Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning

Status: Avslutat
Projektnummer: O-17-20-963
Kategori: Focus area | Food & feed
Branschområden: Växtodling
Ansökningsår: 2017
Datum för slutrapport: 26 juni 2020
Huvudsökande: Johannes Forkman
Organisation: Johannes Forkman
E-postadress: johannes.forkman@slu.se
Telefon: 018-671410
Medsökande: Anders Ericsson
Medsökande: Jannie Hagman
Beviljade medel: 1 479 000 SEK

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that uncertainty in results has become a problem for the industry. We apply for funding for a PhD project aimed at a comprehensive evaluation of statistical methods for Swedish crop variety testing. Methods will be compared using cross-validation of existing data. Farmers should be given better opportunities to choose varieties that perform well locally. Breeders should not risk producing seeds of unstable varieties.

Projektet syftar till att utveckla och utvärdera statistiska metoder som kan ge bättre prognoser än nuvarande metoder när antalet försök är litet. Antalet försök i svensk sortprovning av jordbruksgrödor har minskat stadigt sedan 1980-talet. Numera är antalet försök så litet att osäkerheten i resultaten har blivit ett problem för näringen. Vi söker medel till ett doktorandprojekt som syftar till en omfattande utvärdering av de statistiska beräkningarna i svensk sortprovning. Metoder kommer att jämföras med hjälp av korsvalidering av befintliga data. Lantbrukare ska ges bättre förutsättningar att välja sorter som fungerar bra lokalt. Sortföreträdare ska inte riskera att producera utsäde av ostabila sorter.

Projektet jämförde olika statistiska modeller för analys av resultat från svensk sortprovning av jordbruksgrödor. Databasen av sortförsök från tidigare år utnyttjades för korsvalidering. Ett flertal tydliga slutsatser kunde dras. Istället för att använda modeller med fixa effekter av sorter, vilket svensk sortprovning hittills har gjort, bör modeller med slumpmässiga effekter användas. På grund av att antalet försök per år numera är litet bör inte längre varje jordbruksområde analyseras för sig. Istället bör alla områden analyseras tillsammans i en modell som ändå ger specifik information om sorternas avkastning i olika områden. Sorternas stabilitet mellan områden kan mätas med ett nytt mått. I en serie av försök som ska analyseras tillsammans är det viktigt att, så långt möjligt, alla försök innehåller samma sorter. Resultat från försök med hög precision bör tillmätas större vikt än resultat från försök med låg precision.

Varje år görs försök runtom i Sverige för att ta reda på vilka sorter av jordbruksgrödor som fungerar bäst att odla. Lantbrukare vill veta vilka sorter som passar bäst lokalt där de har sin odling. Men sedan 1980-talet har antalet försök per år minskat rejält. I vårkorn har nästan nio försök av tio försvunnit, och i höstvete tre försök av fyra. Detta har stor betydelse för säkerheten i resultaten från sortprovningen. Det är inte längre givet att antalet försök räcker för att avgöra vilken sort som är bäst att odla. Risken har ökat att lantbrukaren väljer en sämre sort, med lägre avkastning som följd.

I det här projektet har vi tittat närmare på hur man kan använda statistiska metoder för att öka säkerheten i resultaten, utan att behöva öka antalet försök. Det är dyrt att utföra experiment, så om man istället kan förbättra resultaten genom att använda smartare statistiska modeller, så är det en bra idé.

Vi gjorde inga nya fältförsök i det här projektet. Istället använde vi data från tidigare års sortprovning. Vi analyserade dessa data med olika statistiska modeller för att ta reda på vilken modell som kan förutsäga sorternas avkastning bäst.

Det visade sig att av tjugo olika statistiska modeller för att analysera sortförsök i vårkorn fungerade den som används idag allra sämst. I höstvete var samma modell den tredje sämsta. Detta betyder att man i svensk sortprovning bör använda andra statistiska modeller för att sammanställa resultaten än vad man gör idag. Den modell som fungerade bäst för vårkorn fungerade också bäst för höstvete!

Sverige är indelat i jordbruksområden. Sorter kan fungera olika bra i olika områden. Därför redovisas resultaten från sortprovningen i varje område. Lantbrukare brukar välja någon av de sorter som har gett högst skörd i det egna området. Problemet är att när det totala antalet sortförsök i Sverige har blivit litet, så har antalet försök per område blivit ännu mindre. Ofta görs bara några få försök per område. I det här projektet har vi kommit fram till att områdena fortfarande behövs, men alla försök i Sverige måste beräknas tillsammans. Det finns för få försök för att analysera varje område för sig. Även om alla försök beräknas tillsammans, i en enda statistisk modell, är det möjligt att ge olika rekommendationer för olika områden. Vi har visat att dessa rekommendationer blir säkrare än de rekommendationer som ges idag.

Vi har också föreslagit ett mått på hur stabil en sort är mellan områden. Om en sort fungerar ungefär likadant i alla områden, så är sorten stabil. Om däremot sorten ger hög skörd i ett område men låg i ett annat, så är sorten inte stabil. Men det är ändå svårt att veta på förhand om en sort kommer att vara stabil eller inte, för en sort som är stabil ena året kanske inte är det nästa år.

För att kunna jämföra sorterna så bra som möjligt är det viktigt att alla försök innehåller samma sorter. Detta har varit önskvärt även tidigare men blir ännu viktigare med de nya statistiska modellerna.

I beräkningarna bör säkra försök ges större vikt än osäkra försök. Om resultaten i ett försök har varit spretigt, så att en sort har gett hög skörd i en ruta på fältet men låg i en annan, så ska det försöket ges liten vikt i sammanräkningen. Om däremot resultaten i försöket har varit entydiga, så bör försöket ges stor vikt i sammanräkningen. På det sättet kommer försök med hög precision att ha större betydelse för rekommendationerna än försök med låg precision. Tidigare har alla försök varit lika viktiga, men vi har visat att det inte är det bästa sättet att räkna.

Planen är att de nya statistiska modellerna ska börja användas i svensk sortprovning från och med hösten 2021. Säkerheten i resultaten kommer att bli bättre och därmed rekommendationerna till lantbrukarna om vilka sorter de bör odla. Det blir lättare för lantbrukarna att välja de sorter som ger högst avkastning och bäst kvalitet.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Konstellationsbaserad affärsmodellutveckling för lantbruk
Charlotte Norrman

Projektnummer: O-16-21-773 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 november 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Trädgård

The main objective of the project is to develop and disseminate an innovative research-based tool kit for development of collaboration-based business models for agricultural companies. Through this, the project contributes to increased profitability within the agricultural sector. The toolkit will …

Läs mer

Automatiska registreringar för ökad djurhälsa och djurvälfärd hos betesdjur
Mats Emilson, Agroväst Livsmedel AB

Projektnummer: R-19-62-179 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 2 oktober 2020

Global livestock production must be intensified to meet the demand from a growing human population. However, this must not be at the expense of reduced animal health and deteriorated animal welfare. Infection with parasitic worms of ruminants is a major constraint on an efficient pasture-based …

Läs mer

Vaccination - ett möjligt alternativ till avmaskning av häst?
Caroline Fossum, SLU

Projektnummer: H-16-47-193 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 28 september 2020

Resistance against antiparasitic drugs is now an increasing problem. Despite a lot of effortd put on preventive measures, such as egg counting and selective treatments, there is still a need for alternative and sustainable methods that do not result in rapid development of drug resistance. The …

Läs mer

Uppdaterad och utökad livscykelanalys av svensk grisproduktion
Ulf Sonesson

Projektnummer: O-17-23-979 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 september 2020

Kött

The most recent carbon footprint of Swedish pig production was presented in 2009, and no full LCA have been published in 15 years. In recent years major improvements have occurred in Swedish pig production and an updated environmental profile for Swedish pork is needed. The project will identify …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Magdalena Jacobson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Gradering av vallar i norra Sverige med hjälp av satellitbilder
Julien Morel, SLU

Projektnummer: R-19-62-180 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 24 augusti 2020

Mixed leys are among the most important crops in northern Sweden for the dairy production. Mapping the within and between fields variability of the biomass, nitrogen (N) uptake and potentially also forage quality (digestibility and neutral detergent fibre) would help farmers to optimise their …

Läs mer

Framtagning av bladmögelresistenta matpotatissorter för stora delar av Sverige
Erik Andreasson

Projektnummer: O-15-20-557 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 16 juli 2020

Potatis

Sammanfattning av projektet på engelska

The aim of the project is that by maintaining the "lowest reasonable level" and implement large scale marker assistance of the existing plant breeding program of potato at SLU Alnarp improve opportunities to develop new food potato varieties with durable …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Matfågel
Växtodling
Energi & biomassa
Kött
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev