Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare avelsvärdering och effektivare urval av avelsdjur med hjälp av genomisk selektion för Svensk Röd Boskap

Status: Avslutat
Projektnummer: V0930071
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2009
Datum för slutrapport: 1 juni 2016
Huvudsökande: Freddy Fikse
Organisation: SLU
E-postadress: Freddy.Fikse@slu.se
Telefon: 018-671994
Beviljade medel: 3 800 000 SEK

Projektets syfte var att utarbeta och utvärdera en ny biometrisk metod för att kunna bedriva genomisk selektion inom SRB-rasen. Metoden innebär att man använder DNA-markörer för avelsvärdering, vilket möjliggör tidigt urval av avelsdjur (så snart man kan ta DNA-prov). Att slå samman referenspopulationen för de tre nordiska röda raserna gav högst säkerhet för genomiska avelsvärden. Säkerheten låg på samma nivå för produktionsegenskaper som för reproduktions- och hälsoegenskaper, och genomisk selektion är därmed ett utmärkt hjälpmedel i den nordiska aveln för en robust mjölkko. Genotypdata användes för att kartlägga populationsstrukturen i den sammanslagna referenspopulationen. SRB:s heterogena bakgrund, p g a sitt ursprung och inflytandet från andra raser (NRF, FAY), framgick tydligt. Modeller som i teorin skulle kunna ta hänsyn till rasens bakgrund för att få en högre säkerhet var inte effektiva, och mer forskning om detta behövs. Genomisk avelsvärdering infördes 2009 för SRB.

En revolution pågår
Genomisk selektion (GS) har kallats för den tredje revolutionen inom husdjursaveln, efter artificiell inseminering och beräkningsmetoden BLUP. Tekniken bygger på att det nu finns tillgång till ett stort antal DNA-markörer till en rimlig kostnad. Principen för genomisk selektion är att man skattar samband mellan dessa DNA-markörer och egenskaper av intresse i en referenspopulation, i vårt fall bestående av redan testade tjurar med många döttrar. Med hjälp av dessa skattningar kan man sedan beräkna ett genomiskt avelsvärde – summan av markörernas effekt – för djur utan egna observationer eller avkomma, redan kort efter födseln. Syftet med detta projekt var att utarbeta och utvärdera genomisk selektion för SRB-rasen.

Samarbete över rasgränser lönar sig
Säkerheten för genomiska avelsvärden för SRB var 0,19 i genomsnitt för 17 avelsmålsegenskaper när bara SRB ingick i referenspopulationen. Denna nivå var lägre än för holsteinrasen, vilket bl.a. beror på att SRB har en bredare avelsbas. Säkerheten ökade till 0,26 när referenspopulationen för SRB och FAY kombinerades. Dock blev det ingen större förändring när även RDM lades till referenspopulationen. Genomiska avelsvärden har en högre säkerhet än härstamningsindex, och är på det sätt ett värdefullt verktyg i avelsarbete. Genomisk avelsvärdering introducerades för SRB år 2009 för alla egenskaper som ingår i det nordiska totalindexet.

Jämnare genetisk trend för produktion och funktionella egenskaper
Säkerheten för produktionsegenskaper och funktionella egenskaper (reproduktion och hälsa) låg på ungefär samma nivå, vilket ökar möjligheten att få en mer likartad genetisk trend för produktionsegenskaper och funktionella egenskaper jämfört med ett avelsprogram baserat på avkommeprövning. Detta resultat illustrerar att tekniken lämpar sig särskilt väl för egenskaper med låg arvbarhet, som t.ex. sjukdomsresistens och fruktsamhet, och för egenskaper som visar sig sent i livet, som livslängd eller hållbarhet, och är därmed ett utmärkt hjälpmedel i den nordiska aveln för en robust mjölkko.

Hur fungerar genomisk selektion, egentligen?
Vid lanseringen av genomisk selektion var förväntningen att man med ganska stor säkerhet skulle kunna särskilja de bästa från de sämsta individerna i en helsyskongrupp. En markör är inte en gen, men är kopplad till och nedärvs tillsammans med genen, och avslöjar på så sätt vilka genvarianter olika helsyskon har ärvt från sina föräldrar. Resultaten av projektet visar dock på en modest effektivitet att välja inom familj, och en stor del av säkerheten i de genomiska avelsvärdena förklaras skillnader mellan familjer. Eftersom markörer inte bara förklarar effekter av enskilda gener, utan även familjeeffekter, minskar det användbarheten av markörinformation från en grupp till en annan grupp.

