Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samma liggbås under hela uppfödningen av ungtjur genom enkla modifikationer av inredningsdetaljer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050217
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 oktober 2014
Huvudsökande: Anders Herlin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.herlin@slu.se
Telefon: 040 415219
Beviljade medel: 850 000 SEK

I liggbåssystem för ungtjurar studerades inverkan av nackbom, bröstplanka och kombination av dessa samt placerade efter djurens storlek från avvänjning till slakt under 3 perioder, avseende båshygien, djurhygien, liggbeteende samt hur djuren använde båsen. Även inverkan av golvbåsavskiljare studerades för kvigor avseende båshygien. Problemen med dålig hygien var störst under 1a perioden för att därefter minska. Kombinationen nackbom och bringplanka placerade efter djurens storlek gav bättre hygien på liggbåsytan än enbart nackbom och bringplanka var för sig. Djurhygienen förbättrades under uppfödningen. Efter avvänjningen låg djuren ca 1/4 av tiden med huvudet (felaktigt) mot gången. Senare minskade detta för att helt ha upphört i slutet på uppfödningen. Kombinationen nackbom och bringplanka fungerade bäst men minskade inte på nedsmutsningen i båsens främre del. Golvbåsavskiljare hade ingen inverkan på liggbåshygienen. Potential finns för vidare utveckling av liggbås till växande djur.

Viloplatsen för nötkreatur är av stor betydelse för deras välbefinnande. Unga djur ligger ned över 60 % av dygnet vilket är 5-10 procentenheter mer än vuxna djur. För lösgående djur används ofta liggbås för mjölkkor och rekryteringsdjur. På senare år har liggbås införts för uppfödning av tjurar. För att liggbåset ska fungera bra är det viktigt att storleken på liggbåset är anpassad till djurens storlek. Kunskapen kring hur stora liggbås skall vara och hur de skall utformas har ökat men det saknas fortfarande kunskap om faktorer som styr ungdjurens användning av liggbås och hur deras hygien och beteende påverkas.

På gårdar som har dikor, föds kalvar under en säsong på 2-3 månader. När kalvarna sen avvants från sina mödrar och skall födas upp under påföljande vinter, i en byggnad, så vill man kunna utnyttja byggnaden så effektivt som möjligt. Normalt är man då hänvisad till system med djupströbädd eller spaltgolvsboxar. Liggbåssystem är normalt inget val i denna situation då det förutsätter att djuren flyttas till större liggbås under uppfödningstiden allteftersom de ökar i storlek. Men om djuren skulle kunna utnyttja samma liggbås under hela uppfödningen skulle en hel del vara vunnet genom att det då inte skulle finnas tomma avdelningar med olika stora liggbås i djurstallet.

Projektets mål var att undersöka om växande ungtjurar kan hållas i samma liggbås under hela uppfödningsperioden och att med enkla modifikationer av inredningen som ändras under uppfödningstiden se till att båsen fungerar på ett bra sätt.

Ett konventionellt liggbås är uppbyggt med sidoavgränsare, liggbåsbågar, rör i fronten och en nackbom som skall begränsa att djuren lägger sig för långt fram och förhindrar att de kryper igenom båset. Ibland används även en sk. bröstplanka som skall medverka till att förhindra att djuren lägger sig för långt fram. Denna placeras på ett avstånd från bakkanten på liggbåset så att kroppen får plats. En bröstplanka kan vara en vanlig träregel, ett rör (eller kombination av dessa) eller en förhöjning i liggbåsets underlag.

I projektet studerades inverkan av nackbom, bröstplanka och kombination av dessa samt placerade efter djurens storlek för ungtjurar från avvänjning till slakt under 3 perioder under uppfödningen (december, mars och maj/juni). Båsens bredd var konstant under försöket (1,12 m). I projektet värderades båshygien, djurhygien, liggbeteende och hur djuren använde båsen. Även inverkan av golvbåsavskiljare (dvs en 12 cm hög och en meter lång avskiljare i plast som placerats mellan båsen) studerades för en grupp kvigor vid 2 tillfällen avseende båshygien.

Problemen med dålig hygien var störst under 1a perioden, när djuren var små, för att gradvis minska under senare delen av uppfödningen för att vara minimala i slutet på uppfödningen. Kombinationen nackbom och bröstplanka placerad efter djurens storlek gav bättre hygien på liggbåsytan än enbart nackbom och bröstplanka var för sig. Djurhygienen förbättrades också under uppfödningen men att det är svårt att dra slutsatser av data då behandningsperioderna var relativt korta. Djurens liggande ökade gradvis under uppfödningen, från 60 till 66 % av dygnet). Under första perioden låg djuren ca 25% av tiden med huvudet mot gången. Denna andel var högre (7%) när bröstplanka saknades. Under period 2 var andelen liggande med huvudet mot gången avsevärt lägre (7%) för att helt upphöra i slutet på uppfödningen.

De för stora och framför allt för breda båsen för de avvanda kalvarna resulterade i att de vände sig i båsen och därmed förorenade dem över en större yta och med mer gödsel. På video sågs detta men även att de backade in i båsen. Begräsningar i båsens längsled, nackbom och bringplanka, fungerade bäst i kombination men minskade inte på kontamineringen i båsens främre del under period 1. En vidare utveckling av liggbåsutformning för växande djur som används från avvänjning till slakt/vuxen behövs. Projektet ha genererat innovativa idéer för hur ett sådant liggbås kan se ut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Basfinansiering fältförsöksverksamhet (Sverigeförsöken) odlingsmaterial 2019
Ola Hallin, Hushållningssällskapens Service AB

Projektnummer: S-18-60-008 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 29 januari 2020

Choosing the right variety (ies) for your soils, places, crop sequences, cultivation goals, etc., etc. are fundamental to being able to achieve success with your cultivation. It is also necessary to know which cultivation measures individual varieties requires to achieve the desired results under …

Läs mer

Frihet från smittsamma sjukdomar hos nöt - vägen till bättre hälsa, produktion och resistensläge
Björn Bengtsson,

Projektnummer: O-15-20-330 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 17 januari 2020

Kött
Mjölk

This project investigates the impact of infections with bovine respiratory syncytial virus (BRSV) and bovine corona virus (BCV) in dairy herds on overall disease burden in the herd, usage of antibiotics, prevalence of antibiotic resistances and herd productivity. The aim is to document the …

Läs mer

Test av belastningsfördelning på underlag med olika mjukhetsgrad och spaltöppningar för nötkreatur
Evgenij Telezhenko

Projektnummer: O-16-20-781 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Kött
Mjölk

The purpose of the project is to measure pressure distribution of cattle claws on solid and slatted floors with varying softness and slot openings. The aim is to produce recommendations for the design of floors for cattle that better meet animal welfare requirements. Floor tests will be made using …

Läs mer

Lönsamheten för odling på marginalmarker
Daniel Nilsson

Projektnummer: O-16-21-775 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 31 december 2019

Växtodling
Energi & biomassa

In Sweden, thousands of hectares of agricultural land are not being actively used for agricultural production. Some
reasons are small and irregular-shaped fields, low soil fertility, distant fields, etc. These so-called marginal fields are
often non-profitable and they may be abandoned in the …

Läs mer

Hur stödjer vi bäst implementering av innovationer i lantbruket - exemplet Yara N-sensor
Magnus Ljung

Projektnummer: O-16-21-763 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 december 2019

Växtodling

The aim of this project is to take different actors perspectives in describing the process through which Yara N-sensor went from a decision support system used by a few early adopters to a well-known sensor used by extension services and authorities as a base for fertilisation recommendations …

Läs mer

Utvärdering av differentierade somatiska celler som verktyg för förbättrad juverhälsoutvärdering.
Fredrik Westerberg, Eurofins Steins Laboratorium

Projektnummer: R-18-26-012 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 december 2019

Swedish milk needs to be more internationally competitive. To achieve this objective costs related to production need to decrease at the same time as customer perceived values are strengthened and more clearly communicated. Lowering the incidence of mastitis reduces the production cost for farmers. …

Läs mer

Långsiktig fosforförsörjning från mark - utvärdering av P-AL och betydelsen av stabila fosforformer
Jon Petter Gustafsson,

Projektnummer: O-15-23-311 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In Sweden, fertilization recommendations are based on results obtained from the P-AL (ammonium lactate) soil test, which is supposed to provide the potentially available phosphorus (P). There are known deficiencies with this method, for example that it is poorly suited to determine the availability …

Läs mer

Ny teknik för grobarhetsbedömning av spannmål
Thomas Börjesson

Projektnummer: O-15-20-576 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

Växtodling

In this project we intend to study different methods to objectively monitor the germination of seeds. In the project we will both study cereal seeds and malting barley. The methods that we intend to compare are isothermal calorimetry and two image analysis systems. One of the systems is well …

Läs mer

Ridundervisningens pedagogiska praktik; lärande, interaktion och kommunikation om ryttarkänsla
Anna Bergh, SLU

Projektnummer: H-15-47-054 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 20 december 2019

The aim of the project is to study how instructors at Swedish riding schools instruct and communicate "the riding feeling". The focus is on communication, pupil´s learning and the interaction between instructor, pupil and horse. The "riding feeling" is a tacit knowledge and refers to the rider’s …

Läs mer

Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter
Mariann Wikström

Projektnummer: O-15-20-578 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 november 2019

Växtodling
Trädgård

The purpose of this project is to clarify the source of infection and spread of Acrothecium carotae - the pathogen that causes a serious rot on stored carrots. We have to know the epidemiology of the pathogen in order to effectively control this serious disease. The project has four goals; to …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress