Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samband mellan groddbränna och frilevande nematoder

Status: Avslutat
Projektnummer: H1142045
Kategori: Research program | Potato
Ansökningsår: 2011
Datum för slutrapport: 27 juni 2016
Huvudsökande: Maria Viketoft
Organisation: SLU
E-postadress: maria.viketoft@slu.se
Telefon: 018-672346
Beviljade medel: 3 100 000 SEK

Interaktionen mellan potatisplanta, svampen Rhizoctonia solani och frilevande växtätande nematoder undersöktes i en serie krukförsök i syfte att identifiera interaktionen och förstå orsakssambanden för dålig uppkomst. Potatisplantorna fick tydliga skador av båda organismerna och tillväxten påverkades negativt. Knölskörden minskade vid närvaro av både rotsårsnematoden Pratylenchus penetrans och R. solani jämfört med potatisplantor med enbart nematoder eller svamp i krukan, vilket visar på ett samspel. Potatissorten påverkade också då vissa sorter fick minskad knölskörd eller rotvikt med nematoder. Mängden lackskorv varierade också mellan sorterna och förekomsten minskade om det fanns svampätande nematoder i krukan. Det blev mer groddbränna, men mindre lackskorv, om svampen tillsattes vid sättning än vid två eller fyra veckor efter sättning. Fungicidbetning av utsädet är effektivt mot svampskador och denna påverkades inte av frilevande växtätande nematoder.

Frilevande nematoder och groddbrännesvampen interagerar med varandra

Vi vet väldigt lite om hur frilevande växtätande nematoder påverkar potatisplantan och vad det får för följder på skörden. I svenska agrara jordar finns det ett tiotal nematodsläkten som antingen äter på rotspetsarna eller går in i rötter och andra underjordiska delar och åstadkommer små gnagsår. Följden av nematodangrepp är svåra att se på de ovanjordiska delarna utan det är mest plantans utveckling som försenas. Andra organismer såsom svampar och bakterier kan gå in i gnagsåren och fortsätta att förstöra cellerna med mörkfärgade rotsår som följd. En av dessa svampar är Rhizoctonia solani, som bland annat orsakar groddbränna på potatisstjälkar och lackskorv på knölarna. Vi undersökte om nematoder och svampen kunde interagera med varandra så att de tillsammans orsakar större skada på potatisplantan än de gör var för sig. Vi ville även se vad som var orsak och verkan så vi tog med en tidsaspekt i två av krukförsöken där vi tillsatte nematoder respektive svamp i olika kombinationer med två veckors mellanrum. Vi undersökte även om nematoderna kan minska effekten av betningsmedel mot svamp men någon sådan påverkan fann vi inte.

Tillsammans blir det lägre knölskörd
Vid skörd hade både svampen och nematoderna gett skador på plantorna i de krukor där de hade tillsatts. Det var intressant att notera att antalet svampskador inte berodde på antalet nematodskador eller antalet nematoder inne i växten så nematoderna verkar inte ha hjälpt svampen att ta sig in. Istället kan rotsårsnematoderna ha haft en skyddande effekt mot svampen då antalet groddbrännesår minskade med 35 % om nematoderna var närvarande än med enbart svamp. Men nematoderna gjorde att knölskörden minskade med ytterligare 40 % mot vad svampen sänkte den med och knölskörden minskade ännu mer hos de plantor som fått både svamp och nematoder. Detta pekar på att de interagerar och tillsammans gör mer skada. En möjlig förklaring är att rotsårsnematoderna minskar rotvikten som då påverkar tillväxten negativt.

Sortskillnader
Förutom rent fysiologiska skillnader såsom tidpunkt för uppkomst, antal stjälkar och antal knölar hade de sex olika sorterna vi testade olika hög sannolikhet för att utveckla lackskorv. Antalet knölar med lackskorv var högst i sorterna Perlo (68 %) och Kuras (46 %), medan King Edward VII hade lägst andel knölar med lackskorv (4 %). Hos sorterna Erika, Fontane och Rosagold hade ungefär en fjärdedel av dotterknölarna lackskorv. Knölskörden minskade i närvaro av nematoderna och det främst i sorterna Kuras och Perlo.

Tidpunkten spelar roll
Tidpunkten för när vi tillsatte svamp eller nematoder hade ingen betydelse för plantornas tillväxt medan det var av stor betydelse för hur stora skador de orsakade. Antalet nematodskador på samtliga växtdelar var betydligt lägre om de tillsattes efter fyra veckor mot att ha tillsatts vid sättning eller efter två veckor. Förekomsten av groddbränna påverkades inte av tidpunkten men sannolikheten för att bilda lackskorv på dotterknölarna ökade från 68 % om svampen fanns med från början till över 80 % om den tillsattes efter två eller fyra veckor.

Svampätande nematoder
I några av försöken använde vi ett helt nematodsamhälle som utöver växtätande nematoder även innehöll nyttiga nematoder som lever på bakterier, svampar eller äter andra nematoder. I samtliga försök där detta nematodsamhälle användes fick dotterknölarna inte lika ofta lackskorv. Detta beror troligtvis på att de svampätande nematoderna hade ätit av svampens mycel på knölarna vilket ledde till färre symptom.

Odlade i steril miljö
Plantorna i de krukförsök som ligger till grund för ovanstående resultat kommer från meristemförökade miniknölar som odlats upp i en steril miljö för utsädesproduktion. Sanden som vi använde i krukorna var tvättad och steriliserad så att vi inte skulle få några andra organismer med in i försöken. Potatisplantorna fick sedan stå och växa till sig under elva veckor i en klimatkammare med tolv grader och växthuslampor.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Hälta eller lateralitet: när är en rörelseasymmetri betydelsefull?
Marie Rhodin, Swedish University of Agricultural Sciences

Projektnummer: H-17-47-286 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Motor laterality, such as left or right-handedness, is a well-known asymmetric phenomenon in both humans and animals, incl. horses. Concurrently, lameness caused by orthopaedic injury is a common cause for asymmetry. In our study of riding horses in training, 73 % had motion asymmetries, warranting …

Läs mer

Från unghäst till atlet -förändringar över tid av rörelsesymmetrin hos trav- och ridhästar.
Marie Rhodin, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: H-16-47-178 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 juni 2020

Many horses in training show motion asymmetries, but it is not known if these are due to pain caused by training; or due to individual biological variations. The aim of this project is to initiate three cohort studies where changes in motion symmetry will be monitored over time in riding horses and …

Läs mer

Säkrare statistik i svensk sortprovning
Johannes Forkman

Projektnummer: O-17-20-963 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 juni 2020

Växtodling

This project aims at developing and evaluating statistical methods that may provide better predictions than present methods when the number of trials is small. The number of trials in Swedish crop variety testing has decreased since the 1980s. Nowadays, the number of trials is so small that …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Störd glukagonmetabolism - en direkt orsak till hyperinsulinemi och fång hos häst?
Johan Bröjer, SLU

Projektnummer: H-18-47-390 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 4 juni 2020

Laminitis, an extremely painful disease of the equine foot, is most commonly caused by elevated insulin
concentrations in blood (hyperinsulinemia). Therefore, strategies to reduce hyperinsulinemia in horses are warranted.
Studies in obese children with insulin dysregulation and hyperinsulinemia …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Jonas Wensman, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev