Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare etablering av våroljeväxter med grund bearbetning på våren

Status: Avslutat
Projektnummer: H1333180
Kategori: Research program | Crop production
Ansökningsår: 2013
Datum för slutrapport: 15 december 2017
Huvudsökande: Johan Arvidsson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: johan.arvidsson@mv.slu.se
Telefon: 018-67 11 72
Beviljade medel: 741 000 SEK

Plant establishment is very critical for spring oilseed rape, especially under dry conditions on clay soils. With conventional tillage, the soil drying process in the spring gives little plant available water in the seedbed for small-grained seeds with shallow sowing depth. Alternatively, soil moisture could be saved by leaving the fields without tillage in the autumn, and perform shallow tillage in the spring.
The objective of the project is to secure plant establishment, by tilling the soil only in the spring, also in combination with different sowing dates. The project will be carried out with field experiments during three years on three soils with different texture, and with field studies on farms today using this system. Within the project, new technique will be tested to determine seedbed properties.

Etableringen av våroljeväxter kan ses som det mest kritiska momentet i odlingen, speciellt under torra förhållanden på lerjordar. Upptorkningsförloppet på våren i ett konventionellt bearbetningssystem gör det svårt att ha tillräckligt med fukt för groning för småfröiga arter som ska sås grunt. En alternativ metod kan vara att bevara fukten bättre genom att lämna fälten obearbetade på hösten för att sedan etablera grödan efter en grund bearbetning på våren.
Syftet med projektet är att öka odlingssäkerheten för våroljeväxter genom en säkrare etablering. Framförallt testas etablering efter grund bearbetning på våren utan föregående bearbetning på hösten, också i kombination med olika såtidpunkter. Projektet utförs med fältförsök på tre olika jordarter under tre år, och med fältstudier hos odlare som tillämpar metoden i praktiken. I projektet testas också ny teknik för att mäta såbäddsegenskaper.

Etableringen av våroljeväxter är ett kritiskt moment i växtodlingen. Upptorkningsförloppet på våren i ett konventionellt system med höstplöjning kan ge otillräcklig fukt till groning av småfröiga arter som ska sås grunt. Ett sätt att bevara fukten kan vara att lämna fältet obearbetat under hösten och bearbeta grunt på våren. Åtta försök genomfördes på styv, mellan- och lättlera, i syfte att undersöka om odlingssäkerheten på detta sätt kunde ökas. Fyra bearbetningsmetoder kombinerades med två såtider. Grund vårbearbearbetning ökade tillgängligheten på vatten jämfört med höstplöjning, men gav en grövre såbäddsstruktur. Skörden var i nivå med, eller över, den för höstplöjning. Resultaten varierade mellan år och en risk med bearbetning på våren är att såbädden kan bli alltför grov. Bearbetningsdjupet måste noga anpassas till markens vattenhalt. Metoden innebar en betydande kostnadsbesparing, då plöjning plus en eller två harvningar ersattes med två körningar med tallriksredskap.

Att etablera oljeväxter på våren kan vara ett kritiska moment i växtodlingen. Speciellt på lerjordar kan upptorkningsförloppet på våren i ett traditionellt system med höstplöjning ge otillräckligt med fukt till groning av småfröiga arter som ska sås grunt. Ett sätt att bevara fukten bättre kan vara att lämna fältet obearbetat på hösten och göra en grund bearbetning på våren. Genom de kvarlämnade skörderesterna i markytan förhindras avdunstning på våren och det blir möjligt att placera fröet i en bearbetningsbotten med jämn markfukt.

Småfröiga grödor har ett lågt innehåll av näring och måste sås relativt grunt för att orka ta sig upp. Det här ställer stora krav på såbädden till småfröiga grödor. Rapsplantors uppkomst som funktion av såbäddens egenskaper har tidigare studerats i ett stort antal modellförsök. Resultaten sammanfattades som att man för en säker groning bör ha en såbädd med minst 50 % aggregat <5 mm i diameter och som är minst 3-4 cm tjock. Jorden kring kärnan ska dessutom innehålla minst 6 % växttillgängligt vatten. Omfattande studier på svenska gårdar har emellertid visat att vattenhalten i ytan på mellan- och styva leror normalt sett ligger under den så kallade vissningsgränsen, det lilla vatten som finns är så pass hårt bundet att växterna inte kommer åt det. Gränsen för 6 % växttillgängligt vatten låg på 2-3 centimeter på lättleror medan den låg på ca 5 cm djup på styva leror. Detta illustrerar svårigheterna att etablera våroljeväxter på styva jordar vid ett normalt sådjup kring 3 cm.

Under 2014-2016 undersöktes potentialen att öka odlingssäkerheten för våroljeväxter på lerjordar genom att förlägga mer av bearbetningen till våren och ersätta plöjning med grund kultivering med Carrier. Totalt ingick åtta försök, förlagda på lerjordar med olika lerhalt (lätt-, mellan- och styv lera) samt tre referensfält hos lantbrukare. Ett konventionellt system med plöjning på hösten och harvning på våren jämfördes med grund bearbetning på hösten, på höst och vår eller enbart två gånger på våren. Systemen kombinerades med två såtidpunkter. Tidig gjordes vid första tillfället med goda förhållanden för konventionell sådd. Sen gjordes efter upptorkning, i syfte att få goda förhållanden för den grunda vårbearbetningen.

Studier av såbäddens egenskaper visade att traditionell höstplöjning gav den mest ”ideala” såbädden, med en hög andel finjord, men att såbotten samtidigt blev torrast. Grund reducerad bearbetning endast på våren gav en grov struktur i såbädden med många stora aggregat, men hade fuktigast såbotten. Speciellt tydlig var skillnaden i fuktförhållanden under den torra våren 2016. Då var mängden växttillgängligt vatten i de översta 10 centimetrarna efter sådd tydligt högre efter vår- än höstbearbetning i synnerhet på de högre lerhalterna. Där man hade höstplöjt var vattentillgången dålig och mängden växttillgängligt vatten låg under rekommenderad gräns på 6 procent. Ofta gav vårbearbetningen en grövre struktur än vad som kan anses optimalt för oljeväxter. På samtliga tre jordarter låg andelen aggregat <5 mm i diameter runt eller som oftast under den gräns på 50 % som brukar anges som krav på en såbädd på våren.

Bäst skörderesultat fick grund bearbetning två gånger på hösten, men även grund vårbearbetning gav två år av tre (2014 och 2016) skördeökningar jämfört med höstplöjningen. 2015 var ett bra år för oljeväxtodling med generellt stora skördar i alla behandlingar. Bra med nederbörd efter både tidig och sen sådd gjorde att fukt till fröet sannolik inte var en begränsande faktor detta år. Generellt var skördeskillnaderna mellan metoderna trots allt ganska små. Däremot gav såtidpunkten stort utslag med signifikant större skördar med tidig sådd (22april- 6 maj) än med sen (4 maj-18 maj). Den anpassning i såtidpunkt som gjordes för att matcha vårbearbetningen gav inget utbyte utan sen sådd var överlag ofördelaktigt.

Grund vårbearbetning till oljeväxter har i försöken visat sig bättre bevara markfukten på våren och ge en större mängd växttillgängligt vatten än konventionell höstplöjning. Avkastningen har varit i nivå med eller över den i system med höstplöjning och metoden kan vara intressant speciellt i områden där man har problem med tillräcklig markfukt. Den innebär samtidigt en betydande kostnadsbesparing jämfört med konventionell bearbetning, då plöjning plus en eller två harvningar ersatts med två körningar med tallriksredskap. Resultaten varierar dock mellan år och en risk med vårbearbetningen är att såbädden kan bli alltför grov. Bearbetningsdjupet måste noga anpassas till markens vattenhalt vid bearbetningstillfället speciellt på de styvare lerorna.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Integrerad användning av genetisk resistens i Svensk matpotatisproduktion
Erik Andreasson, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-19-25-282 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Potato cultivars that are resistant to late blight and at the same time having acceptable other traits, have started to emerge. However, little of this material is used in Sweden and no organized and comparative table potato trials are done. Biological products against skin-finish diseases are …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Strategier för välmående kor i lönsamma företag
Helena Hansson

Projektnummer: O-18-21-152 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Mjölk

This project aims at investigating the relationship between animal health and fertility, productivity in terms of milk yield and the economic outcome of dairy farms, and to investigate the conditions under which farms can succeed in combining profitability with high animal health standards.
There …

Läs mer

Ursprungs- och artbestämning av kött – en ny snabbmetod för att upptäcka matfusk
Carl Brunius

Projektnummer: O-18-20-174 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Matfågel
Kött

A cornerstone of the Swedish Food Strategy is trust in Swedish food production. Yet each year Swedish farmers and food processors lose both money and trust due to food fraud, especially for non-Swedish meat relabelled as Swedish. Most fraud remains undetected. A recent analytical development, Rapid …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev