med att skapa tre grupper med gårdar var att generera största möjliga variation i den resulterande silomjölken på mejeriet. Mjölken användes för fullskaliga ystningar på ett kommersiellt mejeri vid tre tillfällen mellan 2017–2018.

Vid varje ystningstillfälle analyserades mikroflorans sammansättning i grovfoder och tankmjölk från gårdarna, samt i silomjölken på mejeriet. Information om besättningarna och deras mjölkproduktion samlades in, och rutiner och foderdata dokumenterades. Förändringar i ostarnas mikroflora, aromämnen och fria aminosyror analyserades regelbundet under ostmognaden fram till 20 månaders lagring. Resultaten visade tydliga skillnader i mikrofloran hos olika typer av grovfoder, främst beroende på ensileringsmetod. Tankmjölkens mikroflora påverkades delvis av grovfodret, men även av vilket inhysnings- och mjölkningssystem som fanns på gården. Besättningar med lösdrift och robotmjölkning hade en annan mikroflora i tankmjölken i jämförelse med gårdar med uppbundna kor. På mejeriet dominerades silomjölkens mikroflora av mikrofloran i tankmjölken från de största gårdarna, vars mjölk utgjorde den största andelen av mjölken i silon.

På mejeriet pastöriseras mjölken innan ystningen, och när mjölken svalnat tillsätts en starterkultur av mjölksyrabakterier. Starterkulturens bakterier bryter successivt ned fett och protein i osten till fria fettsyror och peptider och dess bakterier dominerar mikrofloran i den unga osten. Trots den höga temperaturen vid pastöriseringen överlever en lite andel av de naturligt förekommande laktobacillerna. Dessa förväntas växa till i ostarna under lagringen, omsätta bildade fettsyror och peptider i den unga osten till olika aromämnen, och bidra till ostens karaktäristiska smak. Studien visade en tydlig progression under ostmognaden varvid aromämnen samt fria aminosyror frigjordes som ett resultat av den mikrobiella och enzymatiska aktiviteten. I motsats till det förväntade, utgjorde laktobacillerna en mycket liten andel av ostens mikroflora, och i stället dominerade starterkulturens bakterier även i de lagrade ostarna. Det gick inte att koppla ostarnas mognad enbart till mikrofloran, aromkomponenter eller fria aminosyror. Det var således även andra parametrar som var avgörande för tidpunkt när ostarna bedömdes ha uppnått sin karaktäristiska smak.

Sammantaget visade studien att mikrofloran i grovfoder, tankmjölk, silomjölk och den lagrade osten skiljer sig från varandra. Vissa stammar av bakterier av betydelse för smakutvecklingen hos den långlagrade osten, återfanns i hela värdekedjan från grovfoder till ost. Det går inte att helt säkerställa att det är ett direkt flöde av bakterier; samma bakterier skulle t.ex. kunna finnas i miljön och kontaminera mjölken i olika steg i förädlingen. Resultaten visade på en progression i ostens mikroflora, aromämnen och fria aminosyror under lagringen, men de smakbildande laktobacillerna utgjorde en oväntat liten andel av ostens mikroflora. Studien stärker slutsatserna från tidigare undersökningar, att foderkonservering, inhysning och rutiner i samband med mjölkning påverkar mikroflorans sammansättning i tankmjölken, varvid påverkan från enskilda gårdar blir allt större i takt med att besättningarnas storlek ökar.

 

Antal träffar i projektbanken: 1715

Individuellt anpassad laktationslängd för lönsam och hållbar mjölkproduktion
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-17-20-957 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to develop tools which can be used for individually adapted lactation lengths based on the biological conditions of the cow. Today a one year calving interval and a short lactation period, is recommended. The recommendations are based on 30 years old information and do not …

Läs mer

En ny innovativt hållbar IPM-strategi för effektiv kontroll av bladlus i fruktodlingar
Marco Tasin, Sveriges Lantbrukuniversitet

Projektnummer: R-18-25-016 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Neonikotinoida insekticiders användning i jordbruket diskuteras på europeisk nivå på grund av deras toxiska bieffekt på nyttodjur. Alternativ behöver utvecklas för att ge effektiv och hållbar kontroll av ekonomiska viktiga skadedjur som bladlöss. I detta projekt kommer ett IPM-verktyg utvecklas för …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnel producerade jordgubbssorter
Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-25-147 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Strawberry is an important horticultural crop with an annual production of 566 MSEK. A higher competitiveness of the Swedish strawberry industry is paramount in order to sustain and develop it for the future. To secure high yields of good quality, superior cultivars and optimal management are …

Läs mer

Genomisk selektion för effektivare avel i nötköttsraserna
Susanne Eriksson

Projektnummer: O-18-20-175 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött

The project aims to lay the foundation for genomic selection in Swedish beef cattle populations. Genomic selection has revolutionized animal breeding and much increased genetic progress in e.g. dairy cattle. Improved animal breeding increases production efficiency and genomic selection enables …

Läs mer

Target-N: Sentinel-2-baserad kväveoptimering i höstvete och maltkorn
Kristin Piikki

Projektnummer: O-18-20-162 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The goal is models for translating satellite data from the time of supplementary fertilisation directly to nitrogen (N) recommendation maps. The crops are winter wheat (Triticum aestivum L.) and malting barley (Hordeum vulgare L.). A new multispectral camera for drones, with nine bands of the same …

Läs mer

Strategier för sanering av rotgall och frilevande nematoder i växtföljder med potatis och rotgrödor
Åsa Olsson Nyström

Projektnummer: O-18-20-168 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Potatis
Socker

Free living nematodes (FLN) and root-knot nematodes (RKN) are increasing problems in root and tuber crops such as potato, sugar beet and carrot. There is a need for effective sanitation techniques and tolerant crops/varieties to keep population levels low in the rotation. Recently, the severe …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev