Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-963
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 26 juni 2020
Huvudsökande: Johannes Forkman
Organisation: Johannes Forkman
E-postadress: johannes.forkman@slu.se
Telefon: 018-671410
Medsökande: Anders Ericsson
Medsökande: Jannie Hagman
Beviljade medel: 1 479 000 SEK

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that uncertainty in results has become a problem for the industry. We apply for funding for a PhD project aimed at a comprehensive evaluation of statistical methods for Swedish crop variety testing. Methods will be compared using cross-validation of existing data. Farmers should be given better opportunities to choose varieties that perform well locally. Breeders should not risk producing seeds of unstable varieties.

Projektet syftar till att utveckla och utvärdera statistiska metoder som kan ge bättre prognoser än nuvarande metoder när antalet försök är litet. Antalet försök i svensk sortprovning av jordbruksgrödor har minskat stadigt sedan 1980-talet. Numera är antalet försök så litet att osäkerheten i resultaten har blivit ett problem för näringen. Vi söker medel till ett doktorandprojekt som syftar till en omfattande utvärdering av de statistiska beräkningarna i svensk sortprovning. Metoder kommer att jämföras med hjälp av korsvalidering av befintliga data. Lantbrukare ska ges bättre förutsättningar att välja sorter som fungerar bra lokalt. Sortföreträdare ska inte riskera att producera utsäde av ostabila sorter.

Projektet jämförde olika statistiska modeller för analys av resultat från svensk sortprovning av jordbruksgrödor. Databasen av sortförsök från tidigare år utnyttjades för korsvalidering. Ett flertal tydliga slutsatser kunde dras. Istället för att använda modeller med fixa effekter av sorter, vilket svensk sortprovning hittills har gjort, bör modeller med slumpmässiga effekter användas. På grund av att antalet försök per år numera är litet bör inte längre varje jordbruksområde analyseras för sig. Istället bör alla områden analyseras tillsammans i en modell som ändå ger specifik information om sorternas avkastning i olika områden. Sorternas stabilitet mellan områden kan mätas med ett nytt mått. I en serie av försök som ska analyseras tillsammans är det viktigt att, så långt möjligt, alla försök innehåller samma sorter. Resultat från försök med hög precision bör tillmätas större vikt än resultat från försök med låg precision.

Varje år görs försök runtom i Sverige för att ta reda på vilka sorter av jordbruksgrödor som fungerar bäst att odla. Lantbrukare vill veta vilka sorter som passar bäst lokalt där de har sin odling. Men sedan 1980-talet har antalet försök per år minskat rejält. I vårkorn har nästan nio försök av tio försvunnit, och i höstvete tre försök av fyra. Detta har stor betydelse för säkerheten i resultaten från sortprovningen. Det är inte längre givet att antalet försök räcker för att avgöra vilken sort som är bäst att odla. Risken har ökat att lantbrukaren väljer en sämre sort, med lägre avkastning som följd.

I det här projektet har vi tittat närmare på hur man kan använda statistiska metoder för att öka säkerheten i resultaten, utan att behöva öka antalet försök. Det är dyrt att utföra experiment, så om man istället kan förbättra resultaten genom att använda smartare statistiska modeller, så är det en bra idé.

Vi gjorde inga nya fältförsök i det här projektet. Istället använde vi data från tidigare års sortprovning. Vi analyserade dessa data med olika statistiska modeller för att ta reda på vilken modell som kan förutsäga sorternas avkastning bäst.

Det visade sig att av tjugo olika statistiska modeller för att analysera sortförsök i vårkorn fungerade den som används idag allra sämst. I höstvete var samma modell den tredje sämsta. Detta betyder att man i svensk sortprovning bör använda andra statistiska modeller för att sammanställa resultaten än vad man gör idag. Den modell som fungerade bäst för vårkorn fungerade också bäst för höstvete!

Sverige är indelat i jordbruksområden. Sorter kan fungera olika bra i olika områden. Därför redovisas resultaten från sortprovningen i varje område. Lantbrukare brukar välja någon av de sorter som har gett högst skörd i det egna området. Problemet är att när det totala antalet sortförsök i Sverige har blivit litet, så har antalet försök per område blivit ännu mindre. Ofta görs bara några få försök per område. I det här projektet har vi kommit fram till att områdena fortfarande behövs, men alla försök i Sverige måste beräknas tillsammans. Det finns för få försök för att analysera varje område för sig. Även om alla försök beräknas tillsammans, i en enda statistisk modell, är det möjligt att ge olika rekommendationer för olika områden. Vi har visat att dessa rekommendationer blir säkrare än de rekommendationer som ges idag.

Vi har också föreslagit ett mått på hur stabil en sort är mellan områden. Om en sort fungerar ungefär likadant i alla områden, så är sorten stabil. Om däremot sorten ger hög skörd i ett område men låg i ett annat, så är sorten inte stabil. Men det är ändå svårt att veta på förhand om en sort kommer att vara stabil eller inte, för en sort som är stabil ena året kanske inte är det nästa år.

För att kunna jämföra sorterna så bra som möjligt är det viktigt att alla försök innehåller samma sorter. Detta har varit önskvärt även tidigare men blir ännu viktigare med de nya statistiska modellerna.

I beräkningarna bör säkra försök ges större vikt än osäkra försök. Om resultaten i ett försök har varit spretigt, så att en sort har gett hög skörd i en ruta på fältet men låg i en annan, så ska det försöket ges liten vikt i sammanräkningen. Om däremot resultaten i försöket har varit entydiga, så bör försöket ges stor vikt i sammanräkningen. På det sättet kommer försök med hög precision att ha större betydelse för rekommendationerna än försök med låg precision. Tidigare har alla försök varit lika viktiga, men vi har visat att det inte är det bästa sättet att räkna.

Planen är att de nya statistiska modellerna ska börja användas i svensk sortprovning från och med hösten 2021. Säkerheten i resultaten kommer att bli bättre och därmed rekommendationerna till lantbrukarna om vilka sorter de bör odla. Det blir lättare för lantbrukarna att välja de sorter som ger högst avkastning och bäst kvalitet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder
Achim Grelle

Projektnummer: O-18-23-169 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk

Conventional technology is virtually unable to measure complete GHG budgets of drained organic soils, which may provide misleading results. So, global estimates of GHG emissions are based on coarse assumptions that don’t take into account the complexity of agroecosystems. Better data are needed for …

Läs mer

Mjölkfettsyror - verktyg för att hitta kor med ökad risk för ämnesomsättningssjukdomar och reproduktionsstörningar
Kjell Holtenius

Projektnummer: O-19-20-306 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Milk

The overall objective of this project is to create milk biomarkers based on specific milk fatty acids for identification of cows with reproductive disorders and metabolic disturbances. Milk will be analysed by Fourier-transform mid-infrared technology. An important value of this project for the …

Läs mer

Forståelse av etiologien bak acquired equine polyneuropathy via studier av Schwanske celle kulturer
siv Hanche-Olsen, NMBU Veterinærhøgskolen

Projektnummer: H-18-47-409 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Acquired equine polyneuropathy (AEP) is a devastating neurologic disease affecting Nordic horses. Characteristic histopathological changes have been shown in the peripheral nerves of horses euthanized due to the disease. These include re- and demyelination as well as hypertrophy of perikaria and …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Utveckling av den didaktiska processen i ridundervisning (Delstudie 3: Ridlärare-Häst)
Charlotte Lundgren, Linköpings universtitet

Projektnummer: H-17-47-278 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

'Work Package 3: Riding Instructor-Horse' is the final part of the project 'Improving Teaching Methods in Riding Education: the Interplay between Rider, Riding Instructor and Horse'. In this project, the Swedish-Norwegian Foundation for Equine Research has previously funded the first two work …

Läs mer

Validering av prebiotiska och antioxidanta effekter av vetekli hemicellulosor i bakprodukter
Francisco Vilaplana

Projektnummer: O-17-20-962 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Socker

Wheat bran is the largest by-product of wheat flour production with approximately 300,000 tonnes in Sweden. Bran is mainly used in animal feed, as human digestion is not fully able to absorb it. Wheat bran contains valuable biomolecules, such as dietary fiber (arabinoxylans, AX) and phenolic …

Läs mer

Säkrad mikrobiell kvalitet hos grovfoder och mjölkråvara för lönsam produktion av långlagrad ost
Åse Lundh

Projektnummer: O-16-20-764 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Increased production and export of products with high added values, e.g. long-ripened hard cheeses, are considered important steps for a positive development of the Swedish dairy sector. Increased investment in Swedish premium cheese will, however, require increased volumes of high quality raw milk …

Läs mer

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag
Fernanda Cetrangolo Dórea

Projektnummer: O-17-20-978 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Kött

Disease and production disturbances in a herd are often silent, and may cause major losses if they remain undetected. Continuous analysis and monitoring of data already recorded at the farm level can improve profitability. This project will develop methods for monitoring trends in production and …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev