Samensilering av majs och foderbetor för utfodring till mjölkkor

Sammanfattning av slutrapport
Samensilering av majs och foderbetor gav i denna studie ett ensilage av god hygienisk kvalitet. Betornas rika innehåll av socker resulterade i en påtaglig mjölksyrajäsning och pH-sänkning vilket hindrade tillväxt av Clostridium tyrobutyricum, trots att jord följde med de otvättade betorna. Förlusterna av ts och råprotein var mindre när foderbetorna samensilerades med torrare, sent skördad majs jämfört med majs skördad i normal mognadsgrad. Prismässigt var en foderstat baserad på samensilerad majs och foderbetor ett alternativ när spannmålspriserna var höga och priset på proteinfodermedel var normala eller låga. När både spannmål och proteinfoder var dyrt att köpa in var en traditionell foderstat baserad på gräsensilage mer konkurrenskraftig i foderstaten. När även betans topp och blast ensilerades med majsen, ökade hektarsavkastningen och samensilagets konkurrenskraft i foderstaten blev större.

Populärvetenskaplig sammanfattning
DEL 1: HYGIENISK KVALITET OCH FODERVÄRDE

SMÅ RIKSER NÄR MAJS SAMENSILERAS MED FODERBETOR
- Hög sockerhalt hindrar tillväxt av Clostridier

Trots att en del jord följde med betorna var ensilaget av god kvalitet när majshelsäd ensilerades tillsammans med hackade foderbetor. Betornas höga sockerhalt bidrog till en markant mjölksyrajäsning vilket hindrade tillväxt av Clostridium tyrobutyricum. Det visar en studie vid Hushållningssällskapet Halland som finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Foderstater med energifodermedel, som majsensilage och foderbetor, minskar beroendet av importerat proteinfoder genom att korna i högre grad utnyttjar vallfodrets lättlösliga proteiner. Dessutom har betodlingen positiva effekter för markstruktur och växtnäringsutnyttjade. En hög hektarsavkastning gör den till en intressant gröda för hemodlat foder. Att lagra foderbetan i stuka är arbetsamt och begränsar användningen till några få månader under vintern p.g.a. dålig hållbarhet. Genom att samensilera foderbetan med ett absorberande material undviks stora näringsförluster genom pressvattenavgång. Risken för tillväxt av Clostridier anses dock vara stor när jord från otvättade betor följer med in i ensilaget.

I studien vid Hushållningsällskapet Halland samensilerades majs av två olika mognadsgrad med hackade foderbetor. Samensilering gav ett ensilage av god hygienisk kvalitet. Betornas rika innehåll på socker resulterade i en påtaglig mjölksyrajäsning och sänkning av pH vilket resulterade i en god lagringsstabilitet och hindrade tillväxt av Clostridium tyrobutyricum, trots en viss inblandning av jord. Det ska påpekas att betorna skördades under torra förhållanden och kördes genom ett rensverk, vilket begränsade inblandningen av jord. Den normalskördade majsen var genomgående blötare och vid samensilering med betor rann pressvatten ur silornas bottenventiler. Det är tydligt att den torrare majsen har fungerat som ett bättre absorberingsmaterial och minskat pressvattenförlusterna.

Några slutsatser från studien

• Trots en viss jordinblandning när foderbetor samensileras med majs, erhålls ett ensilage med god kvalitet utan ökad risk för tillväxt av clostridier eller varmgång efter silobrytning.

• Sockerhalten i foderbetorna resulterar i en hög mjölksyrabildning och ett lågt pH vilket bidrar till att öka ensilagets lagringsstabilitet, särskilt när betorna finfördelas.

• Rensverk direkt efter upptag är tillräckligt för att få ner jordinblandningen till låga nivåer, åtminstone på lätta jordar under torra väderförhållanden.

• Sent skördad majs absorberar pressvatten bättre än normalt skördad majs vilket minskar förlusterna genom pressvattenavgång. Finfördelning av foderbetor ökar förlusterna av torrsubstans och råprotein.

DEL 2: FODEREKONOMI

FODERBETAN PRISVÄRD NÄR SPANNMÅLEN ÄR DYR

Trots en hög hektarsavkastning och betfiberns fördelar i foderstaten, är samensilering av majs och foderbetor endast ett prisvärt alternativ när spannmålspriserna är höga. Det visar en analys av olika foderstater vid Hushållningssällskapet Halland som finansierats av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Betodlingen innebär ytterligare en gröda i växtföljden och med sitt kraftiga rotsystem har den en positiv inverkan på markstrukturen. Andra fördelar är att betorna kräver en lång odlingssäsong, vilket gör att restkvävemängderna blir små och utlakningsrisken därmed blir liten. Det finns alltså goda skäl att undersöka om foderbetan är ett prisvärt alternativ i foderstaten till mjölkkor.

Spannmålspriserna avgör
I studien samensilerades majs av två olika mognadsgrad med hackade foderbetor. Det samensilerade fodrets näringsvärde analyserades och testades tillsammans med andra fodermedel i en känslighetsanalys i Norfor med olika prisnivåer på spannmål och proteinfodermedel. Trots en hektarsavkastning på 75 ton har betorna p.g.a. en hög odlingskostnad svårt att konkurrera med majsensilage och vallfoder. Även om betfibern har stora fördelar i foderstaten blir bet/majsensilaget konkurrenskraftigt först när spannmålspriset är så högt som 2.00 kr/kg. I en situation där både spannmåls- och proteinfoderpriserna är höga är det en traditionell foderstat med gräsensilage och spannmål som står sig bäst i konkurrensen.

Betblast outnyttjad resurs
När majsen samensileras med foderbetor och blast erhålls ett foder med ett något mer fördelaktigt pris jämfört med om betan ensileras utan blast. Det visar sig att detta foder konkurrerar med vallfoderstaten redan när kornpriset stiger till 1.60 kr/kg. Men återigen, när spannmålspriset är högt är det proteinfoderpriserna som avgör bet/masjsensilagets konkurrenskraft gentemot gräsensilaget

Några slutsatser från studien

• Foderstater med majs samensilerad med foderbetor är ekonomiskt intressant när spannmålen är dyr samtidigt som priset på proteinfodermedel är låga eller normala.

•I en situation då spannmålspriset är uppåt två kronor samtidigt som det är dyrt att köpa proteinfodermedel, är en traditionell gräsfoderstat med spannmål det mest prisvärda alternativet.

•Att ensilera majs tillsammans med betor och blast är ett intressant alternativ då den höga blastskörden ger ett samensilage med ett fördelaktigt pris som ökar betans konkurrenskraft i foderstaten.