Genotypdata för att beskriva populationsstruktur
Tillgång till genotypdata öppnar för nya möjligheter att studera och illustrera den genetiska bakgrunden och populationsstrukturen för en population. Det visade sig att det finns många genetiska kopplingar mellan SRB och FAY, medan RDM genetiskt var mer olik de övriga två. Födelseland är ingen bra indikator på ett djurs genetiska profil men genotypdata kan användas för att hitta grupper av djur som genetiskt är lika varandra. Exteriörmässigt finns det markanta skillnader mellan FAY, SRB och RDM, vilket visar sig t.ex. i avelsvärdet för exteriöregenskapen kropp. Eftersom det är mer intressant att använda genomiska avelsvärden för att selektera inom ras/subpopulation/familj, är det viktigt att beakta populationsstrukturen vid beräkning av säkerheten för genomiska avelsvärden, för att undvika en överskattning.

Inga genomiska avelsvärden utan fenotypregistreringar
Resultaten av detta projekt visar på vikten av en stor referenspopulation för att skatta marköreffekterna. Det är viktigt att komma ihåg att användning av markörinformation i avelsarbetet har inte minskat behovet att mäta och registrera egenskaper som ingår i avelsmålet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Jordartsanpassad strukturkalkning för effektivare fosforretention
ARARSO ETANA

Projektnummer: O-18-23-160 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling

The purpose of this project is to define the amount of slaked lime needed for a given clay soil. We hypothesise that the amount of slaked lime needed for minimal phophorus loss is dependent on the clay content of the soil. The study will be conducted in a field with a drainage system and measuring …

Läs mer

Strongylus vulgaris: Alternativa metoder till läkemedel för kontroll av parasitsmitta
Eva Tydén, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-18-47-389 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Resistance to anthelmintic drugs is a threat to equine welfare. Like antibiotics, is restrictive use of anthelmintics necessary to retain their effectivity. Thus, targeted selective treatment, based on individual deworming, was introduced a decade ago. However, we have shown that the prevalence of, …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Nya mått i aveln för förbättrad fruktsamhet hos nordiska mjölkkor
Britt Berglund

Projektnummer: O-15-20-587 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2015

Mjölk

This project is the Swedish part of the Nordic 4-year project Improving Nordic dairy cow fertility through genetics, the only prioritized research project from Nordic Dairy Cattle R&D, 2015. Research funding is applied for within each country. The focus area of our Swedish part is to investigate …

Läs mer

Filtreringsmetoder för utvinning av växtproteiner avsedda för morgondagens produktion av livsmedel
Marilyn Rayner

Projektnummer: O-17-20-982 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling

We are facing a protein shift in which a portion of the animal based protein in our diet needs to be replaced by plant proteins to reduce the climate impact from the food sector. Many agricultural by-streams contain high value proteins not used to their full potential. We aim to recover proteins …

Läs mer

Blad som sporfällor för förbättrade prognostiseringsmetoder
Anna Berlin

Projektnummer: O-16-20-767 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Knowledge of disease development in wheat is a prerequisite for good advice on economically and environmentally
adapted control strategies. This project is based on knowledge from a previous SLF project about molecular detection
and spore traps, which showed that the different spore traps catch …

Läs mer

Finding key parameters for improved forage utilization and lowered methane emissions in dairy cows
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-16-23-762 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

The aim of this project is to investigate individual differences in the rate of passage of feed, feed efficiency, microbial flora and methane production in cows with different ability to consume large proportion of roughage.
Our previous studies show that methane production differs between cows …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall
Christer Bergsten

Projektnummer: O-18-20-161 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Kött
Mjölk

We aim to continue an ongoing study to increase knowledge of cattle locomotion on different floors, how they work in practice and what the long term consequences are for welfare and for farmers´ economy. For that purpose advanced biomechanical methods will be used to assess dairy cows´ …

Läs mer

Stallbackskulturer i cyberrymden
Susanna Hedenborg, Malmö högskola

Projektnummer: H-17-47-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

The purpose of the project is to analyse stable cultures in cyberspace in Sweden and Norway. In recent years, questions about the welfare of horses have been debated in social media and norms for horse-keeping are created on Internet. In this project, these norms are conceptualised as stable …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress