Stiftelsen lantbruksforskning

Lantbruks- och trädgårdsföretagarnas egen forskningsstiftelse finansierar behovsdriven forskning för svenska förhållanden.
Läs mer

Samma liggbås under hela uppfödningen av ungtjur genom enkla modifikationer av inredningsdetaljer

Status: Avslutat
Projektnummer: H1050217
Kategori: Research program | Meat
Ansökningsår: 2010
Datum för slutrapport: 1 oktober 2014
Huvudsökande: Anders Herlin
Organisation: Sveriges lantbruksuniversitet, SLU
E-postadress: anders.herlin@slu.se
Telefon: 040 415219
Beviljade medel: 850 000 SEK

I liggbåssystem för ungtjurar studerades inverkan av nackbom, bröstplanka och kombination av dessa samt placerade efter djurens storlek från avvänjning till slakt under 3 perioder, avseende båshygien, djurhygien, liggbeteende samt hur djuren använde båsen. Även inverkan av golvbåsavskiljare studerades för kvigor avseende båshygien. Problemen med dålig hygien var störst under 1a perioden för att därefter minska. Kombinationen nackbom och bringplanka placerade efter djurens storlek gav bättre hygien på liggbåsytan än enbart nackbom och bringplanka var för sig. Djurhygienen förbättrades under uppfödningen. Efter avvänjningen låg djuren ca 1/4 av tiden med huvudet (felaktigt) mot gången. Senare minskade detta för att helt ha upphört i slutet på uppfödningen. Kombinationen nackbom och bringplanka fungerade bäst men minskade inte på nedsmutsningen i båsens främre del. Golvbåsavskiljare hade ingen inverkan på liggbåshygienen. Potential finns för vidare utveckling av liggbås till växande djur.

Viloplatsen för nötkreatur är av stor betydelse för deras välbefinnande. Unga djur ligger ned över 60 % av dygnet vilket är 5-10 procentenheter mer än vuxna djur. För lösgående djur används ofta liggbås för mjölkkor och rekryteringsdjur. På senare år har liggbås införts för uppfödning av tjurar. För att liggbåset ska fungera bra är det viktigt att storleken på liggbåset är anpassad till djurens storlek. Kunskapen kring hur stora liggbås skall vara och hur de skall utformas har ökat men det saknas fortfarande kunskap om faktorer som styr ungdjurens användning av liggbås och hur deras hygien och beteende påverkas.

På gårdar som har dikor, föds kalvar under en säsong på 2-3 månader. När kalvarna sen avvants från sina mödrar och skall födas upp under påföljande vinter, i en byggnad, så vill man kunna utnyttja byggnaden så effektivt som möjligt. Normalt är man då hänvisad till system med djupströbädd eller spaltgolvsboxar. Liggbåssystem är normalt inget val i denna situation då det förutsätter att djuren flyttas till större liggbås under uppfödningstiden allteftersom de ökar i storlek. Men om djuren skulle kunna utnyttja samma liggbås under hela uppfödningen skulle en hel del vara vunnet genom att det då inte skulle finnas tomma avdelningar med olika stora liggbås i djurstallet.

Projektets mål var att undersöka om växande ungtjurar kan hållas i samma liggbås under hela uppfödningsperioden och att med enkla modifikationer av inredningen som ändras under uppfödningstiden se till att båsen fungerar på ett bra sätt.

Ett konventionellt liggbås är uppbyggt med sidoavgränsare, liggbåsbågar, rör i fronten och en nackbom som skall begränsa att djuren lägger sig för långt fram och förhindrar att de kryper igenom båset. Ibland används även en sk. bröstplanka som skall medverka till att förhindra att djuren lägger sig för långt fram. Denna placeras på ett avstånd från bakkanten på liggbåset så att kroppen får plats. En bröstplanka kan vara en vanlig träregel, ett rör (eller kombination av dessa) eller en förhöjning i liggbåsets underlag.

I projektet studerades inverkan av nackbom, bröstplanka och kombination av dessa samt placerade efter djurens storlek för ungtjurar från avvänjning till slakt under 3 perioder under uppfödningen (december, mars och maj/juni). Båsens bredd var konstant under försöket (1,12 m). I projektet värderades båshygien, djurhygien, liggbeteende och hur djuren använde båsen. Även inverkan av golvbåsavskiljare (dvs en 12 cm hög och en meter lång avskiljare i plast som placerats mellan båsen) studerades för en grupp kvigor vid 2 tillfällen avseende båshygien.

Problemen med dålig hygien var störst under 1a perioden, när djuren var små, för att gradvis minska under senare delen av uppfödningen för att vara minimala i slutet på uppfödningen. Kombinationen nackbom och bröstplanka placerad efter djurens storlek gav bättre hygien på liggbåsytan än enbart nackbom och bröstplanka var för sig. Djurhygienen förbättrades också under uppfödningen men att det är svårt att dra slutsatser av data då behandningsperioderna var relativt korta. Djurens liggande ökade gradvis under uppfödningen, från 60 till 66 % av dygnet). Under första perioden låg djuren ca 25% av tiden med huvudet mot gången. Denna andel var högre (7%) när bröstplanka saknades. Under period 2 var andelen liggande med huvudet mot gången avsevärt lägre (7%) för att helt upphöra i slutet på uppfödningen.

De för stora och framför allt för breda båsen för de avvanda kalvarna resulterade i att de vände sig i båsen och därmed förorenade dem över en större yta och med mer gödsel. På video sågs detta men även att de backade in i båsen. Begräsningar i båsens längsled, nackbom och bringplanka, fungerade bäst i kombination men minskade inte på kontamineringen i båsens främre del under period 1. En vidare utveckling av liggbåsutformning för växande djur som används från avvänjning till slakt/vuxen behövs. Projektet ha genererat innovativa idéer för hur ett sådant liggbås kan se ut.

 

Antal träffar i projektbanken: 1647

Betydelsen av utfodringsrutinen av råmjölk för utveckling av bakteriefloran i magtarmkanalen och andningsvägarna hos nyfödda kalvar.
Kerstin Svennersten Sjaunja, SLU

Projektnummer: V1430021 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 13 augusti 2019

The basis for sustainable dairy production is set in the newborn heifer calf. Earlier research has demonstrated that weight gain and health during early life influence the adult calf's production capacity, partly an effect of nutrition. Probably the microbiota in the gastrointestinal tract (GIT) …

Läs mer

Hållbart djurfoder med alger och musslor
Catherine Legrand

Projektnummer: O-15-20-559 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 1 juli 2019

Matfågel

The vision is to reduce imported soybean and develop a sustainable and locally produced animal feed from marine substrate such as microalgae and blue mussels for the poultry industry. Algae have a good potential to be a feed ingredient due to high protein, essential dietary amino acids and oil …

Läs mer

Använd fånggrödor som mellangrödor för ökad produktivitet och minskade förluster av N och P
Linda Tufvesson

Projektnummer: O-15-23-569 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

High nutrient use efficiency is important for competitiveness in plant production. This project investigates intermediate crops (IC), harvested as biogas substrate, for increasing productivity and nitrogen efficiency, while decreasing the environmental impact. Substantial nitrogen leakage after …

Läs mer

Pilot study of growth in different planting densities and the rotation period of poplar plantations.
Theo Verwijst

Projektnummer: O-15-22-561 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa

A recent published study (Rytter et al., 2011) points to the large poplar biomass production in short time, but knowledge of management practices lacks for Nordic conditions. Individual landowners have little help or guidance in selecting the optimal time for harvesting or planting density in …

Läs mer

Odlingssystemens effekter på kolinlagring i jordbruksmark - kunskapsbank och modellering
Thomas Kätterer

Projektnummer: O-15-23-552 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 juni 2019

Energi & biomassa
Växtodling

We intend to build a user-friendly decision-tool for farmers with a web-based interface. The project focuses on concept development and integration of data concerning the effect of different cropping- and management systems on soil fertility and carbon sequestration from applied research in Swedish …

Läs mer

God skötsel av skyddszoner för effektivare växtnäringsretention
Ararso Etana, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

Projektnummer: H1333159 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 14 juni 2019

We are currently evaluating the effectiveness of grass buffer strips (GBS-eff) for nutrient retention. Today, there are no obligations to cut or remove the grass on GBS which may lead to phosphorus (P) saturation. In the on-going field experiments we are testing if removal (harvesting) the grass …

Läs mer

Digitaliserad grisproduktion: Hur långt har vi kommit och hur går vi vidare?
Lisa Blix Germundsson, Sveriges Lantbruksuniversitet

Projektnummer: R-18-62-991 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 11 juni 2019

Project aims: - Provide information and improve knowledge about influence of management strategies in pig production systems on farmers’ daily work efficiency.
- Provide information and improve knowledge about data-related infrastructure on farm-level and opportunities for data-exchange between …

Läs mer

Tredje steget i en 3-stegsraket – kalkens potential för struktur, växtnäring växtskydd och ekonomi
Anita Gunnarsson,

Projektnummer: O-15-20-357 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 30 maj 2019

Potatis
Växtodling

Lime is known to have many positive effects, some of which can be unexpected. The proposed study will measure the effects of carbonate lime (CaCO3) and mixed lime (CaCO3 and Ca(OH)2) on all crops in a rotation (cereal, oilseed rape, canning peas, potatoes). The combined effects of liming on soil …

Läs mer

Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.
Jannie Hagman

Projektnummer: O-16-20-746 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 27 maj 2019

Växtodling

In an ongoing project, funded by SLF, examines the effect of sowing time and seed rate on yield. Two field trials were established in autumn 2014 respectively 2015 in Skåne and Östergötland. Now we are looking for funding to expand the project with a third trial year. Two years is too short time to …

Läs mer

Kan förbättrad syresättning med pulsad inhalerad NO under hästanestesi öka patientsäkerheten?
Görel Nyman, SLU

Projektnummer: H-14-47-023 • Status: Avslutat • Datum för slutrapport: 22 maj 2019

Poor oxygenation of blood that occurs when a horse is anesthetized and placed on its back is a critical risk factor for anesthetic complications, and the risk of complications from low oxygen continues into anesthetic recovery. When nitric oxide (NO) is delivered as a pulse in the beginning of the …

Läs mer

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Namn
E-postadress