Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Sambandet mjölkurea-PBV-urinkväveutsöndring – hur mycket påverkar foderstatens mineralinnehåll och inomdygnsvariationen?

Status: Avslutat
Projektnummer: V1230042
Kategori: Research program | Milk
Ansökningsår: 2012
Datum för slutrapport: 24 mars 2014
Huvudsökande: Torsten Eriksson
Organisation: Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU
E-postadress: torsten.eriksson@slu.se
Telefon: 018-671643
Medsökande: Bengt-Ove Rustas
Beviljade medel: 550 000 SEK

A Latin square experiment with 3 periods, 3 treatments and 6 cows, whereof 3 ruminally cannulated, will be used to study the effect of varying ration mineral (K) content on dairy cow N metabolism. The hypothesis is that the extensively documented increase in urinary volume from increased ration K content will alter the relationship milk urea concentration – urinary N excretion considerably, but that the relation between milk urea concentration and rumen ammonia concentration will remain unchanged. In addition, diurnal variation in milk urea concentration will be studied and volatiles from rumen protein degradation will be assessed in ruminal gases and in breath by thermal imaging and mass spectrometry. The objective is to improve the basis for adjusting feeding so that feed costs and environmental pollution can be minimized without production losses. Gas measurements to monitor dairy cow protein status have a future perspective of becoming an automated recording.

I ett försök upplagt som en romersk kvadrat med 3 perioder, 3 behandlingar och 6 kor, varav 3 fistulerade, undersöks effekten på kons kväveomsättning av varierande mineralinnehåll (kalium) tillsatt till en gemensam grundfoderstat. Hypotesen är att den stora och väldokumenterade ökning i urinvolym som höjt kaliumintag leder till förändrar relationen mellan mjölkurea och urinkväveutsöndring men att sambandet mjölkurea-våmammoniak påverkas i liten eller ingen utsträckning. Dessutom undersöks inomdygnsvariationen i mjölkureahalt och metaboliter från proteinnedbrytning mäts i våmgaser och utandningsluft med värmekamera och masspektrometri. Försökets syften är att ge säkrare underlag för att styra utfodringen så att foderkostnader och miljöpåverkan minimeras utan att produktionen äventyras. Metodiken med gasmätning av kons proteinstatus har på sikt potential att kunna användas som en automatisk registrering i kraftfoderautomater och mjölkningsrobotar.

Sammanfattning av slutrapport
Sex kor i ett change-overförsök utfodrades med tre olika kaliumnivåer (12, 23 eller 32 g/kg ts) genom tillskott av kaliumbikarbonat till en gemensam grundfoderstat. Mjölkureahalten minskade linjärt med ökat kaliumintag och var 0.71 mmol/l lägre med den högsta kaliumnivån än med den lägsta. Dygnsvariationen var större än kaliumeffekten, med en topp 1.3 mmol/l över basnivån tre timmar efter morgonutfodringen. När kaliumintaget dubblades respektive tredubblades så skedde samma sak med urinmängden och dricksvattenintaget ökade också rätlinjigt. Mjölkproduktionen (29 kg ECM/d) påverkades inte. Mängden urinkväve påverkades i liten utsträckning av kaliumintaget utan något linjärt samband. Koncentrationen av H2S i våmgaserna hade toppar liknande ammoniaktopparna för våmvätska med högsta värde ca 90 minuter efter utfodring. I ett separat försök med rapsmjöl och åkerböna var koncentrationen av H2S linjär mot fodrets svavelinnehåll medan foderspecifika effekter fanns för andra svavelföreningar.

Populärvetenskaplig sammanfattning
Sambandet mjölkurea-PBV-urinkväveutsöndring – hur mycket påverkar foderstatens mineralinnehåll och inomdygnsvariationen?

Syfte
Kaliumhalten i våra grovfodergrödor kan variera stort. Förutom effekter på antalet kalvningsförlamningar så har studier de senaste åren antytt att också mjölkureahalten skulle kunna påverkas av varierande kaliuminnehåll. Projektets syfte var att undersöka om det finns en sådan effekt som ändrar generella samband mellan mjölkureahalt, foderstatens råproteinhalt och PBV samt urinkvävemängden. I samma projekt studerades också möjligheten att följa mjölkkors proteinutnyttjande genom mätningar på våmgaser, för att i förlängningen kunna utnyttja automatiska registreringar av utandningsluften.

Resultat
Mjölkureahalten sjönk med 0,7 mmol/l när kaliumintaget ökade från 240 till 690 g/d. Det är samma respons som kor visat när de fått motsvarande mängder natrium med vanligt koksalt. Dygnsvariationen hos kor som provtogs varannan timme var dock större än påverkan av kalium, 1,3 mmol/l mellan det lägsta värdet innan morgonutfodringen och det högsta värdet tre timmar senare. När kaliumintaget dubblades respektive tredubblades så skedde samma sak med urinmängden och dricksvattenintaget ökade också rätlinjigt. Mjölkproduktionen påverkades inte. Mängden urinkväve påverkades i liten utsträckning av kaliumintaget utan något linjärt samband.

Genomförande
Försöket var av s.k. change-overtyp, där sex kor i tur och ordning växlade mellan tre olika kaliumnivåer för en foderstat med 60 % kraftfoder och 40 % vallensilage. Det gör det lättare att upptäcka skillnader som beror på olika kaliumnivåer eftersom de statistiskt jämförs inom varje ko. De olika kaliumnivåerna åstadkoms genom att korna antingen bara fick fodrets naturliga grundnivå (ca 12 g K/kg ts) eller dubbla respektive tredubbla grundnivån som tillskott av kaliumbikarbonat inblandat i ensilaget. Mjölkureahalten analyserades dels i vanliga maskinmjölkade prover som togs tre dygn i sträck under varje mätperiod, dels i handmjölkade prover som togs elva gånger under ett dygn från 0600 till midnatt. Dricksvattenmängden registrerades automatiskt, all urin samlades upp och träckprover togs dagligen för att mäta smältbarheten. I våmmen mättes pH och olika kväveföreningar samt sammansättningen av våmgaser för att följa proteinnedbrytningen. Ett kompletterande försök med våmgasmätning gjordes också, där samma kor fick olika givor av åkerböna eller rapsmjöl.

Slutsatser och råd till näringen
Ökad kaliumhalt i fodret leder till sänkt mjölkureahalt, ökat dricksvattenintag och ökad urinmängd. Påverkan av kalium kan förklara ändrad mjölkureahalt vid foderbyte trots att t.ex. protein- och energivärden är likvärdiga. Effekten på mjölkureahalten är likvärdig för natrium och kalium (som mol Na eller K). Mjölkavkastningen påverkades inte av de olika kaliumnivåerna, men det är möjligt att effekter blir synliga vid ett större djurantal, eftersom gränsen för att kunna fastställa statistiska skillnader var ca 1,6 kg ECM. Dygnsvariationen i mjölkureahalt var större än påverkan av kaliumnivån och det är viktigt att ta hänsyn till om mjölkningstiden i förhållande till utfodringstiden har ändrats när resultat från olika provmjölkningstillfällen jämförs i en besättning. Dygnssvängningarna beror på utfodringssystem och foderstat, men den största förändringen i försöket skedde från lägstavärdet innan morgonutfodringen till toppen i mjölkureanivå som nåddes efter tre timmar.

Eftersom kaliumtillskottet var i form av kaliumbikarbonat hade det också en buffrande effekt i våmmen. Våm-pH skilde i genomsnitt 0,18 enheter mellan högsta och lägsta kaliumnivå, men med skillnader omkring 0,5 enheter 1-2 timmar efter att korna ätit sitt kraftfoder. Fibernedbrytning hämmas ofta av lågt våm-pH och smältbarheten av fiber (NDF) ökade i försöket linjärt med fem procentenheter med ökad giva bikarbonat. Det är inte ekonomiskt försvarbart att i en vanlig besättning utfodra de mängder bikarbonat som användes i försöket, men resultatet tyder på att fibersmältbarheten inte är optimal i många foderstater.

Proteinnedbrytningen i våmmen kunde följas genom ökad halt i våmgaserna av divätesulfid – svavelväte – från svavelhaltiga aminosyror. Resultaten har lett till ett nytt projekt som utarbetar en laboratoriemetod för att mäta proteinnedbrytning i foderprov enligt samma princip, men under mer kontrollerade förhållanden i inkubationskärl. För att kunna omvandla mätningar på utandningsluft hos kor med vanliga utfodringsrutiner till skattningar av proteinstatusen krävs mer kunskapsuppbyggnad.

 

Antal träffar i projektbanken: 1676

Byråkratin i lantbruket belastar och kostar
Christina Lunner Kolstrup

Projektnummer: O-15-21-565 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

Energi & biomassa
Kött
Matfågel
Mjölk
Potatis
Socker
Trädgård
Växtodling

Farmers today report a high workload, financial burden, frustration and stress linked to legislative and regulatory bureaucracy, which is a serious obstacle for development and growth in the sector. The proposed project aims to identify and quantify time requirements and costs of government-related …

Läs mer

Växtnäringsbevattning med organiska N-gödselmedel i svensk äppelproduktion
Helene Larsson Jönsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-15-56-588 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2020

The aim of the project is to evaluate and develop the use of organic fertigation in Swedish apple production. The project will focus on yield, external (colour, firmness, appearance) and internal (concentration of sugar and organic acids) quality and fruit tolerance against fungal diseases during …

Läs mer

Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps
Riccardo Bommarco

Projektnummer: O-16-20-756 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Växtodling

Flea beetles are serious insect pests in spring oilseed rape. After neonicotinoid seed treatments were restricted, no effective chemical control methods are currently available for flea beetle control. Crop protection has therefore become a serious limiting factor for growing the crop. In an …

Läs mer

Tillskott av probiotika till smågrisar: en bedömning av effekt, användbarhet och ekonomi
Else Verbeek

Projektnummer: O-17-20-971 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

Kött

In nature, piglets are exposed to a wide range of bacteria that promote a balanced (healthy) gut microbiota. On the farm, routine cleaning can limit exposure to beneficial bacteria leading to an unbalanced gut microbiota. An unbalanced gut microbiota increases the risk of health problems and alters …

Läs mer

Uppskatta vallens avkastning och näringsinnehåll genom spektral teknik
Margareta Emanuelson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-989 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 juni 2020

The objective is to develop remote sensing methods to estimate forage nutrition and yield in the field in Northern Sweden. Field and lab measurements on grass-legume mixtures will be conducted from June 2018 to December 2019. At sampling time, drones flight with multispectral cameras, …

Läs mer

Jordbruk och extremt väder i Sverige, 2018: Att utveckla en bättre förståelse för effekten av värme- och torkstress på maltkorns proteinhalt
Marcos Lana, Sveriges lantbruksuniversitet

Projektnummer: S-18-20-177 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 19 juni 2020

Växtodling

Weather, together with fertilization, soil and genotype are the main inputs defining crop performance. Malting barley is especially susceptible to adverse climate conditions because its performance is accounted not only in terms of production, but also quality, notably grain protein …

Läs mer

Råmjölkens antikroppskvalitet och kalvars upptag av antikroppar från råmjölken hos mjölkkor: betydelse för hälsa och produktion, samt möjligheter till genetisk selektion
Stefan Alenius, Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU

Projektnummer: V1430009 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 maj 2020

The antibody quality of the colostrum is essential for the newborn calf, as the calf is totally dependent on the passive transfer of colostral antibodies during the first 24 hours of life to keep healthy and survive until weaning. A high proportion of the cows have insufficient antibodies in the …

Läs mer

Juvereksem och hasskador - djurskyddsproblem i stort behov av förebyggande åtgärder
Karin Persson Waller, Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Projektnummer: V1430006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 26 maj 2020

Regional studies indicate that udder cleft dermatitis (UCD) and hock lesions (HL) are common among Swedish dairy cows and that the prelavence varies between herds. The severity of the lesions varies but it is likely that the lesions cause pain and discomfort for the cows. It is also possible that …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Förbättrad kotrafik i automatiska mjölkningssystem (AMS) genom positiv motivering och inlärning
Eva Spörndly, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130002 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer
Prenumerera på vårt nyhetsbrev