Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-963
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 26 juni 2020
Huvudsökande: Johannes Forkman
Organisation: Johannes Forkman
E-postadress: johannes.forkman@slu.se
Telefon: 018-671410
Medsökande: Anders Ericsson
Medsökande: Jannie Hagman
Beviljade medel: 1 479 000 SEK

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that uncertainty in results has become a problem for the industry. We apply for funding for a PhD project aimed at a comprehensive evaluation of statistical methods for Swedish crop variety testing. Methods will be compared using cross-validation of existing data. Farmers should be given better opportunities to choose varieties that perform well locally. Breeders should not risk producing seeds of unstable varieties.

Projektet syftar till att utveckla och utvärdera statistiska metoder som kan ge bättre prognoser än nuvarande metoder när antalet försök är litet. Antalet försök i svensk sortprovning av jordbruksgrödor har minskat stadigt sedan 1980-talet. Numera är antalet försök så litet att osäkerheten i resultaten har blivit ett problem för näringen. Vi söker medel till ett doktorandprojekt som syftar till en omfattande utvärdering av de statistiska beräkningarna i svensk sortprovning. Metoder kommer att jämföras med hjälp av korsvalidering av befintliga data. Lantbrukare ska ges bättre förutsättningar att välja sorter som fungerar bra lokalt. Sortföreträdare ska inte riskera att producera utsäde av ostabila sorter.

Projektet jämförde olika statistiska modeller för analys av resultat från svensk sortprovning av jordbruksgrödor. Databasen av sortförsök från tidigare år utnyttjades för korsvalidering. Ett flertal tydliga slutsatser kunde dras. Istället för att använda modeller med fixa effekter av sorter, vilket svensk sortprovning hittills har gjort, bör modeller med slumpmässiga effekter användas. På grund av att antalet försök per år numera är litet bör inte längre varje jordbruksområde analyseras för sig. Istället bör alla områden analyseras tillsammans i en modell som ändå ger specifik information om sorternas avkastning i olika områden. Sorternas stabilitet mellan områden kan mätas med ett nytt mått. I en serie av försök som ska analyseras tillsammans är det viktigt att, så långt möjligt, alla försök innehåller samma sorter. Resultat från försök med hög precision bör tillmätas större vikt än resultat från försök med låg precision.

Varje år görs försök runtom i Sverige för att ta reda på vilka sorter av jordbruksgrödor som fungerar bäst att odla. Lantbrukare vill veta vilka sorter som passar bäst lokalt där de har sin odling. Men sedan 1980-talet har antalet försök per år minskat rejält. I vårkorn har nästan nio försök av tio försvunnit, och i höstvete tre försök av fyra. Detta har stor betydelse för säkerheten i resultaten från sortprovningen. Det är inte längre givet att antalet försök räcker för att avgöra vilken sort som är bäst att odla. Risken har ökat att lantbrukaren väljer en sämre sort, med lägre avkastning som följd.

I det här projektet har vi tittat närmare på hur man kan använda statistiska metoder för att öka säkerheten i resultaten, utan att behöva öka antalet försök. Det är dyrt att utföra experiment, så om man istället kan förbättra resultaten genom att använda smartare statistiska modeller, så är det en bra idé.

Vi gjorde inga nya fältförsök i det här projektet. Istället använde vi data från tidigare års sortprovning. Vi analyserade dessa data med olika statistiska modeller för att ta reda på vilken modell som kan förutsäga sorternas avkastning bäst.

Det visade sig att av tjugo olika statistiska modeller för att analysera sortförsök i vårkorn fungerade den som används idag allra sämst. I höstvete var samma modell den tredje sämsta. Detta betyder att man i svensk sortprovning bör använda andra statistiska modeller för att sammanställa resultaten än vad man gör idag. Den modell som fungerade bäst för vårkorn fungerade också bäst för höstvete!

Sverige är indelat i jordbruksområden. Sorter kan fungera olika bra i olika områden. Därför redovisas resultaten från sortprovningen i varje område. Lantbrukare brukar välja någon av de sorter som har gett högst skörd i det egna området. Problemet är att när det totala antalet sortförsök i Sverige har blivit litet, så har antalet försök per område blivit ännu mindre. Ofta görs bara några få försök per område. I det här projektet har vi kommit fram till att områdena fortfarande behövs, men alla försök i Sverige måste beräknas tillsammans. Det finns för få försök för att analysera varje område för sig. Även om alla försök beräknas tillsammans, i en enda statistisk modell, är det möjligt att ge olika rekommendationer för olika områden. Vi har visat att dessa rekommendationer blir säkrare än de rekommendationer som ges idag.

Vi har också föreslagit ett mått på hur stabil en sort är mellan områden. Om en sort fungerar ungefär likadant i alla områden, så är sorten stabil. Om däremot sorten ger hög skörd i ett område men låg i ett annat, så är sorten inte stabil. Men det är ändå svårt att veta på förhand om en sort kommer att vara stabil eller inte, för en sort som är stabil ena året kanske inte är det nästa år.

För att kunna jämföra sorterna så bra som möjligt är det viktigt att alla försök innehåller samma sorter. Detta har varit önskvärt även tidigare men blir ännu viktigare med de nya statistiska modellerna.

I beräkningarna bör säkra försök ges större vikt än osäkra försök. Om resultaten i ett försök har varit spretigt, så att en sort har gett hög skörd i en ruta på fältet men låg i en annan, så ska det försöket ges liten vikt i sammanräkningen. Om däremot resultaten i försöket har varit entydiga, så bör försöket ges stor vikt i sammanräkningen. På det sättet kommer försök med hög precision att ha större betydelse för rekommendationerna än försök med låg precision. Tidigare har alla försök varit lika viktiga, men vi har visat att det inte är det bästa sättet att räkna.

Planen är att de nya statistiska modellerna ska börja användas i svensk sortprovning från och med hösten 2021. Säkerheten i resultaten kommer att bli bättre och därmed rekommendationerna till lantbrukarna om vilka sorter de bör odla. Det blir lättare för lantbrukarna att välja de sorter som ger högst avkastning och bäst kvalitet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Smittspridning av juverpatogener vid automatisk mjölkning.
Torkel Ekman,

Projektnummer: 0230044 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Balanserat styrkort för lantbruksföretag
Gert Göransson,

Projektnummer: 0034001 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport:

Sammanfattning saknas

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer

Det är inne att vara en utehöna
Helena Aronsson

Projektnummer: O-16-23-751 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Matfågel

Innovative outdoor poultry production farms are faced with new challenges. Therefore we intend to: 1) Develop user-friendly guidelines for risk assessment of nutrient load and losses in outdoor systems 2) Identify possible improvements and technical solutions for reducing risk of phosphorus losses …

Läs mer

Mugg och rasp på dölehästar och nordsvenska brukshästar: förekomst, diagnostik och behandling
Giulio Grandi, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: R-17-47-196 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Pastern-cannon bone dermatitis (PCBD) is a collective name for an inflammation of the skin on the lower parts of horse legs. Breeds with heavy feathered legs especially tend to contract this disease. The aim of this Swedish – Norwegian study is to improve the possibilities of successfully …

Läs mer

Vitmossa (Sphagnum) är framtidens klimatvänliga torvsubstitut i våra trädgårdar
Sabine Jordan

Projektnummer: O-17-22-980 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Energi & biomassa
Trädgård

Peat use in horticulture is increasingly discussed due to its climate-relevance and the disturbance of mires. At the
same time, peat is the most important, natural horticultural growing media constituent and only a few other organic
constituents have gained acceptance in horticulture, but cannot …

Läs mer

Strategier för företagsutveckling i lantbruket - drivkrafter och ekonomiska effekter
Helena Hansson

Projektnummer: O-17-21-948 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Kött
Mjölk

This project aims at deepening knowledge about drivers of farm business development and about how different strategies for business development impact the financial outcome of the farms. These are our research questions:
1. What are the driving forces for farmers’ choices of different strategies …

Läs mer

På samma våglängd - LED-ljusets effekt på aktivitet och produktion hos mjölkkor
Sigrid Agenäs

Projektnummer: O-17-20-970 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Mjölk

The aim of the project is to study effects of LED-light on milk production and activity in dairy cows. The main hypotheses are that LED light allows maintained cow activity and milk production with less energy used for illumination, and that LED-light makes it possible to apply a dark period during …

Läs mer

Långsiktiga kalkningseffekter på grödor, mark och miljö ger ny kunskap på bredden och djupet
Åsa Olsson

Projektnummer: O-17-20-977 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Växtodling
Socker
Trädgård

The role of liming in the crop rotation remains to be thoroughly investigated. Within two recent SLF projects, yield in sugar beet, barley and oil seed rape has been measured in the first rotation. In 2018, beets will be grown for a second time which gives us unique possibilities with the aim to …

Läs mer

Hästsparkas anslagsenergi - underlag för dimensionering av stallinredning och byggnadskonstruktioner
Hans Einar Joachim Fredrik von Wachenfelt, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: H-14-47-006 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2014

The aim is to get basic data for testing impact energy resistance of stable fittings and building elements. The goal is to quantify potential impact energy of horse kicks in order to elucidate the implication of “sufficient strength to resist horse kicks”, which is a demand for stable fitting …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev