Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samma liggbås under hela uppfödningen av ungtjur genom enkla modifikationer av inredningsdetaljer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050217
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 oktober 2014
Huvudsökande: Anders Herlin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.herlin@slu.se
Telefon: 040 415219
Beviljade medel: 850 000 SEK

I liggbåssystem för ungtjurar studerades inverkan av nackbom, bröstplanka och kombination av dessa samt placerade efter djurens storlek från avvänjning till slakt under 3 perioder, avseende båshygien, djurhygien, liggbeteende samt hur djuren använde båsen. Även inverkan av golvbåsavskiljare studerades för kvigor avseende båshygien. Problemen med dålig hygien var störst under 1a perioden för att därefter minska. Kombinationen nackbom och bringplanka placerade efter djurens storlek gav bättre hygien på liggbåsytan än enbart nackbom och bringplanka var för sig. Djurhygienen förbättrades under uppfödningen. Efter avvänjningen låg djuren ca 1/4 av tiden med huvudet (felaktigt) mot gången. Senare minskade detta för att helt ha upphört i slutet på uppfödningen. Kombinationen nackbom och bringplanka fungerade bäst men minskade inte på nedsmutsningen i båsens främre del. Golvbåsavskiljare hade ingen inverkan på liggbåshygienen. Potential finns för vidare utveckling av liggbås till växande djur.

Viloplatsen för nötkreatur är av stor betydelse för deras välbefinnande. Unga djur ligger ned över 60 % av dygnet vilket är 5-10 procentenheter mer än vuxna djur. För lösgående djur används ofta liggbås för mjölkkor och rekryteringsdjur. På senare år har liggbås införts för uppfödning av tjurar. För att liggbåset ska fungera bra är det viktigt att storleken på liggbåset är anpassad till djurens storlek. Kunskapen kring hur stora liggbås skall vara och hur de skall utformas har ökat men det saknas fortfarande kunskap om faktorer som styr ungdjurens användning av liggbås och hur deras hygien och beteende påverkas.

På gårdar som har dikor, föds kalvar under en säsong på 2-3 månader. När kalvarna sen avvants från sina mödrar och skall födas upp under påföljande vinter, i en byggnad, så vill man kunna utnyttja byggnaden så effektivt som möjligt. Normalt är man då hänvisad till system med djupströbädd eller spaltgolvsboxar. Liggbåssystem är normalt inget val i denna situation då det förutsätter att djuren flyttas till större liggbås under uppfödningstiden allteftersom de ökar i storlek. Men om djuren skulle kunna utnyttja samma liggbås under hela uppfödningen skulle en hel del vara vunnet genom att det då inte skulle finnas tomma avdelningar med olika stora liggbås i djurstallet.

Projektets mål var att undersöka om växande ungtjurar kan hållas i samma liggbås under hela uppfödningsperioden och att med enkla modifikationer av inredningen som ändras under uppfödningstiden se till att båsen fungerar på ett bra sätt.

Ett konventionellt liggbås är uppbyggt med sidoavgränsare, liggbåsbågar, rör i fronten och en nackbom som skall begränsa att djuren lägger sig för långt fram och förhindrar att de kryper igenom båset. Ibland används även en sk. bröstplanka som skall medverka till att förhindra att djuren lägger sig för långt fram. Denna placeras på ett avstånd från bakkanten på liggbåset så att kroppen får plats. En bröstplanka kan vara en vanlig träregel, ett rör (eller kombination av dessa) eller en förhöjning i liggbåsets underlag.

I projektet studerades inverkan av nackbom, bröstplanka och kombination av dessa samt placerade efter djurens storlek för ungtjurar från avvänjning till slakt under 3 perioder under uppfödningen (december, mars och maj/juni). Båsens bredd var konstant under försöket (1,12 m). I projektet värderades båshygien, djurhygien, liggbeteende och hur djuren använde båsen. Även inverkan av golvbåsavskiljare (dvs en 12 cm hög och en meter lång avskiljare i plast som placerats mellan båsen) studerades för en grupp kvigor vid 2 tillfällen avseende båshygien.

Problemen med dålig hygien var störst under 1a perioden, när djuren var små, för att gradvis minska under senare delen av uppfödningen för att vara minimala i slutet på uppfödningen. Kombinationen nackbom och bröstplanka placerad efter djurens storlek gav bättre hygien på liggbåsytan än enbart nackbom och bröstplanka var för sig. Djurhygienen förbättrades också under uppfödningen men att det är svårt att dra slutsatser av data då behandningsperioderna var relativt korta. Djurens liggande ökade gradvis under uppfödningen, från 60 till 66 % av dygnet). Under första perioden låg djuren ca 25% av tiden med huvudet mot gången. Denna andel var högre (7%) när bröstplanka saknades. Under period 2 var andelen liggande med huvudet mot gången avsevärt lägre (7%) för att helt upphöra i slutet på uppfödningen.

De för stora och framför allt för breda båsen för de avvanda kalvarna resulterade i att de vände sig i båsen och därmed förorenade dem över en större yta och med mer gödsel. På video sågs detta men även att de backade in i båsen. Begräsningar i båsens längsled, nackbom och bringplanka, fungerade bäst i kombination men minskade inte på kontamineringen i båsens främre del under period 1. En vidare utveckling av liggbåsutformning för växande djur som används från avvänjning till slakt/vuxen behövs. Projektet ha genererat innovativa idéer för hur ett sådant liggbås kan se ut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

God juverhälsa hos förstakalvare - en väg till god ekonomi i mjölkföretaget
Karin Persson Waller

Projektnummer: O-16-20-743 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Mjölk

Mastitis (udder inflammation) is the most costly disease among dairy cows. Swedish studies show that first parity cows often have udder infections and mastitis at calving, which may have considerable negative effects on their milk production and longevity, but that the prevalence varies among …

Läs mer

Kostnadseffektiva system för skörd av slybränslen
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-17-21-988 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Energi & biomassa

During recent decades the area with brushwood has increased in the Swedish rural landscape. A study has shown that the annual harvest of brushwood for fuel purposes could amount to about 6 TWh. Some advantages with the utilization of brushwood as fuel are that the growth areas do not compete with …

Läs mer

Hest i trafikk
Eva Brustad Dalland, Nord universitet

Projektnummer: H-17-47-302 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2017

Horse in traffic is a qualitative case study that aims to provide knowledge about interactions between horse, horse users and modern road traffic, and which type of measures might be needed to improve road safety. Providing knowledge about typical events and situations for equestrians and horse …

Läs mer

Blodtilførselen til vekstbrusken i glideleddene, med relevans for utviklingssykdommer og spatt
Kristin Olstad, Norges miljø- og biovitenskapelige universitet

Projektnummer: H-16-47-192 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

The current project has a basic science and a clinical relevance part. The main project aim is to describe the blood supply to the growth cartilage of the small tarsal bones in young Icelandic Horses. Similar studies of the blood supply to long bones that ossify from three separate centers have …

Läs mer

Utvärdering av Clostridium perfringens typ A och Clostridium difficiles koppling till spädgrisdiarré
Jenny Larsson

Projektnummer: O-16-20-768 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Kött

During the last decade, neonatal porcine diarrhoea (NPD) has become an increased problem in Swedish herds. Clostridium (C.) perfringens type A (CpA) and C. difficile (Cd) have been highlighted as causes of NPD but their importance has also been questioned. We have previously demonstrated that CpA …

Läs mer

Mot ett miljövänligt svenskt lantbruk
Magdalena Bieroza

Projektnummer: O-16-23-749 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2016

Växtodling

Swedish farmers, advisors, authorities and researchers are working together towards the same goal of Zero Eutrophication by reducing losses of nutrients and sediment from agricultural land to streams, lakes and the Baltic Sea. The Focus on Phosphorus project was carried out to test measures of …

Läs mer

Utmaningar och behov för svenskt jordbruksproduktion - möjliga vägar för teknikutveckling för att uppnå lönsamhet samt miljö- och klimatanpassning
Eva Salomon, RISE Research institutes of Sweden

Projektnummer: JTI-19-82-290 • Status: Pågående • Ansökningsår: 2019

Swedish agriculture needs to be environmentally and climate-friendly and at the same time be productive, profitable and ethically- and socially sustainable. RISE knowledge and skills covers a large part of Sweden’s agricultural technical competence. RISE has established national and internationally …

Läs mer

Foderproteinets näringsmässiga kvalitet till idisslare
Michael Murphy,

Projektnummer: 9930041 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Effekten av gruppstorlek för hälsa och tillväxt hos kalv i storbox med kalvamma
Catarina Svensson, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 0130042 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Ultraljudsmätningar av fettansättningen under laktationens gång hos tre genetiskt olika mjölkkogrupper - en orienterande studie.
Britt Berglund, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: 9830006 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 april 2020

Sammanfattning saknas

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress