Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMS-gårdar – delfinansiering av förstudie

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230031
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 24 maj 2013
Huvudsökande: Martin Sundberg
Organisation: JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik AB
E-postadress: martin.sundberg@jti.se
Telefon: 010-516 69 24
Medsökande: Mats Gyllenswärd
Medsökande: Anders Christiansson
Beviljade medel: 90 000 SEK

Bacterial counts in Swedish milk show an increasing trend, where farms with AMS in average have more bacteria than farms with conventional milking. This trend is worrying as the number of cows in AMS increases.

The aim of this study is to use management system data to seek causes or relationships which may explain why some AMS farms can maintain low bacterial counts, while others fail.

Five farms each are chosen, where high and low bacterial counts have been noted for a longer period. Data for all cleaning and cooling related parameters is retrieved from the management system and compared with bacterial counts for the same period. Milk quality advisors visit the farms and register hygiene conditions. Regular milk analyses are supplemented by additional analyses of the total count and number of thermo-resistant bacteria.

The results from the study will form the basis for planning a larger project that aims to develop generally applicable control procedures/systems for cleaning and cooling.

Bakterietalet i svensk leverantörsmjölk visar en ökande trend, där gårdar med AMS i snitt har fler bakterier än de med vanlig mjölkning. Denna utveckling är oroande då antalet kor i AMS stadigt ökar.

Målet med förstudien är att med registrerade data i managementsystemen söka orsaker eller samband som kan förklara varför vissa AMS-gårdar kan hålla låga bakterietal medan andra inte lyckas.

Fem gårdar vardera väljs ut där man under en längre tid noterat höga respektive låga bakterietal. Data för alla disk- och kylrelaterade parametrar hämtas ur gårdarnas managementsystem och jämförs med de bakterietal som registrerats under samma tid. Mjölkkvalitetsrådgivare besöker gårdarna och registrerar hygienförhållandena. Ordinarie mjölkanalyser kompletteras med ytterligare analyser av totalantal och termoresistenta bakterier.

Resultaten från förstudien kommer att ligga till grund för att planera ett större projekt med mål att utarbeta generellt tillämpbara kontrollrutiner/system för disk och kylning.

Sammanfattning av slutrapport
I detta projekt undersöktes möjligheterna att utifrån data i managementsystemen på AMS-gårdar hitta orsaker till att vissa gårdar kan hålla låga bakterietal medan andra inte lyckas.

Fyra gårdar vardera valdes ut där man under en längre tid noterat höga respektive låga bakterietal. Data för alla disk- och kylrelaterade parametrar under ca två månader hämtades och jämfördes med bakterietal under samma tid. Rådgivare från Växa Sverige besökte gårdarna och registrerade hygienförhållanden. Ordinarie mjölkanalyser kompletterades så att data på bakterietal fanns från alla tankhämtningar.

Hypotesen att utifrån registrerade data hitta orsaker till höga bakterietal kunde inte verifieras. Studien antyder istället att det är andra faktorer än de diskrelaterade som har större betydelse för bakterietalen. Rådgivarbesöken gav vid handen en tydlig skillnad i renhet mellan de två grupperna av gårdar. Detta gällde såväl renheten på korna som invändiga och utvändiga ytor i och kring anläggning och tank.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Samband mellan bakterietal och diskparametrar på AMS-gårdar – Förstudie

Martin Sundberg, JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik
Inger Andersson, Anders Christiansson och Mats Gyllenswärd, Svensk Mjölk

Bakgrund

Det genomsnittliga bakterietalet i svensk leverantörsmjölk har på senare år visat en ökande tendens. Särskilt har gårdar med AMS (automatisk mjölkning) i genomsnitt en högre halt av både totalantal bakterier och s.k. termoresistenta bakterier jämfört med gårdar med konventionella mjölkningssystem. Denna utveckling är oroande eftersom ca 25 % av all mjölk idag produceras på AMS-gårdar, samtidigt som andelen ökar.

Cirka 80 % av de svenska mjölkgårdarna klarar att leverera en tankmjölk som ligger stabilt vid i genomsnitt 10 000 bakterier/ml eller därunder. Andra gårdar kännetecknas av högre, ofta fluktuerande bakterietal som riskerar att överskrida mejeriföretagens gränsvärden för bonustillägg eller avdrag på mjölkpriset.

I de datorbaserade managementsystem som används idag kan många uppgifter utläsas om diskens funktion och om mjölkens kylningsförlopp. Relevanta data borde kunna användas för att få kontinuerlig övervakning av diskens och kylningens funktion på gården. Tyvärr är det inte lätt för mjölkföretagaren att hitta och tolka dessa data i systemet och i vissa fall är de inte åtkomliga utan hjälp av servicetekniker. Ett lågt bakterietal är alltid en indikation på god hygien. Det vore därför intressant att jämföra befintliga data i managementsystemen med bakterietal hos AMS-gårdar med olika hygienstatus. Mot denna bakgrund initierade JTI tillsammans med Svensk Mjölk och med medverkan från DeLaval denna förstudie.

Syfte

Syftet med denna förstudie var att undersöka framkomligheten att använda registrerade data i managementsystemen för att finna orsaker eller samband som kan förklara varför vissa AMS-gårdar kan hålla låga bakterietal i mjölken medan andra inte lyckas.

Genomförande

På underlag av tidigare utförda mjölkanalyser från Arla valdes åtta gårdar ut för att ingå i förstudien. Av dessa hade fyra gårdar vardera under en längre tid haft höga (gård H1-H4) respektive låga (gård L1-L4) bakterietal.

Data för alla disk- och kylrelaterade parametrar inklusive larm som registrerats under en period på ca två månader hämtades ur gårdarnas managementsystem. I denna datahantering var DeLaval behjälplig, vilket också innebar att förstudien begränsades till gårdar med DeLaval-utrustning vad avser mjölkrobot och kyltank. Data från kyltanken på två av H-gårdarna saknas eftersom de var av en äldre typ som inte kommunicerade med managementsystemet. De data som bedömdes vara relevanta för mjölkkvaliteten bearbetades och sammanställdes så att jämförelser mellan gårdarna kunde göras. Vidare undersöktes eventuella samband mellan förhöjda bakterietal och (1) avvikelser i diskparametrar samt (2) frekvens och typ av larm.

Från Arla erhölls de uppgifter om totalantal bakterier i tankmjölken som fortlöpande dokumenterats vid ett tillfälle varannan vecka. Dessa kompletterades inom ramen för projektet så att värden på bakterietal från alla tankhämtningar (varannan dag) fanns som grundmaterial. Analyserna utfördes under i princip samma tidsperiod som data från managementsystemen inhämtades, från början av september till början av november.

Två erfarna rådgivare från Växa Sverige gjorde ett besök per gård för att registrera diskrelaterade förhållanden inklusive hygien. De gjorde också en bedömning av renheten i och kring mjölkningsanläggning och tank samt kornas renhet.

Resultat

Bakterier
Under den studerade perioden var såväl medel- som medianvärden för totalantal bakterier genomgående högre på H-gårdarna. Även när det gäller procentandelen av antal analyser som innehöll mer än 30 000 bakterier per mg mjölk låg H-gårdarna genomgående högre.

AMS
Även om det mellan gårdarna fanns en variation i vattentemperatur vid diskstart och i returvatten, fanns ingen generell skillnad mellan H och L-gårdar. På alla gårdar var den genomsnittliga temperaturen vid diskstart genomgående under gällande rekommendation (80 °C). När det gäller temperaturen i returvattnet däremot, uppfylldes rekommendationen (minst 42-45 °C) på samtliga gårdar, i de flesta fall med god marginal.

Kyltank
Generellt sett var de registrerade maxtemperaturerna under disk anmärkningsvärt låga. Medeltemperaturerna låg oftast på ca 50 °C, där dock en av L-gårdarna hade ett avvikande lägre värde på 43 °C. Enligt mejeriernas riktlinjer ska mjölken kylas till en temperatur på 4 °C inom 2-3 timmar efter det att mjölkningen har avslutats. Med endast ett undantag översteg de genomsnittliga kyltiderna på gårdarna denna tidsgräns, där en av H-gårdarna hade den påfallande längsta tiden. Eftersom data bara fanns för två av H-gårdarna är det dock inte meningsfullt att bedöma eventuella generella skillnader i kyltider mellan H- och L-gårdar.

Bakterietal – diskparametrar
För att undersöka om de toppar i bakterietal som ibland konstaterats kunde relateras till någon avvikelse i diskparametrar, plottades de registrerade temperaturerna och bakterietal mot tiden. Den sammantagna bilden efter att granskning av graferna från samtliga gårdar, var att det inte fanns tydliga tidsmässiga samband mellan bakterietal och registrerade temperaturförhållanden under disk.

Larm
För varje gård i förstudien gjordes en översiktlig analys av frekvens och typ av diskrelaterade larm/meddelanden. Eftersom gårdarna inte hade samma versioner av mjukvara, var också struktur och kriterier för larm/meddelanden olika. Någon jämförelse av skillnader i frekvenser av larm mellan H- och L-gårdar var därför inte möjlig. I flera fall kunde dock larm noteras för parametrar som kan påverka diskresultatet. För att undersöka eventuella samband mellan larm och toppar i bakterietal, plottades dessa mot tiden för att visuellt bedöma om vissa typer av larm kunde kopplas till pikarna. Några sådana samband kunde dock inte observeras.

Rådgivarbesök
En del funktionsstörningar i kyltanken som kan bidra till bakterieproblem noterades vid besöken, där de flesta rörde H-gårdarna. När det gäller smuts och beläggningar i mjölkanläggning och kyltank hade H-gårdarna överlag betydligt fler anmärkningar än L-gårdarna. Samtliga H-gårdar hade anmärkningar på renheten någonstans i anläggning och/eller tank. Detta mönster återkom vid rådgivarnas bedömning av renheten i omgivning av AMS och kyltank, liksom även kornas renhet. I allt detta klassades L-gårdarna överlag som renare än H-gårdarna.

Diskussion och slutsatser

Materialet i denna förstudie är litet och tillåter inga statistiska analyser, liksom inte heller några generella slutsatser kan dras. Resultaten ger dock ändå vissa indikationer på hur systemen fungerar och vad som kan vara av betydelse för bakterietalen i mjölk.

Hypotesen i förstudien; att man utifrån registrerade data i managementsystemen skulle kunna hitta orsaker eller samband som förklarar varför vissa AMS-gårdar har problem med att hålla låga bakterietal, kunde inte verifieras.

På gårdarna med höga bakterietal noterade rådgivarna i högre utsträckning att det fanns beläggningar i olika delar av anläggningen. Dessa beläggningar utgör en hygienisk risk och skulle kunna bero på de funktionsstörningar som också noterats vid besöken. Mot denna bakgrund är det viktigt att det finns rutiner på gården för att manuellt inspektera diskresultat på kritiska ställen i anläggningen.

Studien antyder också att det kan vara andra faktorer än de disk- eller kylningsrelaterade som har stor betydelse för bakterietalen på gårdarna. Rådgivarbesöken gav vid handen att det var en tydlig skillnad i renhet mellan de två utvalda grupperna av gårdar. Detta gällde inte bara invändiga ytor i anläggningen utan också renheten på korna och utvändiga ytor i och kring anläggning och tank.

Denna förstudie har finansierats av Svensk Mjölk, Arla Foods och genom bidrag från Stiftelsen Lantbruksforsknings mjölkprogram.

 

Antal träffar i projektbanken: 1712

Filtermaterialets påverkan på underhållsbehov, vattenkvalitet och skörd vid täckdikning
Eva Edin, Hushållningssällskapet HS Konsult AB

Projektnummer: JTI-21-83-606 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2021

The overall purpose of the project is to generate a base for recommendations for construction of new subsurface drainage and re-drainage of clay soils in the area Water - resource efficient management. Efficient drainage of arable land is important to increase crop production, to achieve …

Läs mer

Växtnäringseffekt hos nya gödselprodukter - Metodutveckling för kvalitetssäkring
Åsa Myrbeck, RISE, Jordbruk och Livsmedel

Projektnummer: JTI-20-83-494 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

For sustainable future development, it is essential to recirculate plant nutrients from different parts of society,
especially sewage plants, back to arable land. The aim of the proposed project is to ensure that high-quality fertiliser
products attractive for agricultural use are produced from …

Läs mer

Förbättrad utvärdering av officiella fältförsök genom bildanalys av drönarfoton med maskininlärning
Aakash Chawade

Projektnummer: O-20-23-462 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Crop production
Energy and biomass

The goal of the project is to digitize the data from the Swedish official field trials through automated estimates of important traits such as germination, growth, resistance, maturity and the effect of plant protection products. The purpose is to streamline and improve scoring of both diseases but …

Läs mer

Skötselåtgärder för ökad effektivitet genom ökad livslängd i mjölkkobesättningar
Mikaela Lindberg, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-26-131 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

In the proposed project, we will explore the benefits of increasing the longevity of dairy cows under Swedish conditions by changes in herd management. We will focus on effects on methane emissions by modelling, using existing data from the Swedish Official Milk Recording Scheme and results from an …

Läs mer

Utsädesbehandling med ThermoSeed i kombination med mikroorganismer - en framtid utan kemisk betning
Mariann Wikström, Agro Plantarum AB

Projektnummer: R-19-25-287 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

The purpose of this project is to develop new non-chemical methods for control of different seedborne-and soilborne pathogens. Aerated steam treatment (ThermoSeed) is a modern and environmentally friendly method for seedborne pathogen sanitation, mainly used on cereals. We intend to develop the …

Läs mer

Från hav till mule - alger minskar metanemissioner från mjölkkor
Rebecca Danielsson

Projektnummer: O-20-23-461 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2020

Meat
Milk

The purpose of this project is to investigate to what extent substances in algae inhibit microbial methane formation in cows. Several substances, so-called bioactive substances, in red, green and brown algae, have a significant methane reducing effect. These are promising results but in order to …

Läs mer

Att mäta och bedöma matens miljöpåverkan
Christel Cederberg, Chalmers Tekniska Högskola AB

Projektnummer: R-18-26-134 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

Food production needs to increase in a sustainable way. This great challenge requires evaluation methods that gives information for better understanding of the impacts from agriculture and food and how to manage those impacts. The project addresses methodologies that include a broad range of …

Läs mer

Cannabinoider – Säkert foder, ren sport och framtida potential till häst
Matilda Lampinen Salomonsson, SVA

Projektnummer: H-19-47-486 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Cannabinoids have potential to induce analgesia and muscle relaxation which would be beneficial for equine practice. Today there is no drug labelled for veterinary use containing these cannabinoids, but there are some herbal oil products which unofficially have been reported to be used in horses, …

Läs mer

Vattenstress och sensorstyrd kvävegödsling: utveckling av beslutsstöd för bättre synergier mellan vatten- och kvävestatus
Bo Stenberg

Projektnummer: O-19-20-319 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Crop production
Energy and biomass

This project aims to modify existing sensor systems for adapted nitrogen fertilization to consider water stress at
supplementary fertilization in cereals. Different approaches to consider sensor data and soil information will be tested
in field trials. Current commercial systems interpret water …

Läs mer

Grovfodrets betydelse för uppkomst av önskvärda och oönskade smaker i mjölk och mejeriprodukter
Åse Lundh, SLU

Projektnummer: R-18-26-005 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2018

The sensory attributes of the raw milk are of major importance for the quality of the resulting dairy products. Since the early 90’ies, the so-called “blueberry off-flavour” has caused severe economic consequences for affected dairy farmers. The mechanism behind is still unclear, although forages …

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev